| 1. |
- Andersson, Martin, et al.
(författare)
-
Det innovativa Sverige : Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I debatten om Sveriges prestationer när det gäller innovation och entreprenörskap blandas lovord med domedagsprofetior. Det pratas bland annat om svenska paradoxer och entreprenöriella klimatförändringar, men utifrån en rad olika källor och definitioner. I denna rapport reder nio forskare, från de tre ledande innovationsforskningscentrumen CESIS, CiiR och CIRCLE, ut begreppen. De levererar en nyanserad bild av Sverige som innovations- och kunskapsnation.• Hur står sig ”det nya Sverige” i en internationell jämförelse?• Existerar den svenska paradoxen?• I vilket land får en investerad FoU-krona störst effekt?• Och är sambandet mellan nyföretagande och innovation alltid positivt?Detta är några av de frågor som får svar. Rapporten har produceratsi samarbete mellan VINNOVA och ESBRI.
|
|
| 2. |
- Ejermo, Olof
(författare)
-
Ekonomisk utveckling efter inkubation : analys av företag i det nationella inkubatorprogrammet
- 2018
-
Ingår i: ; PM2018:02
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport kartlägger och undersöker företag som deltagit i det nationella inkubatorprogrammet (NIP) 2005–14. Uppgifter om de företag som funnits i inkubatorerna kommer från Vinnova. Dessa har sedan länkats till registerdata av Statistiska Centralbyrån vilket gjort det möjligt att analysera hur det gått för inkubatorföretagen efter inkubation. Rapporten undersöker inkubatorföretagens ekonomiska prestation efter inkubation. Analyserna med ekonomiska utfallsvariabler jämför företag som inkuberats i inkubatorer i NIP med företag från inkubatorer som inte deltagit i NIP. Inkubatorföretagen jämförs också med en kontrollgrupp av icke inkuberade företag med liknande egenskaper som inkubatorföretagen. Jämförelsen görs med regressionsanalys. Deskriptiva data visar att inkubatorföretagen skiljer sig från andra företag på flera sätt. De skapas i kunskapsintensiva branscher, såsom verksamheter inom forskning och utveckling och avancerade datatjänster. De involverar också individer med mycket hög utbildning. Vidare är inkubatorföretagen överrepresenterade utanför Stockholm. Ett direkt positivt resultat av inkubatorprogrammen är att de tycks öka antalet företag aktiva inom branscher nära förknippade med kunskaps- och innovationsutveckling. De involverar också individer med mycket hög utbildningsnivå. Inkubatorföretagens prestation är generellt sämre än kontrollgruppens. De har tydligt sämre nettoomsättningsutveckling efter inkubation än kontrollgruppen. De företag i inkubatorer som deltar i NIP har däremot oftare bättre ekonomisk utveckling än företag i andra inkubatorer under perioden 2005–14, även om den sammantagna effekten innebär att NIP-företag fortfarande presterar sämre enligt flera variabler än kontrollgruppen. Inkubatorföretag, har också generellt sämre överlevnadsförmåga, men den korta undersökningstiden efter inkubation gör att detta resultat inte är entydigt. Rapporten gör ytterligare två analyser. Det har tidigare diskuterats vilken inriktning inkubatorprogrammen bör ha, om de bör inriktas mer mot forskningsinriktade idéer eller mer mot tillväxtorienterade och näringslivsinriktade idéer. Här pekar resultaten på både positiva och negativa effekter. Rapporten finner att idéer från individer med bakgrund i akademi eller offentliga verksamheter driver skillnaderna i prestation jämfört med kontrollgruppen. Sålunda är den ekonomiskt svaga utvecklingen till stor del beroende på idéer med akademisk/offentlig bakgrund, samtidigt som denna grupp driver på skillnader i en ökning av antalet anställda. Istället är företag med idéer med ursprung ur näringslivet mer lika i prestation som företag i kontrollgruppen. Den andra undersökta dimensionen rör skillnader i effekter för inkubatorer som erhållit, respektive inte erhållit, driftstöd i det så kallade BIG-programmet (Business Incubation for Growth) mellan 2011 och 2014. Analyserna visar att företag från inkubatorer med stöd från BIG presterar sämre än företag från inkubatorer utan BIG-stöd, vare sig BIG-stödda inkubatorer är bland de mest stödda inkubatorerna (”BIG6”) eller de med enbart driftsstöd.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ejermo, Olof
(författare)
-
Lättillgängligt om tillväxt
- 2007
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; , s. 68-69
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
Utlandsfödda forskare mer produktiva än svenskfödda
- 2023
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Diskussionen om Sveriges forskningspolitik pågår för fullt, med utspel, utredningar och målkonflikter. Men forskning påverkas av fler faktorer än bara det ekonomiska. Stora lärosäten ska inte nödvändigtvis prioriteras, och det krävs krafttag för att komma åt könsgapet i publikationstakt, skriver innovationsforskarna Olof Ejermo och Yotam Sofer.
|
|
| 8. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet : bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vetenskaplig produktion bestäms i ett samspel mellan resurser och individer och påverkas av den historiska framväxten av universitets- och högskoleväsendet. Statens roll är i många länder – så även i Sverige – central eftersom det är den som grundar lärosäten och definierar deras fri- och rättigheter men även finansierar forskning och utbildning. Det spelar också roll vilka individer, högskolor och universitet som finansieras. Denna rapport analyserar bestämningsfaktorer för vetenskaplig produktion i form av publikationer. I en första del görs en historisk genomgång av utvecklingen av det svenska akademiska systemet med fokus på hur finansiella och institutionella faktorer påverkar den vetenskapliga produktionen. Genomgången visar hur vetenskaplig produktivitet även påverkas av förutsättningar på individnivå där exempelvis relationen mellan forskning och undervisning är en viktig faktor. I rapportens andra del görs empiriska analyser baserade på publikationsdata för att kartlägga hur individuella egenskaper samvarierar med publikationstakten. Rapporten innehåller också en analys av hur omvandlingen av högskolor till universitet påverkar förutsättningarna att producera vetenskapliga verk.Över tid har det svenska systemet påverkats starkt av en ökad mängd undervisning. Antalet högskolor har vuxit samtidigt som allt fler studenter har strömmat till. För att möta dessa behov har tjänstestrukturen på universiteten gjorts ”plattare” och villkoren för forskning som del av tjänsten successivt försämrats för fast forskande personal (professorer och lektorer) medan den förbättrats för doktorander. Rapportens genomgång visar att villkoren för dagens forskare, och därmed forskningen, inte är transparenta och att de skiljer sig avsevärt mellan lärosäten. Det har också uppstått en osund konkurrens mellan möjligheter att bedriva god undervisning respektive forskning eftersom undervisningsbudgeten urgröpts i relativa termer.Universiteten har fått allt större betydelse i samhället över tid, bland annat som förmedlare och översättare av vetenskapliga resultat till innovation. Det akademiska systemet har blivit mer regionalt decentraliserat vilket gjort högre utbildning mer tillgänglig, även om den regionala variationen är fortsatt stor. Framför allt fortsätter lärosätenas forskningsverksamhet att vara koncentrerad till storstäderna. Hand i hand med denna utveckling har statens finansieringsstruktur styrts så att högskolorna i första hand tillhandahåller undervisning. Detta har skapat en tudelning i systemet där högskolorna tilldelas en lägre andel statlig basfinansiering och därmed får sämre möjligheter att bedriva forskning jämfört med universiteten. Nivån på basfinansiering följer i allmänhet historiska mönster vilket gör att universitetens dominans tenderar att bibehållas. För att bland annat tillgodose möjligheter till forskning också vid högskolorna har andelen externfinansiering stigit. Externfinansiering är medel som forskare söker i konkurrens men som liksom basfinansieringen finansieras av staten. Till följd av detta har konkurrensen om forskningsmedlen ökat, samtidigt som möjligheterna för individer med goda idéer och kraft att följa upp dem blivit större. Huvuddelen av externfinansieringen tenderar dock att gå till universiteten. Det mest effektiva sättet för högskolor att få mer forskningsresurser är att bli omvandlade till universitet eftersom det permanent kan öka mängden resurser för ett större antal forskare. Den första större omvandlingen av detta slag i modern tid skedde när högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet 1999. Ur statens synvinkel fanns, åtminstone implicit, en förväntan om att forskningen skulle öka vid de nybildade universiteten och leda till mer nytta i form av vetenskapliga resultat. På individuell nivå kan ökad forskningsfinansiering tänkas öka den vetenskapliga produktionen på åtminstone fyra sätt: 1. Om relativt mer tid kan användas till forskning ökar möjligheterna att producera vetenskapliga arbeten. 2. Om fler individer rekryteras till institutionen ökar möjligheten att interagera med kollegor och att samförfatta. Det är av vikt eftersom forskningen i allt högre utsträckning kräver ökad arbetsdelning. Specialisering i team leder till att helheten blir större än summan av delarna. 3. Om mer fysiskt kapital tillförs kan forskning inom framför allt medicin, teknik och naturvetenskap öka, eftersom den kan kräva resurser i form av lokaler, maskiner och laboratorier.4. Forskning kräver också material, data och kringkostnader såsom lokalhyra, elektricitet, resekostnader, konferenser och nätverk.I rapportens andra del undersöks hur omvandlingen av högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till universitet år 1999 påverkade den vetenskapliga produktionen, mätt som den mängd publikationer som produceras. Vi argumenterar för att förändringen 1999 kan tolkas som en naturligt experimentell situation som medförde ökad forskningsfinansiering och bättre förutsättningar för forskning. Expansionen 1999 ger oss möjlighet att studera ett kausalt samband mellan universitetsstatus och antal publikationer på individnivå. Analysen bygger på före-efter-jämförelser (difference-in-difference) av individernas publikationstakt baserat på unika data. Individer vid de tre dåvarande högskolorna matchas mot liknande individer vid högskolor som inte blev universitet. Metoden möjliggör att kontrollera för underliggande trender i publikationstakt samt jämförelser med individer som har liknande individuella egenskaper. Analysen visar att reformen gjorde att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll mer basfinansiering, vilket medförde att publikationstakten, det vill säga antalet publikationer per person och år, ökade med över 80 procent bland publicerande individer i genomsnitt. Effekten var tydligast i naturvetenskap och teknik, och resursökningen i form av basfinansiering förklarar den största delen av effekten. Det syns inga tecken på att kvaliteten påverkats när antalet citeringar används som kvalitetsmått. Det är emellertid ett ganska trubbigt mått eftersom många publikationer inte citeras alls. Vi kan därför inte tydligt uttala oss om huruvida kvaliteten påverkas. Skillnaderna mellan olika gruppers forskningsproduktion är stor. Män som var forskare eller lärare ökade sin forskningsproduktion mest, men vi finner ingen positiv effekt (statistiskt insignifikant) för kvinnor som var forskare eller lärare. Det är oklart vad som skapar dessa könsskillnader. Resultaten ger en fingervisning om vad som händer när forskningsresurser ökar från låga nivåer men bör emellertid inte nödvändigtvis tolkas som att högskolor ska prioriteras vid resurstilldelningsbeslut. Individdatamaterialet används också för att ta fram ny deskriptiv statistik för perioden 1996–2009. Den visar att utlandsfödda publicerar mer än svenskfödda och att män publicerar mer än kvinnor. Dessa resultat bör beaktas vid beslut om bland annat forskares rätt till uppehållstillstånd. Det förefaller vara en billig åtgärd att vara generös vid regler om uppehållstillstånd, eftersom utbildning är dyrt och i många fall finansieras av staten. Dessutom är kompetensen bland dessa grupper ofta hög. Aggregerade mönster visar att män ökar publikationstakten fram till 40–50 års ålder för att sedan minska. Kvinnors publikationstakt är däremot lägre i 30-årsåldern och sedan svagt ökande efter medelåldern. Mönstren i kvinnors vetenskapliga produktion och produktivitet hänger troligen samman med familjebildning. Vi finner också att personer i högre positioner, särskilt professorer, publicerar mer än andra personalgrupper. Tillgången på denna typ av data, systematiskt insamlad, kan ge oss ytterligare insikter om åtgärder som behövs från policy för att öka vetenskaplig produktivitet. Initiativ bör tas så att Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att, i samarbete med Statistiska centralbyrån och forskare med kompetens att hantera namnmatchningsproblematik, utveckla ett system för denna typ av datainsamling.Sammanfattningsvis visar resultaten i rapporten att vetenskaplig produktion samvarierar med såväl institutionella förhållanden bestämda av statsmakterna som med historiska- och individuella förhållanden. De senare kan påverkas av statens insatser exempelvis genom omvandling av högskolor till universitet. 1999 års reform som gav universitetsstatus till lärosätena vid Örebro, Växjö och Karlstad påverkade tydligt benägenheten att publicera vetenskapliga artiklar. Ökad basfinansiering är dock inte enda vägen framåt. Rapporten visar att ett mer välfinansierat utbildningssystem kombinerat med en tydligare tjänstestruktur med mer forskning i tjänsten är ytterligare faktorer som skulle kunna öka utväxlingen på befintliga forskningsmedel eftersom undervisning och forskning är kommunicerande kärl. En rekommendation är därför att staten bör utreda hur ökade forskningsmedel i form av basfinansiering och externa medel samverkar med utbildningsfinansieringen och innehållet i akademiska tjänster.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sofer, Yotam, et al.
(författare)
-
Drifting on the Academic Highway: Experimental Evidence from a Transition to University
- 2023
-
Ingår i: Academy of Management Proceedings. - 2151-6561 .- 0065-0668. ; 2023:1
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We examine the effects of the 1999 transition to full university of three former Swedish university colleges: Karlstad, Örebro, and Växjö on scientific output. This change was accompanied by a substantial increase in research funding. Scrutiny of the process reveals that the transition was far from obvious, allowing us to analyze the impact of increased research resources in a quasi-experimental setting. We examine how publications responded when research resources were raised from low levels. We then probe into the consequences on the individual level to understand the difference in gains between staff groups. This work differs from earlier research which has mostly looked at the effects of increases in research funding on established universities or individuals who win research grants. To understand how the transition impacted publication, we use an individual-level publication activity dataset, linked to Swedish register data and university staff registers. We contrast the three treated institutions against a similar group of university colleges that did not become universities in a difference-in-differences analysis combined with matching. We find that treated individual increased their publication rates by 89% per year following the transition. However, we cannot discern any changes in the rate at which publications were cited. On the field level, we show that this effect was mostly explained by increased funding. Additionally, we explore the heterogeneity of treatment effects, potential mechanisms (collaboration, workforce dynamics), and management strategies (using a survey).
|
|
