| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Colliander Celik, Å, et al.
(författare)
-
Därför krävs det stora satsningar på geografi och geovetenskap
- 2021
-
Ingår i: Läraren. - 1101-2633.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som geografer, geovetare och geografilärare frågar vi oss varför kunskaper om vår livsmiljö, och de processer som styr den, är så styvmoderligt behandlade i skolan när vårt samhälle och stora delar av vår civilisation står inför många stora utmaningar, skriver 52 tunga företrädare.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gerhardt, Karin, et al.
(författare)
-
Nog nu, politiker – ta klimatkrisen på allvar : 1 944 svenska forskare och anställda i forskarvärlden: Vad är det ni inte förstår?
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000. ; :2022-08-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DEBATT. Som forskare och medborgare är vi arga och förtvivlade över den senaste tidens utveckling. Vi ser hur en majoritet av våra politiska partier överger klimatpolitiken och i stället föreslår eller genomför politik som går stick i stäv med Parisavtalet och Sveriges klimat- och miljömål.Våra politiker måste ta krisen på allvar och leda omställningen till ett framtida samhälle inom planetens gränser. Forskningen visar att en sådan framtid är möjlig. Det skriver 1 944 forskare och anställda från 45 svenska lärosäten och forskningsinstitut.
|
|
| 6. |
- Haeger-Eugensson, Marie, et al.
(författare)
-
Spridning av föroreningar till luft från bränder
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt är en del av en större studie med övergripande syftet att ta fram en metod för beräkning av emissioner från bränder samt användande av dessa till spridningsberäkningar både till luft och vatten. Resultat från luftemissionsdelen har använts som indata till de beräkningar genomförda i detta delprojekt vars syfte varit att testa hur dispersion och haltnivåer kan skilja sig beroende på val av modell, definiera styrande brand- och meteorologiska parametrarna, för deposition och halt i luft och att utveckla och testa en metod för generaliserade spridningsberäknigar för bränder genom statistiskt bearbetade resultat från ett års beräkningar för olika meteorologiska klasser. Det har hittills varit svårt att spridningsberäkna bränder med avancerade spridningsmodeller eftersom nödvändiga indata inte funnits. Fokus har istället legat på att återge brandförloppet bra medan meteorologi, och därmed dispersionen, varit förenklad. Vi har inte funnit utred-ningar som visar om enklare modeller eller generaliseringar av befintliga brandmodeller utgör ett tillräckligt bra underlag för snabb bedömning av miljö- och hälsoeffekter från bränder. Beräkningarna i detta projekt är genomförda med TAPM-modellen under olika årstider som medel- och maximala dygnsvärden samt av dygnsdeposition av PM10 för respektive plymriktning. Medelvärdena används för bedömning av miljöpåverkan och maximala dygnshalter för mer akuta hälsoeffekter för att utforma och förebyggande åtgärder, både akut och långsiktigt (t.ex. stadsplanering). Förhållandet mellan max- och medelhalter varierar beroende på säsong och spridningsförutsättningar, med maxhalten ca 50 ggr högre och med stor variation. Haltnivåerna i centrum- respektive kransplymerna är båda ca 200 µg/m3 även om emissionen är ca 5 ggr högre i cen-trumplymen jämfört med de sammanlagda emissionerna från kransplymerna. Skälet är att den högre centrumplymen sprids mer effektivt till följd av den dubbelt så höga vindhastigheten på hög nivå. Validering av beräknade haltnivåer och plymlyft har visat att med brandindata från en brandmodell har spridningen av PM10 återgets väl med TAPM -modellen. Beräkningarna är även tänkta att vara bas för utveckling av en modell anpassad för användande under fältmässiga förhållanden för att snabbt få fram beslutsunderlag för åtgärder vid olyckor (som evakuering) och därmed förebygga och minimera skador på t.ex. miljön och människors hälsa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
