SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ek Anne Charlotte) "

Sökning: WFRF:(Ek Anne Charlotte)

  • Resultat 1-10 av 25
  • [1]23Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Edeholt, Håkan, et al. (författare)
  • Research design and the professional model
  • 2008
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This paper is an intermediate report from a research project at the Center for Profession Studies, Institute for Multidisciplinary Research, Malmö University, Sweden. The title of the project is “Design Articulations: when well-articulated notions and unarticulated self images meet” (DA). The project is funded by the Swedish Research Council. Design, as a discipline, has several distinctive characteristics making it an interesting topic for inquire within the domain of profession studies. In this paper we try to scrutinize, the tension between established notions of profession studies and the notion of design as a profession and how that tension relates to how professions are expected to be based on “scientific knowledge”. Based on the belief that different professions both have different kinds of authority and get their legitimacy from different sources, we discuss what it would entail to take the mindsets underpinning the traditional art-and-design seriously and whether other professions really are prepared for what that would entail.
  •  
5.
  • Ek, Anne-Charlotte, et al. (författare)
  • Akademiskt lärarskap : att initiera och examinera ett professionellt förhållningssätt
  • 2008
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I vår presentation fokuserar vi på fyra övergripande frågor i relation till det akademiska lärarskapet: • Hur ska lärformerna vid det nya högskolepedagogiskt kursupplägg på ett adekvat och kreativt sätt ta tillvara bredden i kursdeltagarnas skiftande erfarenheter, kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis? • Hur ska kursledningen dokumentera och utvärdera den kunskapsprocess som sker ibland såväl kursdeltagare som kursledning? • Hur kan examinationen utformas så att flertalet av kursmomenten bearbetas och diskuteras av den enskilde kursdeltagaren i relation till hans/hennes eget utbildningssammanhang? • Hur kan kursen organiseras så att det sker en återkoppling till deltagarens verksamhet på det egna området och främja utvecklandet av nätverk mellan områdena? Bakgrund Den högskolepedagogiska utbildningen vid Malmö högskola har i och med hösten 2007 fått en delvis ny inriktning och utformning. En av de faktorer som bidragit till detta är Bolognaprocessen och Högskolereformen 2007, en annan är behovet av att ge nya lärare möjlighet att inom en rimlig tidsperiod få den efterfrågade obligatoriska pedagogiska kompetensen. En tredje är att erbjuda kompetensutveckling till högskolans samtliga lärare. Den övergripande intentionen är att det nya upplägget ska bidra till att kvalitetsarbetet blir mer systematiskt integrerat i högskolans verksamhet samtidigt som det etableras en infrastruktur för det akademiska lärarskapet att utvecklas i. Förutsättningar Malmö högskolas nya högskolepedagogiska program är uppdelad i följande tre (5 hp) kurser 1) akademiskt lärarskap 2) Tematisk högskolepedagogik 3) Högskolepedagogiskt projektarbete. Den första kursen, dvs., Akademiskt lärarskap kommer här att användas som ett konkret exempel i vår diskussion av de fyra (ovannämnda) övergripande frågorna. Kursupplägget för den introducerande kursen Akademiskt lärarskap 5hp är tänkt att utveckla en bred medvetenhet om villkor och innebörder i akademiskt lärarskap. Organisatoriska som juridiska aspekter av lärarskapet ska diskuteras liksom värdegrunden i akademisk utbildning och dess roll i samhället. Under kursens gång förmedlas kunskap om forskning och erfarenhet av studenters skiftande lärstilar, liksom olika former för undervisning och studier. Dessa kunskaper ska kursdeltagarna på ett självständigt sätt tillämpa i examinationsuppgiften som bl a utmynnar i en individuell pedagogiska avsiktsförklaring. En grundläggande tanke är att mötet med kollegor från andra områden och discipliner ska främja utvecklandet av nätverk. Samtidigt som heterogeniteten bland deltagarna skapar underlag för, möjligheter till och behov av ett medvetet och artikulerat förhållningssätt kring den egna disciplinen kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis. På så sätt skapar gruppsammansättningen konkreta förutsättningar för ett aktivt arbete med högskolans vision som sammanfattas med att Mångfald gör skillnad.
  •  
6.
  • Ek, Anne-Charlotte (författare)
  • Att föra in teorier och erfarenheter från marginalen
  • 2008
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • I detta paper tittar jag tillbaka på det högskolepedagogiskt projekt jag arbetet i tillsammans med fyra andra kollegor vid Malmö högskola under två år. Under projekttiden var det i första hand frågor kring studenternas kunskapsprocesser som var i fokus, i detta paper är det en reflektion över utgångspunkter, lärdomar och erfarenheter jag som lärare, projektledare och forskare gjort till följd av projektet Explicit Use of Structural Tensions in the Encounter with Academic Culture - Learning from a Feminist Epistemological Perspective
  •  
7.
  • Ek, Anne-Charlotte, et al. (författare)
  • Bologna möter tre institutionskulturer
  • 2010
  • Ingår i: Program: NU2010. ; , s. 175-175
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • De senaste årens högskolepolitiska reformer har förändrat högskolor och universitet på flera sätt. Bologna-reformen innebar en målstyrd verksamhet och nya krav på lärare inom högre utbildning. Att vara högskolelärare innebär i allt högre utsträckning att vara examinator och garant för att utbildningens mål uppfylls. Därutöver råder ”nya ideal” angående lärarroll, lärandeaktiviteter och studentinflytande. Samtidigt, eller kanske som en följd av detta, har kraven på lärarnas högskolepedagogiska utbildning höjts och utbudet av kurser ökat. Men vilka avtryck får denna accelererande verksamhet på institutionerna och hur kan avtrycket förstås utifrån institutionens utbildningskultur? I detta runda bordssamtal kommer vi att presentera ett pågående forskningsprojekt om hur personer i ledningsfunktioner talar om högskolepedagogik och dess betydelse för institutionen. Senare kommer också empiriska data gällande högskolelärare att innefattas. Syftet med projektet är att belysa hur pedagogisk utbildning för högskolelärare uppfattas inom olika institutionskulturer. I detta fall handlar det om hur personer i ledningsfunktion menar att den ”nya” lärarrollen passar med olika intellektuella stilar och ämnens karaktär. Vilka skillnader kan vi se mellan t.ex. klassisk ”fil fak”-utbildning och professionsutbildningar? Vilka kopplingar finns mellan studentsyn, syn på framtida yrken, och uppfattningar om hur utbildningen bör organiseras? Vi intresserar oss även för huruvida kravet på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ses som ett direktiv uppifrån, kanske till och med som ett nödvändigt ont, eller om den betraktas som meriterande för utbildningsmiljön och/eller något som faktiskt förändrar den pedagogiska praktiken. Genom att bidra med kunskaper om olika föreställningar om högskolepedagogik ökar möjligheten för att förankra utbildningarna på olika institutioner. Men vi vill även peka på vikten av att föra en kritisk diskussion om högskolepedagogikens syfte och innehåll. Deltagarna i runda bordssamtalet kommer att aktiveras genom ett rollspel där deltagarna får anta roller som ledare och lärare inom olika områden och ämnen. Rollerna och upplägget för rollspelet kommer att inspireras och struktureras utifrån forskningsprojektets resultat. Genom att organisera ett rollspel av detta slag kommer vi att kunna diskutera föreställningar och fördomar om olika ämnes- och institutionskulturer och deras syn på studenter och hur utbildning bör organiseras.
  •  
8.
  • Ek, Anne-Charlotte, et al. (författare)
  • Den generativa dialogens förutsättningar
  • 2009
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det främsta syftet är att ge analytiska verktyg för att möjliggöra en mellan dessa två "kulturer" meningsfull dialog och vad som då krävs av dess respektive utbildningar.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 25
  • [1]23Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy