| 1. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(författare)
-
Avfallsprevention och giftfri miljö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avfallsprevention genom ökad materialeffektivitet ger ofta miljöfördelar, t ex i form av minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom det bidrar till att hålla nere energiintensiv materialproduktion. Syftet med detta projekt är att undersöka om ökad materialeffektivitet också bidrar till minskade utsläpp av farliga ämnen. Minskar eller ökar utsläppen av farliga ämnen om man ökar materialeffektiviteten? Finns det någon tydlig korrelation eller ej? Med farliga ämnen menar vi framförallt ämnen som hanteras av miljömålet Giftfri miljö och i Naturvårdsverkets strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK), men också andra ämnen som påverkar människors hälsa. Vi utgår ifrån olika strategier för ökad materialeffektivitet (se Tabell S). För varje strategi identifierar vi exempel på hur den leder till ökade eller minskade utsläpp av farliga ämnen. Vi lyfter särskilt fram exempel och slutsatser som rör byggsektorn och livsmedelskedjan, eftersom de lyfts fram som prioriterade områden i GRK-strategin. Utifrån de identifierade exemplen drar vi slutsatsen att det finns många fall där ökad materialeffektivitet också bidrar till en mer giftfri miljö (se Tabell S). I vissa fall ger materialeffektiviteten viktiga miljöfördelar utöver att själva materialproduktionen minskar. Det gäller t ex fallet med småbilar. Det finns dock fall när ökad materialeffektivitet vare sig bidrar till giftfrihet eller andra miljöförbättringar. Det finns även fall där ökad materialeffektivitet bidrar till minskat energibehov, men ändå riskerar att öka användningen av farliga ämnen och/eller spridningen av dem i miljön. Slutligen finns risk för så kallade rebound-effekter om den ökade materialeffektiviteten är kostnadseffektiv. Vår samlade bedömning är att ökad materialeffektivitet ofta ger miljöfördelar också i form av minskade utsläpp av farliga ämnen. Sambandet verkar dock vara svagare än mellan materialeffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Osäkerheten är också större, eftersom frågan om farliga utsläpp är mer komplex. Man bör t ex ta hänsyn till farligheten hos ämnet och inte bara till den använda eller utsläppta mängden. Frågan är dessutom mindre utforskad. Ämnet för vår studie omfattar i princip alla material, alla produkter och alla produktionsprocesser. Vi har långt ifrån täckt ämnet fullständigt. Viktiga delar av studien är också relativt ytliga. Våra slutsatser skulle bli säkrare och mer välgrundade om studien breddas med fler exempel och/eller fördjupas på de punkter där den är ytlig. I förlängningen kan också systemanalyser vara motiverade, t ex inför implementeringen av EUs nya ramdirektiv om avfall (EU 2008) i svensk rätt.
|
|
| 2. |
- Ekvall, Tomas, 1963, et al.
(författare)
-
Avfall som bränsle
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningBakgrundAvfallet blir ett allt viktigare bränsle för fjärrvärmeproduktionen. Det är en följd av förbudet mot att deponera brännbart avfall. En framtida, stor import av avfall förstärker den effekten. Avfallsförbränningen påverkar också elsystemet. Fjärrvärme från avfall konkurrerar å ena sidan ut elbaserad fjärrvärme. Å andra sidan konkurrerar konventionell avfallsförbränning också ut annan, mer effektiv kraftvärmeproduktion. Forskningens inriktningSedan 1987 har Energisystemteknik arbetat med systemstudier av lokala, regionala och nationella avfallshanteringssystem. Vår huvudinriktning är att analysera och utveckla metoder och modeller för att analysera det övergripande avfallshanteringssystemet med fokus på energirelaterade frågor. Under treårsperioden 2001-2003 inriktades forskningsverksamheten vid avfallsgruppen framförallt på fyra delprojekt:Avfallsförbränning i de framtida fjärrvärmesystemen. Avfallsförbränningen i Sverige kommer att nästan fördubblas under de närmaste åren. Det har givit upphov till många känslor och åsikter, inte bara inom avfallsområdet, utan även hos fjärrvärmeaktörerna. I detta delprojekt studerade vi vilka bränslen avfallet konkurrerar med i fjärrvärmesektorn, och hur kraftvärmeproduktionen påverkas av utbyggnaden.Import av avfallsbränslen. Under de senaste tio åren har avfallsbranschen fört åtskilliga diskussioner kring frågor om import av avfallsbaserade bränslen. Kärnfrågan har varit om man ska förhindra, acceptera eller till och med förorda avfallshandel mellan länderna inom Norden och EU. I detta delprojekt studerar vi drivkrafterna för avfallsimport, och hur dessa drivkrafter kan utvecklas i framtiden.Slam som bränsle och näringsämne. På grund av tungmetallhalter och larmrapporter rörande t ex risken för spridning av sjukdomar och bromerade flamskyddsmedel, har det blivit svårt att få avsättning för slam på åkermark. År 2005 införs dessutom ett förbud mot deponering av organiskt avfall vilket även kommer att gälla för slam. Mot denna bakgrund växer nya tekniker och metoder fram för att behandla slammet och utvinna energi och/eller näringsämnen ur det. Vi har studerat de effekter framväxande teknikerna ger upphov till i avfallshanteringssystemet, energisystemet och vatten- och avloppsreningssystemet.Ny avfallsteknik. En trolig följd av att allt mer avfall styrs mot förbränning är att mottagningsavgifterna till avfallsförbränning stiger kraftigt. Då ökar incitamenten för andra aktörer att utveckla ny teknik som har andra egenskaper än avfallsförbränning, t ex en större elproduktion eller en mer stabil restprodukt. I detta delprojekt fokuserar vi på pyrolys och annan förgasning av avfallet. Vi jämför dessa mot konventionell avfallsförbränning. ResultatSom en följd av deponiförbudet för brännbart avfall planerar fjärrvärmeföretagen i Sverige att nästan fördubbla avfallsförbränningen. Det kommer att påverka fjärrvärmeproduktionen olika i olika kommuner. Sett över hela landet kommer mängden fjärrvärme från avfall att öka med 6,6 TWh/år. Den totala mängden fjärrvärme blir dock bara 0,9 TWh/år större. Det betyder att 5,7 TWh/år av annan fjärrvärmeproduktion konkurreras ut. Det är framförallt fjärrvärmeproduktion baserad på biobränsle (3,3 TWh/år), men även fjärrvärme som produceras med olja (0,6 TWh/år), naturgas (0,5 TWh/år), spillvärme (0,4 TWh/år), värmepumpar (0,3 TWh/år) mm. I teorin kan avfall användas för att minska användningen av fossila bränslen. Våra resultat visar att avfallet i praktiken snarare konkurrerar ut biobränslen från fjärrvärmeproduktionen. Om syftet är att minimera den totala användningen av fossila bränslen, behöver det biobränsle som konkurreras ut från fjärrvärmesektorn hitta andra marknader.Mottagningsavgifterna till avfallsförbränning är betydligt lägre i Sverige än i Tyskland, Norge, Holland och Danmark. En viktig förutsättning för att kunna hålla ned kostnaderna vid avfallsförbränning är att det finns avsättning för den utvunna energin. I detta avseende har Sverige en gynnsam position i jämförelse med Norge, Holland och Tyskland. I Sverige liksom i Danmark är fjärrvärmen väl utbyggd, vilket innebär stora marknader för den utvunna energin. Svensk avfallsförbränning gynnas också av energi- och koldioxidskatterna som utgår på förbränning av fossila bränslen. Dessa skatter har drivit upp produktionskostnaderna för fjärrvärmeproduktion vilket innebär att värdet på värmen som framställs från avfallet har ökat. Deponiförbud och höga deponiskatter i Danmark, Norge och Holland samt skatt på avfallsförbränning i Danmark och Norge ger också ekonomiska incitament till att transportera avfallet till förbränning i Sverige. Återföring av slam till åkermark har lägre kostnader men större miljöpåverkan än de övriga alternativ för slamhantering som vi studerat: samförbränning av slam och avfall, BioCon-processen och Cambi-KREPRO-processen. Samförbränning har högst kostnader men minst miljöpåverkan. De två andra teknikerna, som syftar till att både utvinna fosfor och energi ur slammet, är nya och oprövade i kommersiella sammanhang. Data över dessa tekniker är därmed behäftade med stora osäkerheter. Skillnaderna mellan de två nya teknikerna är dock relativt liten. Resultaten gäller specifikt för Göteborg. För att generalisera dem till hela Sverige krävs en analys av effekterna i de lokala fjärrvärmesystem som berörs.Det är svårt att producera elenergi effektivt med avfall som bränsle. Därför kommer den planerade utbyggnaden av avfallsförbränning att leda till att potentialen för elproduktion i kraftvärmeverk minskar med ca 0,4 TWh/år. En större mängd elenergi skulle kunna produceras från avfallet om det förgasas eller pyrolyseras och man eldar den bildade gasen. Pyrolys eller förgasning har också fördelen att askan kan bli mindre farlig än vid vanlig avfallsförbränning. Det verkar dock vara svårt att göra dessa tekniker kommersiellt konkurrenskraftiga.
|
|
| 3. |
- Ekvall, Tomas, 1963
(författare)
-
Energisystemforskarnas roller i beslutsprocessen
- 2004
-
Ingår i: Sveriges Energiting 2004 - Referat från den 9:e mars, Swedish Energy Agency, Eskilstuna, Sweden. ; , s. p. 106-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekvall, Tomas
(författare)
-
Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader. Kompletterande kartläggning av kunskapsläget
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en litteraturöversikt som syftar till att kartlägga livscykelanalyser och liknande studier över flervåningshus byggda med trä och andra stombyggnadsmaterial, att redovisa de underlag de studierna ger för bedömning av stommaterialens betydelse för CO2-utsläpp mm, och att identifiera kunskapsluckor och brister i utredningarna m a p stommaterialens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I de flesta av de jämförande studier som granskats i denna översikt leder trästommar till lägre utsläpp av CO2. Liksom i tidigare litteraturöversikter växlar stommaterialets betydelse dock kraftigt mellan olika studier. Byggnadens miljöbelastning domineras visserligen av användningsfasen, men valet av stommaterial verkar inte ha stor betydelse för användningsfasens miljöbelastning. De breda systemaspekterna, som träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog mm, kan därför vara viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Ifall fokus läggs på de breda systemaspekterna, har trästommar en betydande potential till att reducera utsläppen av CO2. Både skogsindustrins biprodukter och själva trästommarna kan utnyttjas i energisystemet och ersätta fossila bränslen. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är dock osäkert. Viktiga metodval i livscykelanalyser kommer alltid att vara beroende av värderingar, perspektiv och förkunskaper hos den grupp som genomför studien. Det betyder att det inte går att få objektiva svar på om och hur mycket CO2-utsläppen minskar då trä används som stommaterial. Istället för att sikta på objektivitet bör man sträva efter att få bred acceptans för studiens metodval och därmed för dess resultat. För att få ett mer robust underlag för policybeslut kan en studie genomföras med deltagande av forskare och/eller industrirepresentanter från alla de konkurrerande branscherna.
|
|
| 6. |
- Ekvall, Tomas
(författare)
-
Miljöbedömning av energibärare - vägledning för livscykelanalyser
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bokföringsberäkning eller konsekvensanalys, marginal eller medel, allokering? Begreppen är många när det gäller miljöbedömning av energi och beslut krävs i många olika metodfrågor. I denna rapport reder IVL ut några centrala begrepp kring miljöbedömning av energi i ett livscykelperspektiv. Där det är möjligt ger vi också rekommendationer för några av de viktigaste metodvalen. Stora delar av diskussionen är giltig också för livscykelanalyser av annat än energibärare.
|
|
| 7. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(författare)
-
Ökad återvinning av hushållens platsförpackningar
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie, som i huvudsak genomfördes år 2006-2007, syftar till att uppskatta den samhällsekonomiska kostnaden och nyttan av att nå 30% materialåtervinning av plastförpackningar genom ökad återvinning av förpackningar från hushållen. År 2007 återvanns uppskattningsvis 12 kton plastförpackningar från hushållen. För att nå 30% materialåtervinning totalt, behöver den mängden öka med 7,4 kton till 19,4 kton per år. Vi har studerat tre olika strategier för att nå dit: ökad insamling genom utbyggd fastighetsnära insamling (FNI), ökad insamling genom information till hushållen ökad insamling genom viktbaserad avfallstaxa. Ökad FNI leder till en ökad kostnad för själva insamlingen som uppskattas till 72 Mkr/år. Kostnaden för informationskampanjer uppskattas (eventuellt optimistiskt) till 12 Mkr/år. Viktbaserad avfalltaxa kräver ökad administration och ny utrustning. Vi uppskattar kostnaden för detta till 89 Mkr. Ökad plaståtervinning ger å andra sidan en miljövinst. Vi har uppskattat den med hjälp av livscykelanalyser och värderingsmetoderna NEXT och EPS. Värdet på miljövinsten är 7.5-8 eller knappt 85 Mkr/år, beroende på vilken metod som används för att värdera emissioner och resursförbrukning. Miljönyttan är dock ungefär lika stor för alla strategierna, så länge som de leder till samma återvinningsgrad. Med våra antaganden och data har miljövinsten och kostnaden för genomförandet av strategierna samma storleksordning. Det finns också många stora osäkerheter i beräkningarna. Det går därför inte att avgöra om ökad materialåtervinning av plastförpackningar från hushållen ger en samhällsekonomisk nytta eller ej. Det finns dock skäl att tro att samhällsnyttan blir större och tydligare i framtiden. En orsak är att det sannolikt finns en potential till förbättringar i dagens processer och system för plaståtervinning. En annan är att plaståtervinning blir mer lönsam när priset på råolja och naturgas stiger.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Erlandsson, Martin, et al.
(författare)
-
Robust LCA: Typologi över LCA-metodik - två kompletterande systemsyner
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användningen av livscykelanalys (LCA) kan delas in i utvärderingar av enskilda produkter och utvärderingar av sammansatta system med flera produkter. I det första fallet talar vi i detta projekt om en bokförings-LCA och i det andra fallet om en konsekvens-LCA . I båda fallen tillämpas ett livscykeltänkande. I en bokförings-LCA ingår bara direkta effekter inom den studerade produktens livscykel, medan en konsekvens-LCA även inkluderar effekter på angränsande produkter. Systemperspektiven kompletterar med andra ord varandra. Notera att i en LCA används begreppet produkt för alla nyttigheter som en process genererar oavsett om det är en tjänst, ett enskilt material, eller en komplex produkt såsom ett byggnadsverk. En bokförings-LCA kännetecknas av ambitionen att den beräknade miljöbelastningen för alla världens produkter ska kunna summeras och stämmer då med de globala utsläppen, det vill säga den så kallade 100%-regeln. I en konsekvens-LCA gäller inte detta utan här ges en beskrivning av vad som händer vid en förändring och vilka konsekvenser detta har på ett bredare, mer sammansatt system och dess miljöbelastning. I projektet och tidigare vetenskapliga studier konstateras det att dessa två systemsyner svarar på olika frågor och därmed kan existera parallellt, givet att det är tydligt vilken systemsyn som använts. Följande rekommendationer om användningen av de två systemsynerna, baseras på det arbete som gjorts i projektetet Robust LCA, och kan sammanfattas enligt nedan: Bokförings-LCA lämpar sig för att utvärdera och jämföra produkter där det är viktigt att entydiga svar erhålls och att miljöbelastning som beskrivs stämmer med de utsläpp som beslutsfattarna kan relatera till. Konsekvens-LCA inkluderar indirekta effekter och lämpar sig för att ge beslutsfattare insikt i hur deras beslut kan påverka samhällets miljöbelastning. I den LCA-typologi som tagits fram delas bokförings-LCA in i tillämpningsfall som här benämns Produkter respektive Material . På motsvarande sätt delas konsekvens-LCA delas in i Undvikna emissioner och Korg av funktioner . Sedan kan dessa varianter, beroende på vilken typ av konsekvenser som analyseras, utföras med en Antagen marginal , Driftsmarginal , Utbyggnadsmarginal eller Komplex marginal .
|
|
| 10. |
- Finnveden, Göran, 1961-, et al.
(författare)
-
Regeringen måste satsa på resurseffektivt samhälle
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; :2013-04-01
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen förbereder en avfallspolitisk proposition. Den kommer förhoppningsvis att klargöra vem som ska ha ansvaret att samla in våra förpackningar. Men fokus borde också ligga på hur vi kan gå mot ett samhälle där resurser används så effektivt som möjligt, skriver forskare på miljöområdet.
|
|
