| 1. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 2. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy Instruments towards a sustainable waste management
- 2016
-
Ingår i: Solid waste management: Policy and planning for a sustainable society. - : Apple Academic Press. - 9781771883740 - 9780429091650 ; , s. 185-246, s. 185-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Söderholm, Patrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Metal markets and recycling policies : impacts and challenges
- 2020
-
Ingår i: Mineral Economics. - : Springer. - 2191-2203 .- 2191-2211. ; 33:1-2, s. 257-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increased understanding of the existing markets for recycled (secondary) metals, including interactions with virgin material production, is essential for public decision-making processes concerning the implementation and evaluation of different categories of recycling policies. In this paper, we review the existing literature with the purpose of discussing (1) the impacts of various recycling policies on metal markets in which aggregate demand can be met by both primary and secondary production, and (2) a number of challenges that policy-makers need to confront in choosing between various types of recycling policies and policy designs. A simple partial equilibrium model is used as a pedagogical tool for shedding light on the impacts of tradable recycling credits, virgin material taxes, and recycling subsidies. In a second step, the paper identifies and discusses a few key challenges that policy-makers will need to address in recycling policy-making. These challenges include improving the functioning of secondary material markets by addressing various non-environmental market inefficiencies; identifying and designing (second-best) policy mixes due to the presence of incomplete monitoring and enforcement of waste disposal behavior, and regulating environmental impacts through price- or quantity-based policies. Throughout the analysis, we consult the empirical literature on the functioning of scrap metal markets (e.g., steel, copper, and aluminum).
|
|
| 5. |
- Tekie, Haben, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomisk analys av etappmål för textil och textilavfall
- 2013
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Det köps och slängs allt mer textilier i Sverige. Under 2010 konsumerades mer än 15 kilo textilier per personvarav minst 8 kg gick till förbränning. Över hälften av de textilier som köps slängs varje år medan endast 3 kggår till återanvändning. Det finns en potential att göra avfallshanteringen mer resurseffektiv genom att styramer textilavfall mot återanvändning och materialåtervinning. En samhällsekonomisk analys för att identifieraen kostnadseffektiv åtgärdskombination givet definierat mål har gjorts. Sex olika styrmedel har analyseratsoch föreslagits, dessutom har det genomförts en analys av de samhällsekonomiska konsekvenser som uppstårpå grund av de föreslagna åtgärderna och styrmedel för att uppnå etappmålen.Resultaten av styrmedelsanalysen visar att för att öka insamlingen av textilier och för att miljöskadorna skainternaliseras i priset på textilier behövs troligen flera olika styrmedel. Det styrmedel som har bästförutsättningar att uppfylla flest kriterier är ett producentansvar. Ett producentansvar har säkrastmåluppfyllelse samtidigt som det tillhör de styrmedel som har bäst förutsättningar för en kostnadseffektivallokering. Men för att etappmålet ska uppnås föreslås ett styrmedelspaket med producentansvar, ikombination med information och råvaruskatt, vilket skulle medföra konsekvenser för flera olika aktörer.Producenterna kommer bland annat uppleva ökade kostnader i form av tillhandahållande av lämpligainsamlingssystem för textilier, transportkostnader och hanteringskostnader. Men det medför även att flerentreprenörer får jobb och ökade intäkter, och att staten får ökade skatteintäkter genom råvaruskatten.På grund av delvis starkt begränsad information kring åtgärdskostnaderna, deras effekt och kapacitet hargrova uppskattningar gjorts, vilket ger en sammantaget stor osäkerhet för analysen. Syftet med analysen är attge indikationer om vilka åtgärder och styrmedel som är lämplig att vidta för att uppnå de föreslagnaetappmålen för textil till 2020 och att ge indikationer på kostnaderna för dessa. Kostnader och intäkter skadärför ses i ljuset av detta syfte och inte som absoluta värden.
|
|
