| 1. |
|
|
| 2. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 3. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy Instruments towards a sustainable waste management
- 2016
-
Ingår i: Solid waste management: Policy and planning for a sustainable society. - : Apple Academic Press. - 9781771883740 - 9780429091650 ; , s. 185-246, s. 185-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(författare)
-
Ökad återvinning av hushållens platsförpackningar
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie, som i huvudsak genomfördes år 2006-2007, syftar till att uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden och nyttan av att nå 30% materialåtervinning av plastförpackningar genom ökad återvinning av förpackningar från hushållen. År 2007 återvanns uppskattningsvis 12 kton plastförpackningar från hushållen. För att nå 30% materialåtervinning totalt, behöver den mängden öka med 7,4 kton till 19,4 kton per år. Vi har studerat tre olika strategier för att nå dit: ökad insamling genom utbyggd fastighetsnära insamling (FNI), ökad insamling genom information till hushållen ökad insamling genom viktbaserad avfallstaxa. Ökad FNI leder till en ökad kostnad för själva insamlingen som uppskattas till 72 Mkr/år. Kostnaden för informationskampanjer uppskattas (eventuellt optimistiskt) till 12 Mkr/år. Viktbaserad avfalltaxa kräver ökad administration och ny utrustning. Vi uppskattar kostnaden för detta till 89 Mkr. Ökad plaståtervinning ger å andra sidan en miljövinst. Vi har uppskattat den med hjälp av livscykelanalyser och värderingsmetoderna NEXT och EPS. Värdet på miljövinsten är 7.5-8 eller knappt 85 Mkr/år, beroende på vilken metod som används för att värdera emissioner och resursförbrukning. Miljönyttan är dock ungefär lika stor för alla strategierna, så länge som de leder till samma återvinningsgrad. Med våra antaganden och data har miljövinsten och kostnaden för genomförandet av strategierna samma storleksordning. Det finns också många stora osäkerheter i beräkningarna. Det går därför inte att avgöra om ökad materialåtervinning av plastförpackningar från hushållen ger en samhällsekonomisk nytta eller ej. Det finns dock skäl att tro att samhällsnyttan blir större och tydligare i framtiden. En orsak är att det sannolikt finns en potential till förbättringar i dagens processer och system för plaståtervinning. En annan är att plaståtervinning blir mer lönsam när priset på råolja och naturgas stiger.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.
|
|
| 7. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Model for future waste generation
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.
|
|
