| 1. |
|
|
| 2. |
- Rudman, Ann, et al.
(författare)
-
Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin : vilka blev konsekvenserna? Teknisk rapport om enkät och datainsamling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport summerar datainsamlingen som genomfördes av SCB (Statistiska centralbyrån) i projektet ”Sjuksköterskor i frontlinjen av COVID-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?”. Projektet är finansierat av AFA försäkring (Diarienr 200311). I kapitel 1 beskrivs bakgrund till LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien. I kapitel 2 beskrivs studien utifrån design, rekrytering och datainsamling. I kapitel 3 redovisas översikt över innehållet i enkäten som skickades ut studiedeltagarna. Projektet bedrivs på Högskolan Dalarna och inom ramen för Petter Gustavssons forskargrupp vid Karolinska Institutet.Sjuksköterskor har varit i frontlinjen av COVID-19-pandemin och de stressorer som de utsatts för i sitt arbete inom hälso- och sjukvården kan orsaka hälsoproblem. I föreliggande projekt har en nationell kartläggning av sjuksköterskors arbetssituation och hälsa under COVID-19 pandemin gjorts. Undersökningen är gjord utifrån de tre sjuksköterskekohorter som följts inom ramen för LUST-studien sedan 2002 (Gustavsson et al., 2013; Rudman, Hörberg, et al., 2020; Rudman et al., 2010). I LUST-studien har närmare 4500 sjuksköterskestudenter följts med uppföljande enkäter från deras utbildningstid 11 till 15 år efter examen. En uppföljande enkätundersökning genomfördes i september 2021 till januari 2022 vilket motsvarar 15 till 19 år efter examen. En speciellt anpassad enkät med relevans och aktualitet för arbetet under pandemin hade utvecklats gemensamt med forskare som har expertis gällande sjuksköterskor i olika verksamheter som belastats under COVID-19 pandemin. Enkäterna besvarades när pandemin pågått i ungefär ett år och nio månader.I samarbete med SCB har datainsamlingen genomförts som en postenkät med påminnelser och med möjlighet att besvara frågorna online. Svarsfrekvensen för enkätstudien blev 57% för hela undersökningen (för samtliga kohorter), vilket bedöms vara en hög svarsfrekvens med tanke på hur belastad sjuksköterskekåren har varit under COVID-19 pandemin.
|
|
| 3. |
- Ehrenberg, Anna, et al.
(författare)
-
Äldre personers rätt till omvårdnad : behov, kompetenser, myter och evidens
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Dettaställer stora krav på kunskapen om åldrandet och åldrandets sjukdomaroch omvårdnad av äldre personer – i synnerhet när det gäller de allra äldsta.Äldre personer som bor på särskilda boenden är ofta multisjuka ellerhar nedsatt beslutsförmåga, i huvudsak till följd av demenssjukdom.De finns i dag goda kunskapsunderlag som visar att hög omvårdnadskompetensinte bara ger en kvalitativt bättre omvårdnad, det ger också eneffektivare vård. Ändå förefaller varken stat, landsting eller kommuner haen strategi för hur omvårdnadskompetensen i vården av äldre skall kunnasäkras och utvecklas.Vård och omsorg av äldre skall vara personcentrerad och bygga påevidensbaserad kunskap där vetenskapliga metoder används för att förståoch bedöma den äldre personens komplexa vårdbehov. Trots det stora behovethar idag bara två procent av sjuksköterskorna en specialistutbildninginom äldrevård.Svensk sjuksköterskeförening har i mer än 100 år arbetat med att utvecklaomvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening vill gärna ha dialog medkommuner och landsting, staten, pensionärsorganisationer och alla som ärintresserade av en god omvårdnad för äldre personer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
