| 1. |
- Andersson, Anders-Petter, et al.
(författare)
-
What do we create in a responsible workshop in 2030?
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the international conference on engineering and product design education, E&PD 2023. - : The Design Society. - 9781912254194 ; , s. 559-564
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- What should design students learn, not to lose hope, but be able to design in the current dire climate, energy and health situation? What can we design and still stay on track with the Sustainable Development Goals (SDG) in 2030? What can we design in the long run, not worsening critical human and non-human systems? In the paper we question "good intentions" and business-as-usual approaches, to challenges facing many of our most existential systems. We suggest changes to the Design field's understanding of the SDG's. Further, we suggest focusing on several solutions at the same time, in local communities, with collaboration with others and design educations. The paper argues that a holistic and systemic view is required that rather focuses on root-problems, than the symptoms these problems cause. Based on a multidisciplinary selection of scientific literature, the paper shows how acclaimed systemic approaches often harm the health of both human and non-human systems. In addition, the paper argues that these acclaimed systemic approaches tend to suggest "solutions" that stand in the way of more realistic solutions emerging from supportive and social environments. One of the insights from the literature, is how individuals by reconnecting to community- and practice-based activities strengthen hope of better futures. In the paper we argue how designers and design educations, can act multidisciplinary, with others, to become agents towards the kind of holistically, community-based, and radical changes required to heal all broken systems. We suggest how designers can situate themselves in the responsible workshop of 2030.
|
|
| 2. |
- Edeholt, Håkan, et al.
(författare)
-
Research design and the professional model
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is an intermediate report from a research project at the Center for Profession Studies, Institute for Multidisciplinary Research, Malmö University, Sweden. The title of the project is “Design Articulations: when well-articulated notions and unarticulated self images meet” (DA). The project is funded by the Swedish Research Council. Design, as a discipline, has several distinctive characteristics making it an interesting topic for inquire within the domain of profession studies. In this paper we try to scrutinize, the tension between established notions of profession studies and the notion of design as a profession and how that tension relates to how professions are expected to be based on “scientific knowledge”. Based on the belief that different professions both have different kinds of authority and get their legitimacy from different sources, we discuss what it would entail to take the mindsets underpinning the traditional art-and-design seriously and whether other professions really are prepared for what that would entail.
|
|
| 3. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Akademiskt lärarskap : att initiera och examinera ett professionellt förhållningssätt
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vår presentation fokuserar vi på fyra övergripande frågor i relation till det akademiska lärarskapet: • Hur ska lärformerna vid det nya högskolepedagogiskt kursupplägg på ett adekvat och kreativt sätt ta tillvara bredden i kursdeltagarnas skiftande erfarenheter, kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis? • Hur ska kursledningen dokumentera och utvärdera den kunskapsprocess som sker ibland såväl kursdeltagare som kursledning? • Hur kan examinationen utformas så att flertalet av kursmomenten bearbetas och diskuteras av den enskilde kursdeltagaren i relation till hans/hennes eget utbildningssammanhang? • Hur kan kursen organiseras så att det sker en återkoppling till deltagarens verksamhet på det egna området och främja utvecklandet av nätverk mellan områdena? Bakgrund Den högskolepedagogiska utbildningen vid Malmö högskola har i och med hösten 2007 fått en delvis ny inriktning och utformning. En av de faktorer som bidragit till detta är Bolognaprocessen och Högskolereformen 2007, en annan är behovet av att ge nya lärare möjlighet att inom en rimlig tidsperiod få den efterfrågade obligatoriska pedagogiska kompetensen. En tredje är att erbjuda kompetensutveckling till högskolans samtliga lärare. Den övergripande intentionen är att det nya upplägget ska bidra till att kvalitetsarbetet blir mer systematiskt integrerat i högskolans verksamhet samtidigt som det etableras en infrastruktur för det akademiska lärarskapet att utvecklas i. Förutsättningar Malmö högskolas nya högskolepedagogiska program är uppdelad i följande tre (5 hp) kurser 1) akademiskt lärarskap 2) Tematisk högskolepedagogik 3) Högskolepedagogiskt projektarbete. Den första kursen, dvs., Akademiskt lärarskap kommer här att användas som ett konkret exempel i vår diskussion av de fyra (ovannämnda) övergripande frågorna. Kursupplägget för den introducerande kursen Akademiskt lärarskap 5hp är tänkt att utveckla en bred medvetenhet om villkor och innebörder i akademiskt lärarskap. Organisatoriska som juridiska aspekter av lärarskapet ska diskuteras liksom värdegrunden i akademisk utbildning och dess roll i samhället. Under kursens gång förmedlas kunskap om forskning och erfarenhet av studenters skiftande lärstilar, liksom olika former för undervisning och studier. Dessa kunskaper ska kursdeltagarna på ett självständigt sätt tillämpa i examinationsuppgiften som bl a utmynnar i en individuell pedagogiska avsiktsförklaring. En grundläggande tanke är att mötet med kollegor från andra områden och discipliner ska främja utvecklandet av nätverk. Samtidigt som heterogeniteten bland deltagarna skapar underlag för, möjligheter till och behov av ett medvetet och artikulerat förhållningssätt kring den egna disciplinen kunskapssyn, utbildningskultur och undervisningspraxis. På så sätt skapar gruppsammansättningen konkreta förutsättningar för ett aktivt arbete med högskolans vision som sammanfattas med att Mångfald gör skillnad.
|
|
| 4. |
- Ek, Anne-Charlotte
(författare)
-
Att föra in teorier och erfarenheter från marginalen
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta paper tittar jag tillbaka på det högskolepedagogiskt projekt jag arbetet i tillsammans med fyra andra kollegor vid Malmö högskola under två år. Under projekttiden var det i första hand frågor kring studenternas kunskapsprocesser som var i fokus, i detta paper är det en reflektion över utgångspunkter, lärdomar och erfarenheter jag som lärare, projektledare och forskare gjort till följd av projektet Explicit Use of Structural Tensions in the Encounter with Academic Culture - Learning from a Feminist Epistemological Perspective
|
|
| 5. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Bologna möter tre institutionskulturer
- 2010
-
Ingår i: Program: NU2010. ; , s. 175-175
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste årens högskolepolitiska reformer har förändrat högskolor och universitet på flera sätt. Bologna-reformen innebar en målstyrd verksamhet och nya krav på lärare inom högre utbildning. Att vara högskolelärare innebär i allt högre utsträckning att vara examinator och garant för att utbildningens mål uppfylls. Därutöver råder ”nya ideal” angående lärarroll, lärandeaktiviteter och studentinflytande. Samtidigt, eller kanske som en följd av detta, har kraven på lärarnas högskolepedagogiska utbildning höjts och utbudet av kurser ökat. Men vilka avtryck får denna accelererande verksamhet på institutionerna och hur kan avtrycket förstås utifrån institutionens utbildningskultur? I detta runda bordssamtal kommer vi att presentera ett pågående forskningsprojekt om hur personer i ledningsfunktioner talar om högskolepedagogik och dess betydelse för institutionen. Senare kommer också empiriska data gällande högskolelärare att innefattas. Syftet med projektet är att belysa hur pedagogisk utbildning för högskolelärare uppfattas inom olika institutionskulturer. I detta fall handlar det om hur personer i ledningsfunktion menar att den ”nya” lärarrollen passar med olika intellektuella stilar och ämnens karaktär. Vilka skillnader kan vi se mellan t.ex. klassisk ”fil fak”-utbildning och professionsutbildningar? Vilka kopplingar finns mellan studentsyn, syn på framtida yrken, och uppfattningar om hur utbildningen bör organiseras? Vi intresserar oss även för huruvida kravet på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning ses som ett direktiv uppifrån, kanske till och med som ett nödvändigt ont, eller om den betraktas som meriterande för utbildningsmiljön och/eller något som faktiskt förändrar den pedagogiska praktiken. Genom att bidra med kunskaper om olika föreställningar om högskolepedagogik ökar möjligheten för att förankra utbildningarna på olika institutioner. Men vi vill även peka på vikten av att föra en kritisk diskussion om högskolepedagogikens syfte och innehåll. Deltagarna i runda bordssamtalet kommer att aktiveras genom ett rollspel där deltagarna får anta roller som ledare och lärare inom olika områden och ämnen. Rollerna och upplägget för rollspelet kommer att inspireras och struktureras utifrån forskningsprojektets resultat. Genom att organisera ett rollspel av detta slag kommer vi att kunna diskutera föreställningar och fördomar om olika ämnes- och institutionskulturer och deras syn på studenter och hur utbildning bör organiseras.
|
|
| 6. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Den generativa dialogens förutsättningar
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det främsta syftet är att ge analytiska verktyg för att möjliggöra en mellan dessa två "kulturer" meningsfull dialog och vad som då krävs av dess respektive utbildningar.
|
|
| 7. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Högskoleutbildning i spänningsfältet mellan akademisering och marknadifiering
- 2011
-
Ingår i: Proceedings Att leda högre utbildning. - : SUHF, Sveriges universitets-och högskoleförbund. ; , s. 1-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har högre utbildning i Sverige genomgått en rad politiska reformer. Bolognareformen innebar att utbildningarna blev målstyrda, med vidhängande krav på dokumentation av att målen uppfylls och utvärdering av Högskoleverket. Dessutom medförde reformen ökade krav på anställningsbarhet. Därutöver ställs ökade krav på forskningsanknuten utbildning, samtidigt med ökad samverkan med samhället. Vi vill påstå att svensk högre utbildning på 2000-talet befinner sig i ett spänningsfält mellan två olika utbildningsdiskurser, här kallade marknadifiering och akademisering. Forskarsamhället har starkt kritiserat att den ekonomiska styrningen har blivit starkare. Denna diskussion har framförallt förts fram av företrädare för ett mer klassiskt universitet. Många av studierna har rört sig på en makronivå, dvs förändringar i utbildningspolicy, ofta under begreppet New Public Management. Denna studie undersöker istället hur förändringarna uttrycks på institutionsnivå, hur de samtida kraven på marknadsanpassning och vetenskaplig anknytning har skapat spänningar mellan och inom lokala institutionskulturer. Syftet med studien som ligger till grund för detta paper är att diskutera hur förändrade utbildningsvillkor för högskolan uttrycks och hanteras på prefektnivå. Prefekternas organisatoriska position är belysande. Klämda mellan krav uppifrån och nedifrån fungerar deras sätt att beskriva verksamheten som ett lackmuspapper på hur olika institutionskulturer svarar på förändringar. Därför har vi intervjuat 16 prefekter vid en högskola och analyserat hur diskurserna om akademisering och marknadifiering uttrycks på institutionsnivå. I analysen av intervjuerna blir det tydligt att prefekterna befinner sig i det spänningsfält där det formuleras krav på att hålla en hög akademisk nivå samtidigt som utbildningen ska vara ”nyttig”. Studien visar att spänningarna mellan akademisering och marknadifiering emellertid ser olika ut beroende på institutionskultur. Vi kan peka på stora skillnader mellan teoretiska utbildningar och professionsutbildningar. Utifrån dessa resultat vill vi diskutera vikten av att förstå hur krav på förändringar inom högre utbildning hanteras i lokala institutionskulturer. Vi hävdar att den vanligast förekommande forskningsdiskursen om att marknadsanpassning hotar högre utbildnings signum inte är generell. I professionsutbildningar med stor andel verksamhetsförlagd utbildning är marknadifiering ett begränsat problem. Dessa institutionskulturer har sedan länge bidragit med en kunskapsproduktion som når utanför den egna institutionen. Prefekterna i professionsutbildningarna uttrycker istället en frustration över kravet på akademisering, dvs starkare forskningsanknytning i utbildningen och högre andel disputerade lärare. I en tradition där yrkesverksamma har stått för stor del av undervisningen och där det praktiska handlaget har stor betydelse blir utbildningens identitet hotad av kraven på forskningsanknytning och vetenskapliga arbeten. Akademiseringen har även inneburit en omställning till mer tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Prefekterna har ”tvingats” rekrytera vetenskapligt kompetent personal från en rad områden eftersom det inte finns starka traditioner att forskarutbilda sig. Tvärvetenskapen skapar också spänningar i den lokala institutionskulturen då normer och traditioner utmanas av nya perspektiv och andra kunskapstraditioner. Vad som tydligt framträder i denna studie är att det är omöjligt att tala om förändringar i en ny akademi. Olika typer av utbildningar ställs inför olika utmaningar i förändringsprocessen. Dessa är kopplade till utbildningens syfte, traditioner, akademisk förankring och personalsammansättning. Vi menar att man måste praktisera kulturellt inkännande förändringsstrategier istället för att tänka sig att ”one size fits all”.
|
|
| 8. |
- Ek, Anne-Charlotte, et al.
(författare)
-
Professionalizing teaching in higher education? Understanding today’s discourse on scholarship of teaching and learning in relation to the question of widening participation within higher education
- 2010
-
Ingår i: Abstracts, Active Citizenship. ; , s. 146-146
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Our introduction will contextualize and give a brief background to the last decade´s discussion and request for pedagogically more skilled and trained university teachers. A discourse often framed by and named as Scholarship of Teaching and Training, SoTL. Teaching at university level has until recently, unlike most other educational institutions, not required any formal pedagogical education. In spite of often being skilled after years of teaching, the majority of Swedish university teachers still have less then the recommended ten weeks pedagogical training. The purpose of the workshop is to illuminate the emerging practice SoTL. How is it framed and who and what influences and shapes the discourse? Should it be seen as an embryo to professionalize university teaching by valuing teaching excellence? Or should it be understood as a perceived need for a new kind of pedagogical competence in order to handle the consequences of the rapid expansion of higher education during the 90´s, a change from elite to mass higher education? What actors are participating in the formulation of the need for further pedagogical training of university teachers? The teachers themselves, evaluation teams from authorities such as the Swedish National Agency for Higher Education or course giving pedagogical consultants? What arguments are put forward to legitimize these relatively new requirements? Is it focusing on students needs or is it in relation to Scholarship of Research? What definitions of pedagogical competence are formulated? To give answers to these questions are far beyond the scope of this workshop. However to scrutinize what seems to underpin the contemporary pedagogical discourse might be an important contribution to a critical analyze of present practice in HE. Relevance for Nordic Educational research: There is a need to better understand the practice Scholarship of Teaching and Learning in Higher Education
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
