| 1. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Alpizar, Francisco, 1974, et al.
(författare)
-
Global Chemicals Outlook II. From Legacies to Innovative Solutions: Implementing the 2030 Agenda for Sustainable Development
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1. The size of the global chemical industry exceeded United States dollars 5 trillion in 2017. It is projected to double by 2030. Consumption and production are rapidly increasing in emerging economies. Global supply chains, and the trade of chemicals and products, are becoming increasingly complex. 2. Driven by global megatrends, growth in chemical-intensive industry sectors (e.g. construction, agriculture, electronics) creates risks, but also opportunities to advance sustainable consumption, production and product innovation. 3. Hazardous chemicals and other pollutants (e.g. plastic waste and pharmaceutical pollutants) continue to be released in large quantities. They are ubiquitous in humans and the environment and are accumulating in material stocks and products, highlighting the need to avoid future legacies through sustainable materials management and circular business models. 4. The benefits of action to minimize adverse impacts have been estimated in the high tens of billions of United States dollars annually. The World Health Organization estimated the burden of disease from selected chemicals at 1.6 million lives in 2016 (this is likely to be an underestimate). Chemical pollution also threatens a range of ecosystem services. 5. International treaties and voluntary instruments have reduced the risks of some chemicals and wastes, but progress has been uneven and implementation gaps remain. As of 2018, more than 120 countries had not implemented the Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals. 6. Addressing legislation and capacity gaps in developing countries and emerging economies remains a priority. Also, resources have not matched needs. There are opportunities for new and innovative financing (e.g. through cost recovery and engagement of the financial sector). 7. Significant resources can be saved by sharing knowledge on chemical management instruments more widely, and by enhancing mutual acceptance of approaches in areas ranging from chemical hazard assessment to alternatives assessment. 8. Frontrunner companies – from chemical producers to retailers – are introducing sustainable supply chain management, full material disclosure, risk reduction beyond compliance, and human rights-based policies. However, widespread implementation of these initiatives has not yet been achieved. 9. Consumer demand, as well as green and sustainable chemistry education and innovation (e.g. though start-ups), are among the important drivers of change. They can be scaled up through enabling policies, reaping the potential benefits of chemistry innovations for sustainable development. 10. Global knowledge gaps can be filled. This can be achieved, for example, by taking steps to harmonize research protocols, considering health or environmental impact information and harm caused to set and address priorities (e.g. emerging issues), and strengthening the science-policy interface through enhanced collaboration of scientists and decision-makers.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Barlow, Lotti, et al.
(författare)
-
Nationellt fackspråk för vård och omsorg : Slutrapport
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SammanfattningEtt tillgängligt och använt nationellt fackspråk ska bidra till en god och säker vård och omsorg. Det ska även medverka till att kvaliteten och resultaten på området ska kunna följas upp och jämföras på ett mer effektivt sätt. Slutrapporten presenterar resultatet av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg samt förslag till förvaltning och utveckling.ResultatetResultatet innefattar bland annat att det internationella begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska och att det är förberett för förvaltning och distribution. Socialstyrelsen har även tagit fram och testat metoder för förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket i sin helhet. Därtill har representanter för målgrupperna informerats och fått kunskap.Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av det nationella fackspråkets sammantagna innehåll: Socialstyrelsens termbank, klassifikationer och kodverk, den svenska versionen av Snomed CT, metoder för utveckling och förvaltning samt regler för användning.Förvaltning, införande och resursbehovI rapporten finns förslag till hur hela det nationella fackspråket kan tas omhand av Socialstyrelsen och hur det kan införas i vården och omsorgen. Projektets övergång till en långsiktigt hållbar organisation kräver resurser. Därför redogör rapporten för det förväntade resursbehovet för förvaltning och utveckling. Bland annat föreslås en treårig utbildningsinsats samt stimulansbidrag för införande.Krav på styrning, samordning och förtydligat ansvarRapporten betonar behovet av en samlad och medveten styrning av utvecklingen inom området. Socialstyrelsen vill ha en samordnande roll i utvecklingen och förvaltningen av det nationella fackspråket. Myndigheten föreslås få det initiala ansvaret för att utbilda användare och att driva frågor om det nationella fackspråket.Vidare vill Socialstyrelsen få ett uttalat mandat att samordna de nationella aktiviteter som drivs med koppling till Snomed CT. Rapporten pekar ut några särskilt prioriterade områden som myndigheten borde få i uppdrag att arbeta vidare inom.Kunskapsstyrning och normgivningEn viktig slutsats i rapporten är att användningen av det nationella fackspråket behöver regleras för att målet om ökad säkerhet för klienter och patienter ska kunna uppnås. I dagsläget bedöms föreskrifter vara den metod som bäst kan garantera ett brett genomförande.Målgrupper för slutrapportenSlutrapporten riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor och professionella organisationer. Den riktar sig också till terminologiansvariga i kommuner och landsting, IT-direktörer, IT-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för eHälsa.
|
|
| 8. |
- Borrelli, Lisa Maria, et al.
(författare)
-
Border Bureaucracies : A Literature Review of Discretion in Migration Control
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This literature review summarizes findings from 63 articles published between 2001 and 2020 that study discretion of frontline workers at migration control. The results demonstrate that discretionary practices in various migration control situations (e.g., border zones, migration agencies, courts, public welfare services, and detention centers) are widespread but share common patterns. Frontline workers’ racialized prejudices and perceptions of migrant deservingness were the most dominant patterns found in the data, although there were some disagreements about which were most influential. Discretion of frontline workers was described as foremost detrimental to migrants, as itamplified the migrants’ vulnerable situations, even if it occasionally could increase individual migrants’ room for agency and strategic maneuvering. Contrary to the assumption underpinning the control gap-thesis in immigration policy literature that governments’ capacity to control migration is hampered by the significant discretion at the frontlines, many studies in our sample describe how governments shape the discretionary practices of frontline workers through informal, subtle, and opaque governing strategies. These informal governing strategies enable central governments to deflect responsibility for discriminatory and inhumane policy outcomes.
|
|
| 9. |
- Bruzelius, Fredrik, et al.
(författare)
-
Test report
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the document summarising the testing experience and knowledge gained from the physical testing activities within the eVALUE project. The document contains brief introductions to the testing scenarios as well as short summaries of conclusions. Appended to this document are the testing reports that have been compiled during the different test sessions. Physical testing at test tracks all across Europe has been the main input in the development of scenarios and test procedures. This document describes the development tests that have been performed during 2010, based on a first draft set of testing protocols. The experience from the performed tests has been used as an important input to the revision of the testing protocols, i.e. the formal documents that describe how a test should be performed and evaluated. These protocols are documented in the separate Deliverable 3.2.
|
|
| 10. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Kunskapsunderlag om möjliga icke-torskfiskerelaterade åtgärder för att torskbestånd ska bevaras och återhämta sig i svenska vatten
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.
|
|
