| 1. |
- Bernal, Ximena E., et al.
(författare)
-
Empowering Latina scientists
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 363:6429, s. 825-826
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Sumaila, U. Rashid, et al.
(författare)
-
WTO must ban harmful fisheries subsidies
- 2021
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 374:6567, s. 544-544
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Studnicka, Michael, et al.
(författare)
-
COPD : Should Diagnosis Match Physiology?
- 2020
-
Ingår i: Chest. - : Elsevier BV. - 0012-3692 .- 1931-3543. ; 157:2, s. 473-475
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
| 6. |
- Agustin, Sanchez-Arcilla, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2008
-
Ingår i: Journal of Hydraulic Research. - 0022-1686. ; 46:2, s. 179-182
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ling Lundström, Maria, et al.
(författare)
-
The utility of faecal biomarkers in the discrimination between acute gastroenteritis and inflammatory bowel diseases
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Inflammatory bowel disease (IBD) and acute infectious gastroenteritis (GE) may have similar clinical characteristics at onset, and discrimination between these two diagnoses can initially be challenging. We aimed to explore faecal biomarkers reflecting neutrophil, eosinophil, and epithelial activity to distinguish between IBD onset and acute GE. Material and method: Faecal samples were collected from patients presenting with acute GE (n=28), treatment-naïve patients with newly onset IBD (n=40), and healthy controls, HC (n=40). Faecal biomarkers including faecal calprotectin (FC), myeloperoxidase (MPO), human neutrophil lipocalin (HNL) 763/764, eosinophil cationic protein (ECP), and eosinophil-derived neurotoxin (EDN) were assessed by ELISA. The Kruskal-Wallis test was used for biomarker comparison. To evaluate the discriminative capability of biomarkers, receiver operating curves (ROC) were established. Result: Patients with acute GE displayed elevated levels of all the tested biomarkers compared with HC (p<0.001). Higher levels of faecal HNL (p<0.001), EDN (p<0.01) and MPO (p<0.05) were seen in acute GE patients than in patients with new onset IBD. The highest discriminative capability between acute GE and IBD was yielded by HNL with AUC 0.74, 95%CI: 0.62-0.84. Subgrouping patients with GE based on the infectious aetiology did not reveal differences in biomarker levels between groups. Conclusion: This overview suggests faecal HNL as a biomarker to differentiate acute GE from new-onset IBD and proposes that infectious GE can be detected by markers that reflect epithelial cell damage. However, although biomarkers may guide the clinician, clinical judgment is still crucial in making a final diagnosis for these patients.
|
|
| 10. |
- Wu, Jiechen
(författare)
-
Systems Perspectives on Modelling and Managing Future Anthropogenic Emissions in Urban Areas : Nitrogen, Phosphorus and Carbon Studies in Stockholm, Sweden
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Managing anthropogenic emissions in urban areas is a major challenge in sustainable environmental development for cities, and future changes and increasing urbanisation may increase this challenge. Systems perspectives have become increasingly important in helping urban managers understand how different changes may alter future emissions and whether current management strategies can efficiently manage these emissions. This thesis provides some systems perspectives that have been lacking in previous studies on modelling and managing future anthropogenic emissions in urban areas. The city of Stockholm, Sweden, was selected as the study site and studies about nitrogen, phosphorus and carbon were chosen, given world-wide urban eutrophication and global concerns about climate change. A substance flow analysis (SFA) structured model, comprising a source model coupled with a watershed model in an SFA structure, was developed to investigate future nutrient loading scenarios under various urban changes in small urban lake catchments. The results demonstrated that climate change potentially posed a greater threat to future nutrient loads to a selected lake catchment in Stockholm than the other scenarios examined. Another SFA-based study on future phosphorus flows through the city of Stockholm indicated that the best management option may depend on the perspective applied when comparing future scenarios of phosphorus flows and that both upstream and downstream measures need to be considered in managing urban phosphorus flows. An evaluation approach for examining current management plans and low-carbon city initiatives using the Driving forces-Pressure-States-Impact-Response (DPSIR) framework, was formulated. With such an evaluation approach, investigation of how well selected plans cover different aspects of the DPSIR framework and whether root causes and systematic measures are highlighted is possible. The results revealed that the current low-carbon city initiative in Stockholm falls within pressure-based, driver-orientated plans and that technical, institutional and cognitional measures are generally well covered.
|
|
