| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rudman, Ann, et al.
(author)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Anna, 1983-, et al.
(author)
-
The use of the PARIHS framework in implementation research and practice-a citation analysis of the literature
- 2020
-
In: Implementation science : IS. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1748-5908. ; 15:1
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- BACKGROUND: The Promoting Action on Research Implementation in Health Services (PARIHS) framework was developed two decades ago and conceptualizes successful implementation (SI) as a function (f) of the evidence (E) nature and type, context (C) quality, and the facilitation (F), [SI = f (E,C,F)]. Despite a growing number of citations of theoretical frameworks including PARIHS, details of how theoretical frameworks are used remains largely unknown. This review aimed to enhance the understanding of the breadth and depth of the use of the PARIHS framework. METHODS: This citation analysis commenced from four core articles representing the key stages of the framework's development. The citation search was performed in Web of Science and Scopus. After exclusion, we undertook an initial assessment aimed to identify articles using PARIHS and not only referencing any of the core articles. To assess this, all articles were read in full. Further data extraction included capturing information about where (country/countries and setting/s) PARIHS had been used, as well as categorizing how the framework was applied. Also, strengths and weaknesses, as well as efforts to validate the framework, were explored in detail. RESULTS: The citation search yielded 1613 articles. After applying exclusion criteria, 1475 articles were read in full, and the initial assessment yielded a total of 367 articles reported to have used the PARIHS framework. These articles were included for data extraction. The framework had been used in a variety of settings and in both high-, middle-, and low-income countries. With regard to types of use, 32% used PARIHS in planning and delivering an intervention, 50% in data analysis, 55% in the evaluation of study findings, and/or 37% in any other way. Further analysis showed that its actual application was frequently partial and generally not well elaborated. CONCLUSIONS: In line with previous citation analysis of the use of theoretical frameworks in implementation science, we also found a rather superficial description of the use of PARIHS. Thus, we propose the development and adoption of reporting guidelines on how framework(s) are used in implementation studies, with the expectation that this will enhance the maturity of implementation science.
|
|
| 8. |
- Drevenhorn, Eva, et al.
(author)
-
Folkhälsa, förebyggande vård
- 2013
-
In: Omvårdnad på avancerad nivå. - 9789144071459
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Edberg, Anna-Karin, 1961-, et al.
(author)
-
Introduktion
- 2013
-
In: Omvårdnad på avancerad nivå. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071459 ; , s. 15-27, s. 25-30, s. 9-18, s. 7-11
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 10. |
- Edberg, Anna-Karin, et al.
(author)
-
Introduktion
- 2013
-
In: Omvårdnad på avancerad nivå. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 15-27
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
