| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Att utveckla ett yrkesspråk
- 2013
-
Ingår i: Lärares etik och professionella arbete. - Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. - 9789175194639 ; , s. 27-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.
|
|
| 3. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
En särskola i förändring : En studie om specialpedagogiskt reformarbete
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
|
|
| 4. |
- Göransson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2011
-
Ingår i: Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144068909 ; , s. 13-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Ahlstrand, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Erfarna lärares engagemang : livsberättelser som retrospektiv reflektion
- 2008. - 1
-
Ingår i: Läraren i blickpunkten<em> </em>. - Stockholm : Lärarförbundets Förlag. - 9789197659895 - 9197659894 ; , s. 189-205
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.
|
|
| 6. |
- Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
Att fokusera bibliotek
- 2012
-
Ingår i: Venue. - Linköping. ; 1, s. 1-5
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Att göra olika lika : Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid svenska universitet och högskolor pågår ett förändringsarbete vars syfte är att anpassa undervisningen och tillgängliggöra högskolan förfunktionshindrade. Vid Linköpings universitet arbetar Strategigruppen för lika villkor för att förebygga och åtgärda diskriminering och trakasserierpå både strukturell och individuell nivå.Forskningen om funktionshindrade studenter i högre utbildning är inte särskilt omfattande och samtidigt ökar antalet funktionshindradestuderande. Ny lagstiftning ställer nya krav på högskolors och universitets anpassning och tillgänglighet och universitetslärarna blir nyckelpersoneri studenternas möte med de akademiska studierna.I denna rapport presenteras en undersökning som fokuserat universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning avfunktionshindrade studenter. I fokusgruppssamtal har akademiska lärare samtalat om för området centrala begrepp och aktuell lagstiftning.De har också diskuterat undervisningserfarenheter och erfarenheter från möten med funktionshindrade studenter och grupper i vilka dessastudenter har ingått.Av resultaten framgår att lärare har kännedom om lagstiftningen gällande lika villkor för studier inom högre utbildning. Lärarna problematiserarlagstiftningen och dess konsekvenser under utbildningstiden och reflekterar över hur personer med olika funktionsnedsättningarska kunna hantera sin vardag och de krav de ställs inför i arbets- och vuxenliv. Lagstiftningen är inte alltid enkel att tolka och det lyfts framfunderingar huruvida det finns en gräns för möjligheter till studiernas anpassning och tillgängliggörande.Alla i studien deltagande lärare har erfarenhet av studerandegrupper i vilka funktionshindrade studenter ingått och de har mött bådesynliga och så kallade dolda funktionshinder. Lärarna visar på en tydlig ambition att skapa lika villkor för alla, men är osäkra på om studenternauppfattar tillrättalägganden och bemötande som ett verkligt och tillräckligt stöd. Öppenhet och information om såväl funktionshinder,behov som lämpliga stödinsatser efterfrågas av lärarna. Insatserna för att möta studenter utifrån deras olika behov innebär en ökad arbetsbördaoch brist på resurser av olika slag lyfts fram som begränsningar i arbetet. Examinationer är betydelsefulla när det gäller att upprätthållakvalitet i utbildningar och kurser och lärarna framhåller vikten av att samma kriterier för bedömning och samma krav ska uppfyllas
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter.I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer.Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden.Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära.Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna.
|
|
