| 1. |
- Bremer, Anders, 1957-
(författare)
-
När livet skakas om : patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Gunilla
(författare)
-
Det våldsamma mötets fenomenologi : - om hot och våld i psykiatrisk vård
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study focuses on the phenomenology of the violent encounter, and is to be understood as the study of the violent encounter as a phenomenon, i.e. as experienced. The overall aim is to elucidate, analyse and describe violent encounters within psychiatric care as experienced by carers and patients. Moreover, the study aims at promoting the development of a phenomenological research approach in caring science in general and elucidating tacit caring knowledge in particular.The thesis includes three empirical studies and one methodological study. The research is guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of narratives and qualitative interviews, as well as reenactment interviews with carers and patients. Data are analysed for meaning. The analysis and synthesis of meaning are aimed at openness and meaning sensitivity through a reflective attitude characterised by the intent to bridle the process of understanding. The goal of the analysis is to describe the general structure of the phenomenon and its meaning constituents.The result shows that violence and threat do not evolve in “naked” caring, characterised by encounters where carers are able to touch their patients at the same time as being touched, speaking both literally and figuratively. It is through “naked” caring and caring touch that the carers are able to reach the patients and to give undisguised invitations to genuine presence. The possibilities of touch rely on the carers’ capacity to be authentic and to genuinely wish well. Violence is on the contrary nourished by touch without caring intention, or non-touch, i.e. caring where the reciprocity of touching and being touched is missing between patients and caregivers.In the discussion, the different meanings of the violent encounter are related to the philosophy of Merleau-Ponty and Lévinas. The philosophical dimensions of touch are investigated and it is discussed how the “naked” encounter can be understood from a phenomenological ethical standpoint. The discussion focuses on the caregivers’ vulnerability and the high demands they are subjected to. It is also argued that a foundation of caring science is needed in caring practice in order to make possible a development of a caring attitude that prevents violence.
|
|
| 3. |
- Källerwald, Susanne
(författare)
-
I skuggan av en hotad existens : Om den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this thesis is to describe what it is like to suffer from malignant lymphoma and to highlight the care given to these patients. A reflective lifeworld approach, founded in phenomenological philosophy, has been used. Data have been collected using interviews and have been analyzed using essence-seeking analysis. The results are founded upon three empirical studies and a philosophical excursus. The results are presented in four sections.The thesis describes how patients with malignant lymphoma live in limbo characterized by existential uncertainties, partly caused by the mortal threat of the disease and by failings in the actions of the healthcare staff. Patients fear dying when suffering from malignant lymphoma, regardless of whether the disease is a genuine medical threat to their life. Thus, there is a substantial need for existential support for these patients. However, the results show that deficiencies in existential support can lead to patients feeling objectified, which in turn increases their existential uncertainties. Care that is solely directed towards the physiological body and excludes the human as a subject can be experienced as a disparagement.Care that includes the patients’ lifeworld provides alleviated suffering and a possibility for the patients themselves to take an active part in the health process. Despite the healthcare staff’s genuine ambition to alleviate the suffering, patients’ existential questions are met with a degree of conflict; on the one hand they are a natural part of healthcare, and on the other the questions are of such character that they are not part of professional healthcare. A healthcare culture that does not fully acknowledge the importance of existential questions appears to be one of the greatest obstacles to a holistic healthcare approach. Furthermore, there appears to be a lack of shared strategies among the healthcare staff when meeting the patients’ existential questions. A conflict arises in an unnecessary battle between biology and existence, which in turn increases the patients’ existential insecurities.Medical knowledge is insufficient in caring for patients with malignant lymphoma. An understanding of caring science is needed in order for the care to become caring and able to meet the needs as described by patients with malignant lymphoma. Healthcare staff most be provided with sufficient support to meet the patients’ existential questions. The organization of healthcare is characterised by being a culture in which existential questions are not given sufficient attention. It seems that healthcare staff give priority to medical/technical tasks rather than conversations of existential character.
|
|
