1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Att göra olika lika : Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid svenska universitet och högskolor pågår ett förändringsarbete vars syfte är att anpassa undervisningen och tillgängliggöra högskolan förfunktionshindrade. Vid Linköpings universitet arbetar Strategigruppen för lika villkor för att förebygga och åtgärda diskriminering och trakasserierpå både strukturell och individuell nivå.Forskningen om funktionshindrade studenter i högre utbildning är inte särskilt omfattande och samtidigt ökar antalet funktionshindradestuderande. Ny lagstiftning ställer nya krav på högskolors och universitets anpassning och tillgänglighet och universitetslärarna blir nyckelpersoneri studenternas möte med de akademiska studierna.I denna rapport presenteras en undersökning som fokuserat universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning avfunktionshindrade studenter. I fokusgruppssamtal har akademiska lärare samtalat om för området centrala begrepp och aktuell lagstiftning.De har också diskuterat undervisningserfarenheter och erfarenheter från möten med funktionshindrade studenter och grupper i vilka dessastudenter har ingått.Av resultaten framgår att lärare har kännedom om lagstiftningen gällande lika villkor för studier inom högre utbildning. Lärarna problematiserarlagstiftningen och dess konsekvenser under utbildningstiden och reflekterar över hur personer med olika funktionsnedsättningarska kunna hantera sin vardag och de krav de ställs inför i arbets- och vuxenliv. Lagstiftningen är inte alltid enkel att tolka och det lyfts framfunderingar huruvida det finns en gräns för möjligheter till studiernas anpassning och tillgängliggörande.Alla i studien deltagande lärare har erfarenhet av studerandegrupper i vilka funktionshindrade studenter ingått och de har mött bådesynliga och så kallade dolda funktionshinder. Lärarna visar på en tydlig ambition att skapa lika villkor för alla, men är osäkra på om studenternauppfattar tillrättalägganden och bemötande som ett verkligt och tillräckligt stöd. Öppenhet och information om såväl funktionshinder,behov som lämpliga stödinsatser efterfrågas av lärarna. Insatserna för att möta studenter utifrån deras olika behov innebär en ökad arbetsbördaoch brist på resurser av olika slag lyfts fram som begränsningar i arbetet. Examinationer är betydelsefulla när det gäller att upprätthållakvalitet i utbildningar och kurser och lärarna framhåller vikten av att samma kriterier för bedömning och samma krav ska uppfyllas
|
|
4. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-
(författare)
-
"Det är tufft att plugga... men jag tror att jag klarar det" : En studie om akademiska studier och skriftspråkliga svårigheter
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En betydande andel, 42 procent, av en årskull elever som lämnar svensk gymnasieskola idag fortsätter sina studier vid universitet och högskolor inom tre år efter grundläggande examen (scb.se, 2008:079). Största delen av den kunskap som studenterna förväntas tillägna sig vid akademiska studier förmedlas via skriftspråket och de högt ställda kraven på skriftspråklig kompetens kan bli problematiska för studenter med läs- och skrivsvårigheter.I denna studie var det övergripande syftet att studera studiemöjligheter och studiehinder för studenter med funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inom högre utbildning. Hur ser studietakten ut för denna studerandegrupp och vilka studieresultat redovisas? Vidare söktes genom studien kunskap om studiesituationen och studievardagen för studenter med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studiens datainsamling genomfördes under år 2010 och data hämtades dels från dokumentstudier och dels från samtalsliknande telefonintervjuer.Resultaten visar att studietakten för de allra flesta studenter med skriftspråkliga svårigheter är lägre än den förväntade (30 hp/termin). Det framgår vidare att det är ett litet antal studenter som uppvisar en extremt låg studietakt och deras begränsade studieresultat visar sig tidigt under studietiden.Trots att alla studenter som medverkade i intervjustudien hade upplevt svårigheter med skriftspråkligt lärande under tidigare skolgång hade endast två av dem fått formell bekräftelse på svårigheterna innan de akademiska studierna påbörjades. Tillgång till olika former av kompensatoriskt stöd var betydelsefullt men för att kunna använda stödet som kompensatoriska redskap ställdes krav på både tid och övning. Detta innebar en parallell lärprocess för att lära sig lära.Ett tydligt mönster i de upplevelser och erfarenheter som studenterna förmedlade innebar beskrivningar av en pendling mellan känslor som kan beskrivas som motsatser till varandra. Det är uttalanden och berättelser som visar på ett ambivalent förhållningssätt till studievardagen och de studiekrav som de ställs inför. Det var pendling mellan upplevelser av självständighet och beroende, uthållighet/målinriktning och tvivel samt ställningstaganden att vara öppen eller sluten när det gäller de skriftspråkliga svårigheterna. Pendlingen mellan dessa känsloyttringar finns säkert hos många studerande men här grundar sig pendlingen och det ambivalenta förhållningssättet på svårigheterna att möta och övervinna de höga skriftspråkliga kraven i de akademiska studierna.
|
|
5. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande studierna av elevers skriftspråkliga och rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden" (NU 2003, PISA, Tirnss). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matema tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska verksamheten i maternatik och svenska lyfts implicit upp på agendan.Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special pedagogik, har under senare tid varit föremål för studier, diskus sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin & Lindstrand, 2004). Analys och problematisering av begreppen norrnalitet och avvikelse har varit centralt, likaväl som bearbetning av ideologiska och teoretiska perspektiv på kunskapsområdet specialpedagogik I en del studier har centrala begrepp analyserats och problematiserats för att bidra till utvecklingen av en teoretisk ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts vara ett kunskapsområde med en svag teoriförank ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago gisk inriktning har foku1 rat organisatoriska perspektiv vad gäller specialpedagogisk verksamhet. Dessa studier har berört specialun dervisningens omfattning, t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe dagogiska insatser samt orsaker till dessa insatser (Persson, 1998). De två ovan beskrivna perspektiven visar på den tudelning som specialpedagogiken och den specialpedagogiska kunskapen idag kännetecknas av. Det är å ena sidan den politiska och norrnativa ideologiska diskursen där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån det svenska samhällets krav på likvärdighet, jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien terade diskursen med fokus på organisering, resurser och kompe tens. Den senare praxisinriktade forskningen skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning som debatterats i press och media un der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.
|
|
6. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
En särskola i förändring : En studie om specialpedagogiskt reformarbete
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den studie som presenteras i den här artikeln är inriktad mot att synliggöra institutioners och organisationers planerade förändringar och omstrukturerande verksamhet för att hantera statliga uppdrag som formuleras i nya styrdokument, och att med utgångspunkt i dessa utveckla och förändra grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
- Eriksson Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
Kartläggning av utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos intagna med annat modersmål än svenska
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande projekt är således att med hjälp av ett nordiskt gemensamt framtaget undersökningsinstrument kartlägga utbildningsbakgrund, utbildningsmotivation och utbildningsbehov hos gruppen intagna på svenska kriminalvårdsanstalter som ej har svenska som sitt modersmål. Resultatet av denna kartläggning ska kunna ligga till grund för utveckling av organisation, planering och genomförande av Kriminalvårdens utbildningsinsatser av olika slag för den här fokuserade gruppen intagna.
|
|
10. |
|
|