| 1. |
- Andersson, Anders-Petter, et al.
(författare)
-
What do we create in a responsible workshop in 2030?
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the international conference on engineering and product design education, E&PD 2023. - : The Design Society. - 9781912254194 ; , s. 559-564
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- What should design students learn, not to lose hope, but be able to design in the current dire climate, energy and health situation? What can we design and still stay on track with the Sustainable Development Goals (SDG) in 2030? What can we design in the long run, not worsening critical human and non-human systems? In the paper we question "good intentions" and business-as-usual approaches, to challenges facing many of our most existential systems. We suggest changes to the Design field's understanding of the SDG's. Further, we suggest focusing on several solutions at the same time, in local communities, with collaboration with others and design educations. The paper argues that a holistic and systemic view is required that rather focuses on root-problems, than the symptoms these problems cause. Based on a multidisciplinary selection of scientific literature, the paper shows how acclaimed systemic approaches often harm the health of both human and non-human systems. In addition, the paper argues that these acclaimed systemic approaches tend to suggest "solutions" that stand in the way of more realistic solutions emerging from supportive and social environments. One of the insights from the literature, is how individuals by reconnecting to community- and practice-based activities strengthen hope of better futures. In the paper we argue how designers and design educations, can act multidisciplinary, with others, to become agents towards the kind of holistically, community-based, and radical changes required to heal all broken systems. We suggest how designers can situate themselves in the responsible workshop of 2030.
|
|
| 2. |
- Ek, Anne-Charlotte
(författare)
-
Att föra in teorier och erfarenheter från marginalen
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta paper tittar jag tillbaka på det högskolepedagogiskt projekt jag arbetet i tillsammans med fyra andra kollegor vid Malmö högskola under två år. Under projekttiden var det i första hand frågor kring studenternas kunskapsprocesser som var i fokus, i detta paper är det en reflektion över utgångspunkter, lärdomar och erfarenheter jag som lärare, projektledare och forskare gjort till följd av projektet Explicit Use of Structural Tensions in the Encounter with Academic Culture - Learning from a Feminist Epistemological Perspective
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
The tension between marketisation and academisation in higher education
- 2013
-
Ingår i: Studies in Higher Education. - Abingdon : Routledge. - 0307-5079 .- 1470-174X. ; 38:9, s. 1305-1318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Contemporary changes in higher education in Sweden are characterised by two educational discourses: marketisation and academisation. Demands to meet market requirements, as well as to make education more scientific, have created tensions between and within institutional cultures. Using interviews with 16 heads of departments, the authors investigate how tensions between marketisation and academisation were handled in discipline-oriented and professional-oriented departments. The heads of discipline-oriented departments experienced marketisation as a threat to the university trademark, because it was seen to challenge academic autonomy. On the other hand, heads of professional-oriented departments felt that academisation was the main issue to be dealt with, as it shifted focus from practical skills towards academic meritocracy. Consequently, it is not possible to discuss these changes without considering that conditions differ substantially across the university. Responses to these changes can be countered by culturally sensitive strategies, rather than by adopting a ‘one size fits all’ approach. © 2013 Society for Research into Higher Education.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ek, Anne-Charlotte
(författare)
-
"Varför måste Butler vara så jävla akademisk?" En diskussion om feministisk kunskapsteori och akademiska undervisningsrum
- 2007
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :4, s. 67-93
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anne-Charlotte Ek diskuterar de pedagogiska verktyg hon använt för att introducera svårtillgängliga feministiska texter när hon undervisat i genusvetenskap. En central utgångspunkt för henne är att understryka att all kunskapsproduktion och kunskapsförmedling är situerad. Hon uppmanar oss att i vår undervisning använda våra feministiska kunskapsteoretiska insikter.
|
|
| 7. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Workshop : att skapa rum för möten som kan förändra
- 2015
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 5:2, s. 87-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur kan workshopformatet träna den kritiska förmågan? Förtrogna med det genusvetenskapliga och feministiska fältet presenterar artikelförfattarna workshop som en lämplig arbetsform inom högre utbildning. Författarna argumenterar för att workshops möjliggör demokratiska utforskande processer där förmågor som att lyssna, analysera, tolka och argumentera tränas. I artikeln diskuteras nödvändiga villkor och praktiska förutsättningar för hur vi som lärare kan iscensätta studentaktiva undersökningar där den egna förförståelsen både kan och bör utmanas. I workshopen finns utrymme för delaktighet och ofärdiga tankar. Studenter såväl som lärare tränas i att hantera intressemotsättningar och oväntade uttolkningar av workshopens gemensamma material, nödvändiga kompetenser för såväl ett kritiskt som ett demokratiskt förhållningssätt. Författarna exemplifierar hur planering och genomförande av workshops organiseras, diskuterar vikten av välkomnande, disponerandet av tid, betydelsen av möten och att hantera ”oönskade” bidrag. Man understryker att tillit är en nödvändig förutsättning liksom insikten att makt finns närvarande i alla möten. Avslutningsvis problematiseras mångfald, tolerans och konsensus; begrepp som ofta associeras till demokratiska utbildningspraktiker.
|
|
| 8. |
|
|
