| 2. |
- Dahl, Åslög, 1955, et al.
(författare)
-
Pollen, luftföroreningar och väderlek
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pollenallergiker kan få ett bättre liv om de får information om tillståndet i luften. Det är till och med deras medborgerliga rättighet, enligt EU-direktiv, att få det. Därmed kan de förebygga symptom och planera sina aktiviteter. Avsikten med vår rapport är att bidra till underlaget för sådan en information, och att belysa hur de allergiska symptomen varierar med miljöfaktorer. Informationen bör innehålla en rapport om situationen innevarande dag. Vi ger ett förslag på hur den kan presenteras i form av ett luftkvalitetsindex. Dessutom bör informationen innehålla en prognos för de kommande dagarna. Pollenallergi, inklusive allergisk astma, är ett vanligt problem i vårt samhälle. Var fjärde till femte person är drabbad. Under sommarhalvåret bidrar allergin inte bara till att allergikerna får symptom från ögon och näsa, utan också till en totalt sett sänkt livskvalitet (Kiotseridis et al. 2013a, b). Ett flertal studier visar att luftföroreningar också påverkar luftvägarna. De kan orsaka en inflammation som kan förstärka allergiska besvär och som kan sänka tröskeln för att den skall uppstå. Våra resultat visar att ozon, kvävedioxid och partiklar bidrar till behovet av allergiläkemedel, när halterna överskrider ett visst tröskelvärde. Myndigheter med ansvar för miljö och folkhälsa på statlig, regional och kommunal nivå bör garantera att det finns förutsättningar för att förmedla informationen till allmänhet och sjukvård. Pollenövervakning saknas i flera regioner. I de fall sådan övervakning finns, är expertisen på området och nvändig infrastruktur inte långsiktigt tryggade. Verksamheten har hittills aldrig garanterats mer än ett år i taget. Detta innebär en ständig risk för bristande kontinuitet, att kompetens skall gå förlorad, och att underlaget till informationen är otillräcklig. I rapporten vill vi visa att allergibesvär beror av en kombination av faktorer, och bara kan förstås genom samarbete mellan experter från olika ämnesdiscipliner. Det är myndigheternas ås uppgift att tillhandahålla förutsättningar för att kompetens inom dessa områden kan samordnas. Föreliggande rapport är resultatet av ett regionalt utvecklingsprojekt i regi av länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne, inom ramen för Naturvårdsverkets programområde Hälsorelaterad Miljöpåverkan.
|
|
| 4. |
- Rudman, Ann, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
