SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Döscher Ralf) "

Sökning: WFRF:(Döscher Ralf)

  • Resultat 1-10 av 10
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Wyser, Klaus, et al. (författare)
  • Warmer climate projections in EC-Earth3-Veg : The role of changes in the greenhouse gas concentrations from CMIP5 to CMIP6
  • Ingår i: Environmental Research Letters. - : IOP Publishing. - 1748-9318 .- 1748-9326. ; 15:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Climate projections for the 21st century for CMIP6 are warmer than those for CMIP5 despite nominally identical instantaneous radiative forcing. Many climate modeling groups attribute the stronger warming in the CMIP6 projections to the higher climate sensitivity of the new generation of climate models, but here we demonstrate that also changes in the forcing datasets can play an important role, in particular the prescribed concentrations of greenhouse gases (GHG) that are used to force the models. In the EC-Earth3-Veg model the effective radiative forcing (ERF) is reduced by 1.4 W m-2 when the GHG concentrations from SSP5-8.5 (used in CMIP6) are replaced by the GHG concentrations from RCP8.5 (used in CMIP5), and similar yet smaller reductions are seen for the SSP2-4.5/RCP4.5 and SSP1-2.6/RCP2.6 scenario pairs. From the reduced ERF we can estimate the temperature at the end of the century in a full climate simulation with the CMIP6 version of the EC-Earth model but using CMIP5 GHG concentrations instead. For the new SSP5-8.5 and SSP2-4.5 scenarios we find that 50% or more of the temperature increase from CMIP5 to CMIP6 at the end of the century is due to changes in the prescribed GHG concentrations. The implication is that CMIP5 and CMIP6 projections for the 21st century are difficult to compare with each other not only as models differ but also as the forcing conditions are not equal. Therefore, the communication of CMIP6 results to the impact, mitigation and adaptation communities has to be carefully formulated, taking into account the role of the updated GHG concentrations when interpreting the warmer climate projections for the 21st century.
  •  
2.
  • Ahlberg, Erik, et al. (författare)
  • "Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
  • Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Markku, Rummukainen, et al. (författare)
  • Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet: En översyn av naturvetenskapliga aspekter
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden
  •  
8.
  • Nilsson, Annika E, et al. (författare)
  • Signals from a noisy region
  • 2013
  • Ingår i: <em>Media and the Politics of Arctic Climate Change</em>. <em>When the Ice Breaks</em>. - : Palgrave Macmillan. - 9781137266231 ; , s. 93-113
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
9.
  • Rummukainen, Markku, et al. (författare)
  • Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. En översyn av naturvetenskapliga aspekter
  • 2011
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sammanfattning Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande. - För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100. - För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050. - För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt. - För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %. - För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder. - För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 10
Typ av publikation
tidskriftsartikel (5)
rapport (2)
bokkapitel (2)
konferensbidrag (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (6)
övrigt vetenskapligt (2)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Döscher, Ralf (10)
Löndahl, Jakob (1)
Svensson, Erik (1)
Ardö, Jonas (1)
Ahlberg, Erik (1)
Isaxon, Christina (1)
visa fler...
Wallin, Göran (1)
Filipsson, Helena L. (1)
Chen, Deliang (1)
Björnsson, Lovisa (1)
Boyd, Emily (1)
Kjellström, Tord (1)
Akselsson, Roland (1)
Carton, Wim (1)
Krause, Torsten (1)
Uddling, Johan (1)
Smith, Henrik G. (1)
Roldin, Pontus (1)
Svenningsson, Birgit ... (1)
Frank, Göran (1)
Kristensson, Adam (1)
Akselsson, Cecilia (1)
Andresen, Louise C. (1)
Björk, Robert G. (1)
Brady, Mark V. (1)
Brogaard, Sara (1)
Brönmark, Christer (1)
Carlsson, Per (1)
Coria, Jessica (1)
Friberg, Johan (1)
Gaillard, Marie-Jose (1)
Gamfeldt, Lars (1)
Gärdenäs, Annemieke (1)
Hallquist, Mattias (1)
Hammarlund, Dan (1)
Hansson, Lars-Anders (1)
Heuzé, Céline (1)
Holst, Jutta (1)
Jansson, Johan (1)
Johansson, Margareta (1)
Johansson, Thomas B (1)
Kasimir, Åsa (1)
Koglin, Till (1)
Kritzberg, Emma (1)
Wadin, Jessica (1)
Laureshyn, Aliaksei (1)
Lundgren Kownacki, K ... (1)
Martinsson, Johan (1)
Miller, Paul (1)
Nicholas, Kimberly (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Stockholms universitet (2)
Uppsala universitet (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Språk
Engelska (7)
Svenska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (6)
Humaniora (2)
Teknik (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy