| 1. |
- Angerbjörn, Anders, et al.
(författare)
-
Carnivore conservation in practice : replicatedmanagement actions on a large spatial scale
- 2013
-
Ingår i: Journal of Applied Ecology. - : Wiley. - 0021-8901 .- 1365-2664. ; 50:1, s. 59-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- More than a quarter of the world’s carnivores are threatened, often due to multiple andcomplex causes. Considerable research efforts are devoted to resolving the mechanisms behindthese threats in order to provide a basis for relevant conservation actions. However, evenwhen the underlying mechanisms are known, specific actions aimed at direct support for carnivoresare difficult to implement and evaluate at efficient spatial and temporal scales.2. We report on a 30-year inventory of the critically endangered Fennoscandian arctic foxVulpes lagopus L., including yearly surveys of 600 fox dens covering 21 000 km2. These surveysshowed that the population was close to extinction in 2000, with 40–60 adult animalsleft. However, the population subsequently showed a fourfold increase in size.3. During this time period, conservation actions through supplementary feeding and predatorremoval were implemented in several regions across Scandinavia, encompassing 79% of thearea. To evaluate these actions, we examined the effect of supplemental winter feeding andred fox control applied at different intensities in 10 regions. A path analysis indicated that47% of the explained variation in population productivity could be attributed to lemmingabundance, whereas winter feeding had a 29% effect and red fox control a 20% effect.4. This confirms that arctic foxes are highly dependent on lemming population fluctuationsbut also shows that red foxes severely impact the viability of arctic foxes. This study also highlightsthe importance of implementing conservation actions on extensive spatial and temporalscales, with geographically dispersed actions to scientifically evaluate the effects. We note thatpopulation recovery was only seen in regions with a high intensity of management actions.5. Synthesis and applications. The present study demonstrates that carnivore populationdeclines may be reversed through extensive actions that target specific threats. Fennoscandianarctic fox is still endangered, due to low population connectivity and expected climate impactson the distribution and dynamics of lemmings and red foxes. Climate warming is expected tocontribute to both more irregular lemming dynamics and red fox appearance in tundra areas;however, the effects of climate change can be mitigated through intensive managementactions such as supplemental feeding and red fox control.
|
|
| 2. |
- Elmhagen, Bodil, et al.
(författare)
-
Homage to Hersteinsson and Macdonald : climate warming and resource subsidies cause red fox range expansion and Arctic fox decline
- 2017
-
Ingår i: Polar Research. - : Norwegian Polar Institute. - 0800-0395 .- 1751-8369. ; 36:suppl. 1
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Climate change can have a marked effect on the distribution and abundance of some species, as well as their interspecific interactions. In 1992, before ecological effects of anthropogenic climate change had developed into a topical research field, Hersteinsson and Macdonald published a seminal paper hypothesizing that the northern distribution limit of the red fox (Vulpes vulpes) is determined by food availability and ultimately climate, while the southern distribution limit of the Arctic fox (Vulpes lagopus) is determined by interspecific competition with the larger red fox. This hypothesis has inspired extensive research in several parts of the circumpolar distribution range of the Arctic fox. Over the past 25 years, it was shown that red foxes can exclude Arctic foxes from dens, space and food resources, and that red foxes kill and sometimes consume Arctic foxes. When the red fox increases to ecologically effective densities, it can cause Arctic fox decline, extirpation and range contraction, while conservation actions involving red fox culling can lead to Arctic fox recovery. Red fox advance in productive tundra, concurrent with Arctic fox retreat from this habitat, support the original hypothesis that climate warming will alter the geographical ranges of the species. However, recent studies show that anthropogenic subsidies also drive red fox advance, allowing red fox establishment north of its climate-imposed distribution limit. We conclude that synergies between anthropogenic subsidies and climate warming will speed up Arctic ecosystem change, allowing mobile species to establish and thrive in human-provided refugia, with potential spill-over effects in surrounding ecosystems.
|
|
| 3. |
- Elmhagen, Bodil, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för fjällräv, 2017–2021 : (Vulpes lagopus)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fjällräven är klassificerad som starkt hotad i Sverige och akut hotad i Norge. På 1800-talet var det en vanligt förekommande art, men till följd av intensivt jakttryck reducerades populationen kraftigt i slutet av 1800-talet. Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige och 1930 i Norge. Trots skydd har populationen inte återhämtat sig. Detta beror på ett flertal samverkande faktorer, framförallt låg populationsstorlek, ökad konkurrens från rödrävar som expanderar in i fjällvärlden, samt uteblivna eller mer oregelbundna lämmeltoppar som leder till födobrist. Dessutom har inavel och inavelsdepression med ökad dödlighet och minskad reproduktion dokumenterats i vissa delbestånd. Sjukdomar och parasiter utgör ett ytterligare hot mot de små delpopulationernas fortlevnad. Störningar från mänskliga aktiviteter kan utgöra ytterligare bidragande faktorer.År 2015 fanns omkring 240 reproducerande vuxna fjällrävar i Sverige och Norge, vilket utgör ett mått på beståndets minimala storlek. Inom EU är fjällräven en prioriterad art enligt habitatdirektivet, i Sverige är fjällräven fridlyst enligt artskyddsförordningen, och i Norge är fjällräven skyddad med ”fjällrävförskriften” enligt naturmangfoldloven.Åtgärder för att rädda fjällräven genomfördes i Sverige och Finland under 1998–2002 genom EU-Life Nature projektet SEFALO. Projektet fortsatte i en andra fas, SEFALO+ (2003–2008) som även involverade Norge. Båda projekten inkluderade åtgärder som stödutfodring, rödrävsjakt och inventeringar. I Norge startade flera åtgärder 2004 på uppdrag av Miljødirektoratet (tidigare Direktoratet for naturforvaltning). Sedan dess har en kombination av åtgärder genomförts i olika delbestånd: avel och utsättning av valpar, stödutfodring, samt kontroll av rödrävsbestånden. Avelsprojekt för fjällräv startade 2005 och de första valparna sattes ut 2006. Inom EU-Interregprojektet Felles Fjellrev (2010–2013) genomfördes utvidgade åtgärder i Jämtlands län samt Nord- och Sør-Trøndelag, med riktade åtgärder i mindre fjällområden mellan de fyra större delbestånden av fjällräv.För att fjällrävsstammen ska återuppnå en gynnsam bevarandestatus bör bevarandeåtgärderna fortsätta inom ramen för det svensk-norska åtgärdsprogrammet. Den långsiktiga visionen är att skapa en stabil och livskraftig stam med gynnsam bevarandestatus utan behov av ytterligare åtgärder. Det är emellertid långt tills denna vision uppnås och i detta program definieras konkreta målsättningar på lång (2035) och kort (2021) sikt. I detta program föreslås fortsatt genomförande av centrala åtgärder i form av stödutfodring och rödrävskontroll. Dessutom ska orsakerna till rödrävens ökade förekomst på fjället hanteras genom åtgärder mot de faktorer som gynnar expansionen. Avel och utsättning från det norska avelsprojektet, alternativt translokering av rävar mellan delpopulationerna, föreslås som åtgärd för att förstärka små populationer, etablera fjällrävar i mellanområden samt minska graden av inavel. Populationernas hälsostatus bör övervakas och vid ett utbrott ska behandling sättas in. Riktade informationskampanjer ska utformas för att minska konflikt och störning med människan.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverket och Miljødirektoratet för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 15, 1 miljoner kronor respektive 47,6 miljoner kronor under programmets giltighetsperiod 2017–2021.
|
|
| 4. |
|
|
