| 1. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder - En uppföljningsstudie av kvinnor inom vård och skola
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har upprättat en kohort med 1591 kvinnor från fem vanliga yrken: Operationssköterskor (Op), anestesisköterskor (Ane), undersköterskor på operation (Usk), biomedicinska analytiker som gör ultraljudsundersökningar (BMA) samt lärarinnor (Lär). Enkät har skickats ut vid baseline och i genomsnitt ca 28 månader därefter. Data från uppföljningen är inte analyserade ännu, varför rapporten enbart omfattar resultat från baseline. Fallen definierades baserat på kombinationen av frekvens och intensitet av rapporterade besvär. Samband mellan smärttillstånd och arbetsbelastning, individ- och livsstilsfaktorer analyserades med multivariat analys, backward proceedure. Samband påvisades för nacken med högt mekaniskt index, lågt fysiskt index, missnöje med datorarbetsplatsens utformning, höga krav, låg kontroll, höga känslomässiga krav, låga sensoriska krav samt låg ålder. axlarna med högt mekaniskt index, missnöjd med datorarbetsplatsens utformning, krav och lite egen tid för återhämtning. handleder/händer med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, hög ålder, högt BMI och inga/få hemmavarande barn. ländryggen med högt mekaniskt index, höga krav, låg kontroll, låga sensoriska krav, hög ålder, högt BMI och lite egen tid för återhämtning. fötterna med högt BMI, högt fysiskt index, hög ålder, höga krav, inga eller få hemmavarande barn samt låg kontroll. De ergonomiska problem som framkommit vid intervjuerna av operationspersonal har presenterats för studenter på Lunds tekniska högskola. Ett särskilt problem avsåg de statiska, obekväma och ansträngande arbetsställningarna som uppkom då operationssjuksköterskorna assisterade under operationer. Med hjälp av en operationhake höll de isär såret under operationen. Haken har ett grepp som tvingar Op till ett böjt och icke funktionellt handgrepp. Studenterna tog fram prototyp för en hållare till haken, som ger möjlighet till en mer ergonomisk handledsställning, samt att byta hand vid behov under operationen. Hållaren till haken utvärderas f n på två operationsavdelningar.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Cross-sectional associations between occupational factors and musculoskeletal pain in women teachers, nurses and sonographers.
- 2016
-
Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2474. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is usually assumed that musculoskeletal pain is associated with both the physical workload and the psychosocial work environment, as well as with personal and lifestyle factors. This study aims to ascertain the prevalence of musculoskeletal pain in women with varying or different occupational exposures, and to explore the associations between musculoskeletal pain and the occupational and personal factors.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Inger, et al.
(författare)
-
Discrepancies in pain presentation caused by adverse psychosocial conditions as compared to pain due to high physical workload?
- 2012
-
Ingår i: Work: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation. - 1875-9270. ; 41, s. 2472-2475
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Disorders in the musculoskeletal system have been associated with a high physical workload as well as psychosocial and individual factors. It is however not obvious which of these factors that is most important to prevent. Musculoskeletal disorders in neck and upper extremity was assessed by interview and clinical examination in 79 teachers and 93 assisting nurses, all females. Psychosocial work environment was assessed by questionnaire. The physical workload was recorded by technical measurements of postures, movements and muscular load, in 9 teachers and 12 nurses. The physical workload was lower among the teachers, but they had a more demanding psychosocial work environment. Among the nurses, but not in the teachers, the neck-shoulder disorders were associated with a high body mass index (BMI). The teachers reported neck-shoulder complaints to a higher extent than the nurses, but had much lower prevalence of diagnoses in the clinical examination (12% vs. 25%; POR 0.3 CI 0.1 - 1.2; adjusted for age and BMI). The results suggest that adverse psychosocial conditions among the teachers give rise to a different kind of pain in the neck-shoulder region than from physical overload, troublesome but not as severe as the one afflicting the nurses.
|
|
| 4. |
- Simonsen, Jenny Gremark, et al.
(författare)
-
Assessments of Physical Workload in Sonography Tasks Using Inclinometry, Goniometry, and Electromyography
- 2018
-
Ingår i: Safety and Health at Work. - : Elsevier BV. - 2093-7911. ; 9:3, s. 326-333
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Echocardiography involves strenuous postures of the upper limbs. This study explored the physical workload in the neck and upper limbs in sonographers performing echocardiography, and the extent to which the workload differs from than in other work tasks (other sonographic examinations, and nonsonographic tasks). Methods: The physical load was assessed by inclinometry, goniometry, and electromyography methods in 33 female sonographers during authentic work using three different echocardiography techniques and other work tasks. Results: Echocardiography was characterized by low velocities of the head, arms, and wrists, and a low proportion of muscular resting time in the forearms, in the transducer limb, and the computer limb. The transducer limb was more elevated in one of the techniques, but this technique also involved a higher proportion of muscular resting time of the trapezius muscle. We also found a high proportion of awkward wrist postures in the transducer wrist in all three techniques; in one due to prolonged flexion, and in the others due to prolonged extension. Other work tasks were less static, and were performed with higher upper arm and wrist velocities. Conclusion: None of the three echocardiography techniques was optimal concerning physical workload. Thus, to achieve more variation in physical load we recommend that the equipment be arranged so that the sonographer can alternate between two different techniques during the workday. We also propose alternation between echocardiography and nonsonographic tasks, in order to introduce variation in the physical workload. Clinical expertise should be used to achieve further improvements.
|
|
