| 1. |
|
|
| 2. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
Introduction to Game Love
- 2015
-
Ingår i: Game Love : Essays on Play and Affection - Essays on Play and Affection. - 9780786496938 - 9781476618784 ; , s. 1-10
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the introduction to the anthology Game Love:Essays on Play and Affection. The first 10 pages were written by Jessica Enevold and the ensuing chapter presentations by Esther MacCallum-Stewart. The whole book was edited together by Enevold & MacCallum-Stewart based on an idea by Jessica Enevold. The Introduction explains the background of the anthology, including an introduction to the ontological model for analyzing game love in games, first drawn up by Jessica Enevold in 2008. It places the book within a context of computer games research, digital culture and HCI-research, making clear some of the connections and selections between previous research of games and emotions and affect and the human component, the player and other roles, of playing games.
|
|
| 3. |
- Enevold Duncan, Jessica
(författare)
-
How Can I help? : A less-is-more-approach to responsible, supportive and sustainable, doctoral supervision
- 2024
-
Ingår i: Högre utbildning. - 2000-7558. ; 14:1, s. 16-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The significance of writing for PhD students, particularly at faculties of Humanities, cannot be overemphasized; the written manuscript is the final product to be publicly discussed by external examiners. This article takes as its starting point a “quick & dirty” study of a student-initiated writing group at a humanities department (HD) and the assumption that thesis supervisors nowadays need to take more responsibility for doctoral students’ writing because of existing demands on PhD-students to publish or perish and finish on time (Brodin, 2020). It asks the question how, in times of stress and demands on productivity, increased responsibility may be practiced sustainably in terms of work-load and still benefit students’ development and goals. In other words: How can I, as supervisor, help? What support is needed and how much?The article has as its starting point the experiences and perspectives of the doctoral students and what they think supervisors could do to support. Their answers indicate the significance of minimal intervention and the article discusses the implications and potentials of this: perhaps less is more? Is it enough for supervisors to hold the beacon of vision and purpose in the background? If so, when, and how can this be understood? This article suggests that a less-is-more approach may be implemented as significant non-invasive responsibility and supervisory support, given that there is intentional, collective, mutual awareness and communication among students and supervisor colleagues. The less-is-more approach, as contextualized in this article, is advocated as a sustainable practice, promoting not only self-sufficient successful doctoral students, but a long and healthy work-life and continued careers for students and university teachers alike.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Enevold Duncan, Jessica, et al.
(författare)
-
Spara, laga, bo. Husdrömmar i mäklarreklam från 1960-, 70- och 80-talet
- 2024
-
Ingår i: Nuets närhet, det förflutnas samtid. ; 12
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel ställer jag frågor till arkivmaterial ur vardagstrycket: ett antal mäklarbroschyrer och reklamutskick analyseras med fokus på husdrömmar. Vilka husdrömmar gestaltas? Vem antas bo här, hur, var och varför? Vem är husdrömmaren, vilken värld, tid, människa och bostadskultur framträder i materialet? Jag jämför material från 1970- och 1980-tal med slutsatser jag dragit i min forskning om annonser på bostadsportalen Hemnet.se under 2010-2020-talet, samt i mina analyser av bostadsfokuserade livsstilsprogram som jag med ett samlingsnamn kallar "Fastighets-TV" och renoveringsfokuserade sociala mediekonton.
|
|
| 6. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
Coming out of the Gaming Closet : Engaged Cultural Analysis and the Life-Line as Interview Method and Consciousness-Raiser
- 2017
-
Ingår i: Cultural Analysis. - 1537-7873. ; 16:2, s. 20-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article accounts for and problematizes the process and development with the research tool and method, “the Life-Line”, which we used in our project Gaming Moms. Juggling Time, Play and Everyday Life (Enevold & Hagström 2008a) to involve our informants in the production, outcome and consumption of research beyond merely being respondents to interview-questions. We propose to call the collaborative ethnography which resulted from this work “engaged cultural analysis”. The Life-Line was one out of several methods employed in the study, conducted between 2008 and 2012. It combined Feminist Cultural Analysis with Scandinavian Ethnology and Game Studies to study how gaming restructured human lives and roles, and how roles and lives were restructured according to gaming, in everyday family life. We show here, how we used the Life-Line to reconstruct the “gaming lives” of a selection of informants, to illustrate the interweaving of gaming mothers’ everyday work, play, and family life. We focused on the everyday digital playing practices of adult female gamers, because digital gaming is traditionally a highly-gendered leisure practice, dominated by male-identified gamers. By studying non-traditional gamers, “gaming moms”, the project aimed to nuance the common stereotype of the young male gamer in his bedroom and the stereotyped (non-gaming, often policing) mother, and take a measure of gender equality as regards play, work and time, in everyday life. This article, however, focuses on one of the methods used – the Life-Line. While we discuss the difficulties encountered and the remedial modifications made to our method, we also explain how this process was integral to the female players, who came out of the gaming closet to collaborate with us, realizing that they too are gamers. This newfound awareness was a significant goal of the project, and essential for the research to be engaged, an engaged cultural analysis; it enabled us to participate in creating a more equal game-cultural landscape accessible to players of all ages and genders.
|
|
| 7. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
Datorspel som pedagogisk resurs
- 2012
-
Ingår i: Ett trollspö på katedern : att arbeta med Fantasy i skolan - att arbeta med Fantasy i skolan. - 9789170187377
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fantasy är en tvärmedial genre. Det innebär att det som är typiskt för fantasy-genren och dess ”outworldliness” (Mackay 2001), det vill säga karaktärer med magiska krafter, talande djur, andar och älvor, geografiskt hisnande sagovärldar inspirerade av historiska och litterära myter och legender – inte bara återfinns i böcker utan även i film, brädspel, LAJV/LARP (rollspel med kostymer där du själv spelar en karaktär) konst och datorspel. I denna bok om fantasy som alternativt material i utbildning, handlar mitt bidrag om just datorspelens möjlighet att utgöra pedagogisk resurs. Jag utgår från flera discipliners perspektiv på datorspel som har det gemensamt att de ingår i en växande spelforskningstradition som vanligtvis betecknas på engelska, Game Studies, men som även ingår i den större kategorin Games Research, dvs spelforskning. I vad som följer redogör jag kortfattat för hur spel förstås inom denna tradition med ett flertal exempel från pågående forskning, och ger ett antal råd om vad en lärare som vill använda sig av datorspel som pedagogisk resurs bör och kan ha i åtanke och några lästips och analysexempel från forskningen som förhoppningsvis kan tjäna som inspiration för att arbeta med datorspel i skolan.
|
|
| 8. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
Datorspel som vardagslek : en kultur i utveckling
- 2014
-
Ingår i: Lekar och spel : Nordiska museets och Skansens årsbok 2014 - Nordiska museets och Skansens årsbok 2014. - 0348-971X. - 9789171085726 ; 2014, s. 51-55
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Enevold, Jessica, et al.
(författare)
-
Datorspelandets Materialitet: om organisering och reglering av skärmtid och skärmrum
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund Allt fler människor ägnar allt mer tid och pengar åt tv- och datorspel. Att spela, vare sig det handlar om att raida i World of Warcraft, bowla tillsammans med svärföräldrarna i Wii Sports eller att köra en snabb omgång Bejeweled under en kaffepaus på jobbet, har blivit en del av det dagliga livet för miljontals människor oavsett ålder, kön och bakgrund. Spel och vardagsliv kombineras på nya sätt vilket leder till nya kommunikationsmönster, nya former för umgänge och nya beteenden. Men förutsättningarna att spela är olika för olika personer. Vilka möjligheter man har att spela var, när och hur länge är beroende av livssituationen. I centrum för det treåriga projektet Gaming Moms står en grupp spelare som inte tidigare uppmärksammats: mödrar. Dessa framställs vanligen som ickespelare som antingen förfasar sig över övriga familjemedlemmars spelande eller som stöttande föräldrar som skjutsar till LAN-partyn och möjligen serverar pizza vid datorn (Enevold & Hagström 2008). Projektet kombinerar etnologi, game studies och cultural studies (Enevold & Hagström 2009). Syftet är att kartlägga hur mödrar skapar utrymme för sitt spelande, vilka konflikter som uppstår och vilka förhandlingsstrategier som tillämpas. Vilken roll spelar tidsåtgång och syn på tid, såväl egen som andras, för hur spelandet organiseras? Genom intervjuer, enkäter, deltagande observationer och diskursanalyser undersöks vad spelandet får för konsekvenser, för den spelande mamman, för vardagslivets organisering och för familjerelationerna och hur detta representeras. Vårt fokus i workshopen I workshopen vill vi med utgångspunkt i det materiella i datorspelandet - skärm, konsol, dator etc – belysa hur familjer strukturerar och organiserar hemmet estetiskt och praktiskt och därmed samtidigt mer eller mindre medvetet inför reglering av speltid och spelrum. Med utgångspunkt i intervjuer och fotografier av informanternas spelplatser problematiserar vi koreograferingen av datorspelandets materialitet.
|
|
| 10. |
- Enevold, Jessica
(författare)
-
Digital Materialities and Family Practices. The gendered, practical, aesthetical and technological domestication of play
- 2014
-
Ingår i: Transactions of the Digital Games Research Association - ToDigra. - 2328-9422. ; 1:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digital gameplay is now firmly embedded in everyday practices in many Scandinavian homes. This paper deals with the constitution of such practices in families by taking a closer look at the material objects essential to play and their role in the “design of everyday life” (Shove et al 2007). It uses ethnographic method and anthropological practice theory to attend to the domestic spaces of leisure and play, the home environments, in which the large part of today’s practices of playing digital games takes place. It focuses on the stagings of material, not virtual, artifacts of gaming: screens, consoles, hand-held-devices essential to play and their locations and movements around the home. It demonstrates how everyday practices, seemingly mundane scenographies and choreographies, practically, aesthetically and technologically determined, order everyday space-time and artifacts, domesticate play and condition performances of family, gender and gaming. In the process, a history of the domestication of play unfolds
|
|
