| 1. |
- Ekelund, Ulf, et al.
(författare)
-
Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults
- 2006
-
Ingår i: Public Health Nutrition. - 1368-9800 .- 1475-2727. ; 9:2, s. 258-265
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To examine the validity of the short, last 7-day, self-administered form of the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). DESIGN: All subjects wore an accelerometer for seven consecutive days and completed the IPAQ questionnaire on the eighth day. Criterion validity was assessed by linear regression analysis and by modified Bland-Altman analysis. Specificity and sensitivity were calculated for classifying respondents according to the physical activity guidelines of the American College of Sports Medicine/Centers for Disease Control and Prevention. SETTING: Workplaces in Uppsala, Sweden. SUBJECTS: One hundred and eighty-five (87 males) participants, aged 20 to 69 years. RESULTS: Total self-reported physical activity (PA) (MET-min day(-1)) was significantly correlated with average intensity of activity (counts min(-1)) from accelerometry (r = 0.34, P < 0.001). Gender, age, education and body mass index did not affect this relationship. Further, subcomponents of self-reported PA (time spent sitting, time in PA, time in moderate and vigorous activity (MVPA)) were significantly correlated with objectively measured PA (P < 0.05). Self-reported time in PA was significantly different from time measured by accelerometry (mean difference: -25.9 min day(-1); 95% limits of agreement: -172 to 120 min day(-1); P < 0.001). IPAQ identified 77% (specificity) of those who met the current PA guidelines of accumulating more than 30 min day(-1) in MVPA as determined by accelerometry, whereas only 45% (sensitivity) of those not meeting the guidelines were classified correctly. CONCLUSIONS: Our results indicate that the short, last 7-days version of the IPAQ has acceptable criterion validity for use in Swedish adults. However, the IPAQ instrument significantly overestimated self-reported time spent in PA. The specificity to correctly classify people achieving current PA guidelines was acceptable, whereas the sensitivity was low.
|
|
| 2. |
- Ericsson, Ulf, 1978-, et al.
(författare)
-
Arbete, familjeliv och återhämtning : en explorativ studie om "tredje skiftet"
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad och arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; 25:3-4, s. 90-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra - hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.
|
|
| 3. |
- Ericsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Arbete, familjeliv och återhämtning: En explorativ studie om ”tredje skiftet”
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:3-4, s. 89-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i dygnsberättelser undersöker föreliggande studie förutsättningar för återhämtning. Baserat på gruppintervjuer och en dagboksstudie med anställda på ett svenskt försäkringsbolag fokuserar vi relationen och spänningen mellan första (arbete), andra (icke betalt hemarbete) och tredje (planering/organisering av andra skiftet) skiftet. Begränsade möjligheter för intern återhämtning under arbetet kompenserades av de flesta deltagarna med extern återhämtning under arbetsfri tid. Att ha ensamt ansvar för tredje skiftet reducerade emellertid möjligheterna för återhämtning under dagen och veckan. Materialet visade att kvinnor i åldern 30-45 - i större utsträckning än andra - hade huvudansvaret ett komplext tredje skift.
|
|
| 4. |
- Ericsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Work, family life and recovery : An exploratory study of 'the third shift'
- 2021
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815. ; 70:4, s. 1131-1140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using 24-hour narratives as a starting-point, the present study examines conditions for recovery from work. The third shift concept forms the explorative starting point for highlighting the interplay between work, family responsibilities, leisure time and recovery. OBJECTIVE: The aim of the study is to explore how the third shift affects possibilities for recovery. METHOD: The material was gathered by group interviews and diaries. Thirty employees participated in the study. Ten participants where women between 30 and 45 years of age with children living at home. RESULTS: Being solely responsible for the third shift reduced the chances of recovery during work-free time. The material showed that women aged 30-45 years had to a greater extent than others the main responsibility in a complex third shift. CONCLUSION: As a precondition for external recovery, this study show how theoretically beneficial the breakdown of the second shift and development of the third shift is for understanding different preconditions and the way they affect the possibility of recovery.
|
|
| 5. |
|
|
