| 1. |
- Ammenberg, Jonas, et al.
(author)
-
Biogas Research Center, BRC : Slutrapport för etapp 1
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Biogas Research Center (BRC) är ett kompetenscentrum för biogasforskning som finansieras av Energimyndigheten, LiU och ett flertal externa organisationer med en tredjedel vardera. BRC har en mycket bred tvärvetenskaplig inriktning och sammanför biogasrelaterad kompetens från flera olika områden för att skapa interaktion på flera olika plan:mellan näringsliv, akademi och samhälle,mellan olika perspektiv, samtmellan olika discipliner och kompetensområden.BRC:s vision är:Resurseffektiva biogaslösningar finns genomförda i många nya tillämpningar och bidrar till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer.BRC:s särskilda roll för att uppnå denna vision är att bidra med kunskapsförsörjning och process-/teknikutveckling för att facilitera utveckling, innovation och implementering av biogaslösningar. Resurseffektivitet är ett nyckelord, vilket handlar om att förbättra befintliga processer och system samt utveckla biogaslösningar i nya sektorer och möjliggöra användning av nya substrat.For BRC:s etapp 1, den första tvåårsperioden mellan 2012-2014, var forskningsprojekten organiserade enligt tabellen nedan. Den visar viktiga utmaningar för biogasproducenter och andra intressenter, samt hur dessa ”angreps” med åtta forskningsprojekt. Fem av projekten var av explorativ karaktär i bemärkelsen att de var bredare och mer framtidsorienterade - exempelvis utvärderade flera möjliga tekniska utvecklingsmöjligheter (EP1-5). Tre projekt hade ett tydligare fokus på teknik- och processutveckling (DP6-8).I den här slutrapporten ges en kortfattad bakgrundsbeskrivning och det finns en introduktion till vad den här typen av kompetenscentrum innebär generellt. Därefter finns mer detaljerad information om BRC, exempelvis gäller det centrumets etablering, relevans, vision, hörnstenar och utveckling. De deltagande organisationerna presenteras, både forskargrupperna vid Linköpings universitet och partners och medlemmar. Vidare finns en mer utförlig introduktion till och beskrivning av utmaningarna i tabellen och kortfattat information om forskningsprojekten, följt av ett kapitel som berör måluppfyllelse och den externa utvärdering som gjorts av BRC:s verksamhet. Detaljerad, listad information finns till stor del i bilagorna.Kortfattat kan det konstateras att måluppfyllelsen överlag är god. Det är speciellt positivt att så många vetenskapliga artiklar publicerats (eller är på gång att publiceras) kopplat till forskningsprojekten och även i det vidare centrumperspektivet. Helt klart förekommer en omfattande verksamhet inom och kopplat till BRC. I etapp 2 är det viktigt att öka andelen mycket nöjda partner och medlemmar, där nu hälften är nöjda och hälften mycket nöjda. Det handlar framför allt om stärkt kommunikation, interaktion och projektledning. Under 2015 förväntas åtminstone två doktorsexamina, där avhandlingarna har stor koppling till forskningen inom etapp 1.I början på år 2014 skedde en extern utvärdering av verksamheten vid BRC med huvudsyftet att bedöma hur väl centrumet lyckats med etableringen samt att granska om det fanns förutsättningar för framtida framgångsrik verksamhet. Generellt var utfallet mycket positivt och utvärderarna konstaterade att BRC på kort tid lyckats etablera en verksamhet som fungerar väl och engagerar det stora flertalet deltagande aktörer, inom relevanta områden och där de flesta involverade ser BRC som en befogad och väl fungerande satsning, som de har för avsikt att även fortsättningsvis stödja. Utvärderingen bidrog också med flera relevant tips och till att belysa utmaningar.Utöver denna slutrapport finns separata publikationer från forskningsprojekten.Arbetet som presenteras i rapporten har finansierats av Energimyndigheten och de medverkande organisationerna.
|
|
| 2. |
- Andersson, Martin, 1977-, et al.
(author)
-
Regeringens krispaket löser inte småföretagens problem
- 2020
-
In: Dagens Nyheter. ; 22 mars
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ingress: Åtgärderna för att hålla uppe efterfrågan med sänkta räntor och beredskapen att vidta finanspolitiska åtgärder är föredömliga. Men de aviserade krispaketen löser inte det som kan beskrivas som en efterfrågekollaps, skriver tre nationalekonomer och föreslår kort- och långsiktiga lösningar samt en reformkommission.
|
|
| 3. |
- Andersson, Martin, 1977-, et al.
(author)
-
Äldre krisåtgärder håller inte nu, regeringen
- 2020
-
In: Svenska Dagbladet. ; 5 april
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ingress: Åtgärder som fungerade under 1990-talskrisen och finanskrisen har inte samma verkningskraft i dag. Räntekostnader bör nu sättas till noll där det är möjligt och ett tillfälligt moratorium införas vad gäller företagens amorteringar och räntor, skriver tre nationalekonomer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Appelgren, Jessica, et al.
(author)
-
Autonoma vapensystem – dagens debatt och en väg framåt : tekniska, legala och etiska aspekter
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Framstegen inom AI väcker frågor kring den militära tilllämpningen av tekniken och tillåten grad av automatisering av vapensystem. Debatten om AI i militära tillämpningar förs både av civilsamhällets organisationer och av stater. Debatten började med det mycket specifika ifrågasättandet av fullt autonoma vapensystem, ofta kallade Lethal Autonomous Weapon Systems (LAWS), men debatten och ifrågasättandet har vidgats till att omfatta införandet av AI i militära tillämpningar. Diskussionen är mångfacetterad och präglas av flera olika perspektiv på ställningstaganden och argumentation. Autonoma system har många användningsområden i militära tillämpningar och det är viktigt att förstå hur integrationen av högautomatiserade system ska kunna göras medavseende på de rättsliga ramverk som försvaret lyder under.Även om debatten till viss del har sitt ursprung i det senaste decenniets drönarkrigföring är de flesta parter överens omatt dagens debatt snarare handlar om framtida teknik. De tekniska, militära och juridiska aspekterna är centrala i diskussionen men även etiska, psykologiska och säkerhetspolitiska aspekter tar plats i debatten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Broström, Anders, et al.
(author)
-
Entreprenörskap i Sverige – Nationell GEM-rapport 2022
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Från förordet: Årets rapport kartlägger det svenska entreprenörskapets utveckling under en turbulent tid präglad av pandemi, restriktioner och nedstängningar av hela samhällen vilket du kan läsa om i kapitel två. Trots pandemin ökar svenskt entreprenörskap under 2021 till nio procent (TEA) vilket är den högsta siffran som redovisats i GEM-projektet för Sveriges del sedan 2010. En minst sagt glädjande siffra.Det är emellertid inte en anledning att luta sig tillbaka. Världen står inför stora utmaningar i form av komponentbrist, störningar i leveranskedjor samt en oroande geopolitisk situation, inte minst i och med Rysslands invasion av Ukraina. Därtill kan tilläggas att Sverige dras med olösta och kända problem som till exempel en dysfunktionell arbetsmarknad präglad av kompetensbrist kombinerat med hög arbetslöshet och låg självförsörjningsgrad bland stora delar av befolkningen.I årets rapport görs även nedslag i entreprenörernas relation till miljömässig- och social hållbarhet. Svenska entreprenörer uppvisar på intet sätt det största engagemanget för bland annat miljömässig hållbarhet globalt sett. Men det finns anledning att tro att det åtminstone delvis kan bero på att företagare i Sverige ställer högre krav inom sin verksamhet, speciellt jämfört med företagare i utvecklingsländer.
|
|
| 10. |
- Eklund, Veronica, et al.
(author)
-
Fiskenäringen : Uppdatering av bränsleförbrukning samt emissionsfaktorer
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fiskeflottans bränsleförbrukning undersöks endast intermittent av Energimyndigheten och senast för 2017. För åren mellan undersökningarna har Energimyndigheten använt antal arbetade timmar i fiskesektorn (inklusive arbetade timmar i land) för att skriva fram bränsleförbrukningen, medan SMED har använt fiskeflottans installerade effekt som framskrivningsmetod för att beräkna utsläpp från fiskeflottan till inventeringen. Dessa två metoder, som ger olika resultat, har i denna studie jämförts med varandra samt andra alternativ till att skriva fram bränsleförbrukningen. Branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF) anser att antal dagar till sjöss troligen är den mest pålitliga framskrivningsmetoden och den korrelerar även väl med SMED:s framskrivningsmetod.Under projektets gång framkom det att HaV årligen samlar in uppgifter om fiskeflottans bränsleförbrukning. Det bästa skulle vara om SMED kunde använda dessa data direkt och på så sätt undvika framskrivning helt. Dessa data anses dock inte vara av användbar kvalitet i dagsläget, men förhoppningsvis kommer detta vara fallet till submission 2023. SMED och Naturvårdsverket bör istället komma överens om vilken framskrivning som bör användas i årets submission.Vid projektets början antogs att det huvudsakliga bränslet för fiskeflottan var en skattebefriad MK1-diesel. Under samtal med leverantörer av bränslen till fiskeflottan framkom att fiskefartyg framförallt använder Eldningsolja 1 (EO1), som även benämns gasolja eller Marine Gas Oil (MGO). Detta är samma bränsle som används för uppvärmning av villor, men när det används för framdrivning av fartyg kallas det för diesel och när det används för uppvärmning av villor kallas det för E10/E32. I samtalen med bränsleleverantörerna kom det även fram att bränslet som levereras till fiskefartyg aldrig innehåller en inblandning av biobränsle. SMED rekommenderar därför att fiskets bränsle ändras från diesel till EO1 i inventeringen och att man inte tar med en inblandning av biobränsle för fiskesektorn.Inom ramen för detta projekt har även emissionsfaktorerna för NOX, CO2 och SO2 uppdaterats, vilka var de enda som var möjliga att uppdatera med det dataunderlag som fanns tillgängligt. I framtiden bör man samköra uppdatering av de emissionsfaktorer som används av SMED inom mobila sektorn när samma bränslen används och motivera varför de skiljer sig åt i de fall där så är fallet. När man uppdaterar emissionsfaktorer för EO1/MGO bör SO2, CO2 och metaller för bränsle inom fiskeflottan och sjöfarten (inrikes EO1/MGO) uppdateras samtidigt, eftersom dessa sektorer använder samma typ av bränsle. För metaller har ett arbete påbörjats med att identifiera brister i de emissionsfaktorer som används idag.
|
|
