| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Barlow, Lotti, et al.
(författare)
-
Nationellt fackspråk för vård och omsorg : Slutrapport
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- SammanfattningEtt tillgängligt och använt nationellt fackspråk ska bidra till en god och säker vård och omsorg. Det ska även medverka till att kvaliteten och resultaten på området ska kunna följas upp och jämföras på ett mer effektivt sätt. Slutrapporten presenterar resultatet av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg samt förslag till förvaltning och utveckling.ResultatetResultatet innefattar bland annat att det internationella begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska och att det är förberett för förvaltning och distribution. Socialstyrelsen har även tagit fram och testat metoder för förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket i sin helhet. Därtill har representanter för målgrupperna informerats och fått kunskap.Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av det nationella fackspråkets sammantagna innehåll: Socialstyrelsens termbank, klassifikationer och kodverk, den svenska versionen av Snomed CT, metoder för utveckling och förvaltning samt regler för användning.Förvaltning, införande och resursbehovI rapporten finns förslag till hur hela det nationella fackspråket kan tas omhand av Socialstyrelsen och hur det kan införas i vården och omsorgen. Projektets övergång till en långsiktigt hållbar organisation kräver resurser. Därför redogör rapporten för det förväntade resursbehovet för förvaltning och utveckling. Bland annat föreslås en treårig utbildningsinsats samt stimulansbidrag för införande.Krav på styrning, samordning och förtydligat ansvarRapporten betonar behovet av en samlad och medveten styrning av utvecklingen inom området. Socialstyrelsen vill ha en samordnande roll i utvecklingen och förvaltningen av det nationella fackspråket. Myndigheten föreslås få det initiala ansvaret för att utbilda användare och att driva frågor om det nationella fackspråket.Vidare vill Socialstyrelsen få ett uttalat mandat att samordna de nationella aktiviteter som drivs med koppling till Snomed CT. Rapporten pekar ut några särskilt prioriterade områden som myndigheten borde få i uppdrag att arbeta vidare inom.Kunskapsstyrning och normgivningEn viktig slutsats i rapporten är att användningen av det nationella fackspråket behöver regleras för att målet om ökad säkerhet för klienter och patienter ska kunna uppnås. I dagsläget bedöms föreskrifter vara den metod som bäst kan garantera ett brett genomförande.Målgrupper för slutrapportenSlutrapporten riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor och professionella organisationer. Den riktar sig också till terminologiansvariga i kommuner och landsting, IT-direktörer, IT-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för eHälsa.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ericsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Lärarenkät om de nationella proven i matematik : Kurs B, C och D våren 2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av de 329 lärare som besvarat enkäten för Matematik B har 35 % angett att deras elever tillhör samhällsprogrammet och 11 % att deras elever tillhör estetiska programmet. För dessa program är kursprovet i Matematik B obligatoriskt. Av de svarande lärarna tycker 72 % att poänggränsen för betyget Godkänd är lämplig och bland de övriga är det något fler, 18 %, som tycker att den är för låg. När det gäller totalpoänggränsen samt minsta antal vg-poäng för provbetyget Väl godkänd tycker 77 % respektive 82 % att gränserna är lämpliga. 90 % av lärarna tycker att det är bra eller mycket bra att bedömningen sker med både g- och vg-poäng och 75 % anser att provet till ganska eller mycket stor del kan användas som ett viktigt underlag för att sätta kursbetyget Mycket väl godkänd. 80 % tycker till ganska eller mycket stor del att informationen och anvisningarna om hur kursprovet skall användas som underlag för bedömning med betyget Mycket väl godkänd var tillräcklig. Några enkätfrågor behandlar uppgifternas språkliga utformning till exempelvad gäller ordval, meningsbyggnad, textmängd och layout. Av lärarsvaren att döma är ordval och meningsbyggnad mer problematiskt för eleven än textmängd, och layouten upplevs inte som något problem utom i något enstaka fall. Av enkäten framgår att många elever, 59 %, i ganska liten eller mycket liten utsträckning fått ta del av innebörden i de tre aspekter som ligger bakom bedömningen av provets sista uppgift. Det är en minskning jämfört med tidigare år. Bland de positiva allmänna kommentarerna kan nämnas att flera lärare tycker att det är ett mycket bra prov och att provet ger ett bra underlag för att se var G/VG- och VG/MVG-gränserna ligger. Det finns också några negativa omdömen som att provet är för teoretiskt och då särskilt med tanke på elever som går på samhälls- och estetprogrammet. Några kommentarer antyder att det inte finns ett tillräckligt fylligt underlag för betygssteget IG/G, vilket skulle kunna tolkas som att de finns lite för få uppgifter för de elever som ligger nära gränsen för betyget Godkänd.
|
|
| 7. |
- Ericsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Lärarenkät om de nationella proven i matematik : Kurs B, C och D hösten 2003
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är 63 lärare som besvarat enkäten och huvuddelen av dem, 66 %, är lärare vars elever tillhör komvux. Den näst största gruppen, 16 %, är lärare vars elever tillhör samhällsprogrammet. Om man ser till hela läsår så är det normalt sett en mindre andel av eleverna som gör höstterminsprovet än som gör vårterminsprovet. På vårterminsprovet brukar den andel av eleverna som tillhör samhällsprogrammet vara störst. Det är 67 % av lärarna som tycker att poänggränsen för betyget Godkänd är lämplig och de övriga, 33 %, tycker att den är för låg. När det gäller totalpoänggränsen samt minsta antal vg-poäng för provbetyget Väl godkänd tycker 81 % respektive 78 % att gränserna är lämpliga. 91 % tycker att det är bra eller mycket bra att bedömningen sker med både g- och vg-poäng. Det är 76 % som anser att provet till ganska eller mycket stor del kan användas som ett viktigt underlag för att sätta kursbetyget Mycket väl godkänd. 81 % tycker till ganska eller mycket stor del att informationen och anvisningarna om hur kursprovet skall användas som underlag för bedömning med betyget Mycket väl godkänd var tillräcklig. De flesta, 89 %, anser att det är bra eller mycket bra med en miniräknarfri del och 89 % tycker att en ganska eller mycket stor andel av uppgifterna på denna del var av en typ som borde ingå där. En stor andel av lärarna, 92 %, anser att kursprovet i ganska eller mycket stor utsträckning speglar ämnessynen i kursplanen och 73 % anser att kursprovet påverkar deras tolkning av kursplanens mål och kriterier i ganska eller mycket stor utsträckning. När det gäller i vilken mån som kursprovet påverkar det innehåll, i betydelsen delmål och delfärdigheter, som tas upp i undervisningen anser 64 % av lärarna att det sker i ganska eller mycket stor utsträckning och 73 % av lärarna anser att kursprovet i ganska eller mycket stor utsträckning påverkar det slutbetyg som de ger enskilda elever. På samma sätt som för provet som gavs våren 2003 är det för höstens prov en ganska stor andel lärare som tror att mängden text i provet påverkade deras elevers resultat negativt. 46 % av lärarna anser att det påverkade eleverna negativt i ganska eller mycket stor utsträckning. Av enkäten framgår att många elever, 76 %, i ganska liten eller mycket liten utsträckning fått ta del av innehållet i den generella bedömningsmatris som ligger bakom aspektbedömningen av provets sista uppgift. Det har varit ungefär på samma vis de senaste åren. Bland de positiva allmänna kommentarerna kan nämnas att flera lärare tycker att det är ett bra prov och att provet ger ett bra underlag för att se var G/VG- och VG/MVG-gränserna ligger. Det finns också några negativa omdömen som att det är för mycket text i uppgifterna och att språket borde vara något enklare och då särskilt med tanke på elever som inte går på teoretiska program. Några kommentarer antyder att det inte finns ett tillräckligt fylligt underlag för betygssteget IG/G, vilket skulle kunna tolkas som att de finns lite för få uppgifter för de elever som ligger nära gränsen för betyget Godkänd.
|
|
| 8. |
- Forsberg, Magnus, et al.
(författare)
-
RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2020 : Aktivitet – 4i, Långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den nationella geodatastrategin som gäller för åren 2016–2020 återfinns målet ”Samverkan är välutvecklad” (mål nummer 4). Inom ramen för detta mål ingår en aktivitet (4i) som syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom geodataområdet. För att arbeta med frågan tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Lantmäteriet och ett antal lärosäten. I denna rapport redovisas resultatet av den tillsatta arbetsgruppens undersökningar. Arbetet är i första hand inriktat på att hitta en väg framåt som kan leda till att kompetensen inom geodataområdet långsiktigt kan säkerställas och utvecklas. I uppdraget ingår även en internationell utblick. Denna har avgränsats till att avse våra nordiska grannländer, dvs. Norge, Finland, Danmark samt Nederländerna och Österrike. Geodataområdet har avgränsats till att omfatta följande områden:Geodesi Tekniska aspekter av geografiska informationssystem (GIS) och geografisk informationsteknologi (GIT)FjärranalysFotogrammetri inklusive laserskanningTekniskt lantmäteriMånga av slutsatserna från äldre rapporter och utredningar gäller fortfarande. Flera initiativ har genomförts för att komma till rätta med de identifierade problemen: samarbeten i olika forum, kostnadsfri tillgång till geodata för universitet och högskolor (via FUK-avtal), en förbättrad infrastruktur för geodata (genom forskning och regeringsuppdrag) samt utbildningssatsningar i tidig ålder (Geoskolan). Geodatarådets tidigare initiativ för att driva kompetensfrågorna i enlighet med 2012 års geodatastrategi har inte följts upp med motsvarande nya satsningar mellan åren 2016 till 2019.Det finns ett stort utbud av utbildningar inom geodataområdet utspridda på olika platser i Sverige. Kompetensförsörjningen inom geodataområdet är beroende av tillgången på välfungerande forskningsmiljöer. Goda forskningsmiljöer knyter till sig värdefulla resurser, exempelvis professorer, forskare, postdocs och doktorander. Förutom att bidra med kunskap och allokera ekonomiska resurser till forskning, förbättras lärosätenas möjligheter att kunna bedriva en attraktiv utbildning. Många gånger är en professur en nödvändighet för att åstadkomma den önskvärda forsknings- och utbildningsmiljön. Trots att flertalet utbildningsvarianter finns valbara vid ett antal lärosäten tycks tillgången på kompetens inte motsvara marknadens behov. Särskilt kritiskt tycks situationen vara för kompetenstillgången inom ämnesområdet fotogrammetri, där det idag inte finns någon profe-ssur i Sverige.Vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Lund är söktrycket för de granskade utbildningarna gott, men få studenter väljer en inriktning mot geodata längre fram. Ämnesområdet geodata är relativt litet i förhållande till andra teknikområden och det finns en konkurrens mellan lärosätena. Detta har gjort ämnesområdet fragmentiserat med följden att inget lärosäte för närvarande tillhandahåller en komplett utbildnings- och forskningsmiljö. Det finns ett nationellt behov av en högkvalitativ masterutbildning som omfattar kärnämnena geodesi, fotogrammetri och geoinformatik. Om Sverige lyckas med att skapa en komplett masterutbildning som stöds av vitala forskargrupper bör det locka fler studenter till fortsätt utbildning, både på master- och forskarnivå. Forskningsverksamheten har flera viktiga funktioner i samhället. God forskning bidrar till att värna om Sveriges ställning som kunskapsnation och ger förutsättningar för vilken industri som etableras och stannar i landet. Aktiva forskargrupper bidrar till att skapa kompetensnätverk och får en särskild betydelse vid utbildningen av doktorander, lärare och studenter som sedan kan förse samhället med nödvändig expertkompetens. De ansträngningar som har gjorts för att försöka påverka forskningsfinansiärerna att prioritera geodataområdet har hittills varit fruktlösa. Medel får sökas inom ramen för andra forskningsprojekt. En långsiktig finansiell försörjning är en förutsättning för att forskning ska kunna bedrivas uthålligt och hålla en hög kvalitet. I Sverige finns det ingen utsedd huvudfinansiär för forskning inom geodataområdet, något som uppmärksammades redan i Geodatarådets utredning från 2008. Situationen ser likadan ut i dag, tillgången på forskningsmedel är bristfällig och det saknas en långsiktig forskningsförsörjning. I denna rapport presenteras en handlingsplan för att säkerställa den fram-tida kompetensuppbyggnaden inom geodataområdet. Arbetet bör initieras och följas upp av Geodatarådet samt utgöra en grund för inspel till kommande forskningsproposition (närmast år 2025) och dialog med berörda departement. Tre av de föreslagna aktiviteterna återges nedan:Arbeta för att skapa minst en komplett utbildnings- och forskningsmiljö som kan fungera som kompetenscentrum, och som inkluderar ämnesområdena geodesi, fotogrammetri (inklusive laserskanning) samt geoinformatik.Bilda en marknadsföringsgrupp med representanter från Geodatarådets medlemmar samt lärosäten och branschföretag som tillsammans arbetar fram en gemensam handlingsplan med aktivi-teter och kampanjer för att öka söktrycket till utbildningar med inriktning mot geodata.Ge Lantmäteriet ett forskningsfinansierande uppdrag. Formerna för ett sådant uppdrag behöver utredas närmare med andra forsknings-finansierande myndigheter som förebild. Denna lösning kräver ändringar i Lantmäteriets instruktion samt ett höjt ramanslag vilket måste tas med i beräkning vid ärendets beredning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
