| 1. |
- Näsman, Mattias, 1989-, et al.
(författare)
-
A promised land? : First summary of the research program
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
|
|
| 2. |
- Aad, G., et al.
(författare)
-
- 2012
-
Ingår i: Nuclear Physics, Section B. - : Elsevier BV. - 0550-3213 .- 1873-1562. ; 864:3, s. 341-381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Adjei, Evans Korang, et al.
(författare)
-
The effects of a large industrial investment on employment in a remote and sparsely populated area using a synthetic control approach
- 2023
-
Ingår i: Regional Science Policy & Practice. - : John Wiley & Sons. - 1757-7802. ; 15:7, s. 1553-1576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the impact of establishing a large industrial manufacturing entity on employment and the labor market in a remote, sparsely populated part of Sweden, focusing on how it affects total regional employment because industrial policies aiming to attract investment and reignite employment in stagnating regions have been a central policy tool. The empirical analysis is based on the synthetic control method, which enables the estimation of place-specific causal effects. Using aggregated microdata from 1995 to 2019, the results indicate that employment in the treated region, as compared to synthetic regions, has been negatively affected by the manufacturing establishment. However, the short- and long-term effects differ across different labor market segments (same, related, and unrelated industries) and according to firm size. Overall, the findings suggest that large manufacturing investment does not necessarily have a positive or instantaneous impact on total regional employment. It does, however, provide some potential for long-term diversification because employment in related activities grows in the long run.
|
|
| 4. |
- Blombäck, William, 1999-, et al.
(författare)
-
Skellefteå under omvandling : en studie av yrkesstruktur och flyttmönster under etableringsfasen av Northvolt
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In recent years, Skellefteå has had significant population growth linked to the establishment of Northvolt. Between 2020 and 2023, the population growth in Skellefteå was 4.6 percent, which should be compared with an average population growth of 1.7 percent in Sweden. The main purpose of the report has been to describe how the labor market in Skellefteå has changed after 2017. The population growth can largely be explained by a sharp increase in immigration. For many years, the municipality has indeed had a positive net migration which, however, has not been able to compensate for the aging population. Therefore, the population has remained at stable levels until 2017. The strong immigration in recent years is mainly made up of men aged 25 to 64. In general, the proportion of men in the age range 15 to 64 is increasing, while the number of women aged 15 to 24 is decreasing, which may pose a future challenge connected to how to break the negative nativity trend. Even before 2017, Skellefteå had a high proportion of men, and the reduction in the number of women aged 15 to 24 may in the long run lead to a further distortion of the gender balance. A large part of the immigrants has for a long time consisted of people from the immediate area (mainly Umeå, but also smaller municipalities). This trend continues after 2017, when the number of migrants from Umeå increased even further. A significant part of the immigrants are also primarily men, but also women, from other countries. This too can pose a future challenge if they are not integrated into society.Those who move to Skellefteå often get jobs that only require shorter training or introduction. This has increased since the establishment of Northvolt regardless of education level. At the same time, the degree of job changes is high among these immigrants, which indicates that these occupations are entry-level occupations. We also see that emigration has also increased in recent years, and this mainly concerns women aged 15–24. While immigrants mainly come from the surrounding municipalities, young Skellefteå residents move to university towns and the larger cities. In addition to the migration patterns, the commuting patterns have also changed somewhat over time. Commuters to Skellefteå mainly come from Umeå, and this has increased after 2017, followed by Stockholm (which, however, is less than half the number compared to those from Umeå) closely followed by Piteå, Luleå, Norsjö and Robertsfors. Apart from Umeå and to some extent Luleå, the number of individuals for all municipalities to commute from has decreased after 2017, while commuting from Skellefteå also has generally increased. Here too, Umeå is the most common place of work, followed by the neighboring municipalities.The proportion of employees in professions that require a longer university or college education is increasing in Skellefteå, which in itself is a positive development as it generally reduces sensitivity to future structural changes. On the other hand, the percentage who get a job immediately after graduation is decreasing, even among those with a longer university or college education. This applies both to those already living in Skellefteå, but above all to immigrants who, to an increasingly lesser extent, start working in professions that require a university degree. This may be due to a matching problem between the applicants and the employers. But it may also be due to a change in search behavior among job seekers, where new graduates immediately after graduation first apply for a simpler profession and then for more qualified professions. It may also be due to higher requirements for work experience among employers. As the large majority of immigrants with university qualifications remain within this occupational group, it indicates a growing matching problem driven by over-education as the labour market segments experiencing employment growth do not require university education.A high school diploma (gymnasium) is the most common highest level of education in Skellefteå. At the same time, the number of employees in professions that require a shorter education or introduction is decreasing. The fact that the number of people employed decreases in professions that require a shorter education or introduction need not be a negative thing given that it does not lead to increased unemployment. It can even be a positive development if it leads to more people being employed with more advanced tasks. On the other hand, it can lead to increased unemployment among individuals with a shorter education, a group that has more difficulty adapting to changed conditions on the labor market. Given such a development, it may become necessary to carry out continuing education efforts for that group. A certain increase in the workforce that has not completed upper secondary education can be seen in recent years and is also a trend that should be actively countered.Incomes in Skellefteå have risen since 2017, especially men's incomes. Immigrants to Skellefteå generally have lower wages compared to the population as a whole. This is probably due to the fact that the immigrants work to a greater extent in occupations that require shorter training or introduction. The move-in together with generally higher wages and limited construction has had a positive effect on housing prices. Higher housing prices should lead to increased construction in the municipality, but this can be dampened by a higher cost situation (wages, building materials, interest, etc.) in the construction sector. Limited housing construction leads to a redistribution of income from wage earners to property owners. Those who move into Skellefteå live to a greater extent in tenements and condominiums compared to the average Skellefteå resident. Immigrants settle to a large extent in the central parts of Skellefteå. Again, this does not have to be negative as it often takes time for a new mover to get to know a new city and it can take time to find longer-term accommodation. Given that the moving surplus also consists of many young men, centrally located apartments are more suitable for this group compared to detached houses for families with children. The limited mobility on the housing market can be another reason why immigrants end up in certain areas and in certain types of housing to a large extent. It is possible to make some comparisons with the labor market, where a simpler job can be an entry-level job while you are looking for a longer-term job.
|
|
| 5. |
- Chang, Ya-Ting, et al.
(författare)
-
Perlecan heparan sulfate deficiency impairs pulmonary vascular development and attenuates hypoxic pulmonary hypertension
- 2015
-
Ingår i: Cardiovascular Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0008-6363 .- 1755-3245. ; 107:1, s. 20-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims Excessive vascular cell proliferation is an important component of pulmonary hypertension (PH). Perlecan is the major heparan sulfate (HS) proteoglycan in the vascular extracellular matrix. It binds growth factors, including FGF2, and either restricts or promotes cell proliferation. In this study, we have explored the effects of perlecan HS deficiency on pulmonary vascular development and in hypoxia-induced PH. Methods and results In normoxia, Hspg2(Delta 3/Delta 3) mice, deficient in perlecan HS, had reduced pericytes and muscularization of intra-acinar vessels. Pulmonary angiography revealed a peripheral perfusion defect. Despite these abnormalities, right ventricular systolic pressure (RVSP) and myocardial mass remained normal. After 4 weeks of hypoxia, increases in the proportion of muscularized vessels, RVSP, and right ventricular hypertrophy were significantly less in Hspg2(Delta 3/Delta 3) compared with wild type. The early phase of hypoxia induced a significantly lower increase in fibroblast growth factor receptor-1 (FGFR1) protein level and receptor phosphorylation, and reduced pulmonary artery smooth muscle cell (PASMC) proliferation in Hspg2(Delta 3/Delta 3). At 4 weeks, FGF2 mRNA and protein were also significantly reduced in Hspg2(Delta 3/Delta 3) lungs. Ligand and carbohydrate engagement assay showed that perlecan HS is required for HS-FGF2-FGFR1 ternary complex formation. In vitro, proliferation assays showed that PASMC proliferation is reduced by selective FGFR1 inhibition. PASMC adhesion to fibronectin was higher in Hspg2(Delta 3/Delta 3) compared with wild type. Conclusions Perlecan HS chains are important for normal vascular arborization and recruitment of pericytes to pulmonary vessels. Perlecan HS deficiency also attenuates hypoxia-induced PH, where the underlying mechanisms involve impaired FGF2/FGFR1 interaction, inhibition of PASMC growth, and altered cell-matrix interactions.
|
|
| 6. |
- Eklund, John, et al.
(författare)
-
Ska jag stanna eller flytta? En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport analyserar flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Våra resultat visar att Umeå sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Särskilt utmärkande är den negativa trenden för kvinnor. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Storstäderna, men även några av grannregionerna exklusive Skellefteå, har ett nettoöverskott av migranter från Umeå. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 91% och 50%. Här kan specifika insatser riktas. Exempelvis flyttade 91% av alla 126 examinerade psykologer från Umeå, vad kan göras för att en större andel ska stanna? Här krävs en grundligare analys av efterfrågesidan för att bättre kunna besvara den frågeställningen.Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Här bör politiken eftersträva en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbete inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora).Vi finner också skillnader mellan de tre utbildningsinriktningarna IKT, utbildning och pedagogik samt hälso- och sjukvård. Andelen Hemvändare är exempelvis betydligt mycket större inom pedagogik och lärarutbildning än inom något annat område, vilket kan reflektera att dessa studenter svarar på en lokal efterfrågan i hemmaregionen.Inom IKT, hälso- och sjukvård och Pedagogik och lärarutbildning har alla studenter som väljer att stanna kvar en nästan 100% etableringsgrad. Dock visar branschspridningen att fler studenter inom hälso- och sjukvård och pedagogik tenderar att få sin första anställning inom fler branscher i jämförelse med alla examinerade stundeter i Sverige.Inom IKT är antalet studenter som får sin första anställning inom ”Utbildning” större än både snittet för Sverige men även i jämförelse med den grupp som flyttar från Umeå efter examen. Det reflekterar delvis exempelvis Umeå universitets interna arbetsmarknad som under lång tid varit den största arbetsgivaren för dessa kompetenser (exempelvis olika dataspecialister), men också närvaron av andra offentliga institutioner (kommun- respektive regionstyrda verksamheter). Frågan är dock vad som kan göras för att öka antalet rekryteringar till exempelvis arkitekt- och teknikkonsultverksamhet; teknikprovning och analys, datorprogrammering och konsultverksamhet? Om den relativt snabba ökningen av IKT-företag fortsätter i Umeå (se Eklund, 2019 för en beskrivning av sektorns relativt snabba framväxt i Umeå under de senare åren) kan det dels synliggöra arbetsmarknaden tydligare för utexaminerade studenter, men också göra regionen mer motståndskraftig mot kriser. Som redovisats av Elekes och Eriksson (2019) utgör IKT ett tydligt kompetenssystem tillsammans med exempelvis finans och försäkring. Rekommendationen är därför att även försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Daniel, et al.
(författare)
-
Health-related quality of life across all stages of autosomal dominant polycystic kidney disease
- 2017
-
Ingår i: Nephrology, Dialysis and Transplantation. - : Oxford University Press (OUP). - 0931-0509 .- 1460-2385. ; 32:12, s. 2106-2111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: A limited number of studies have assessed health-related quality of life (HRQoL) in autosomal dominant polycystic kidney disease (ADPKD). Results to date have been conflicting and studies have generally focused on patients with later stages of the disease. This study aimed to assess HRQoL in ADPKD across all stages of the disease, from patients with early chronic kidney disease (CKD) to patients with end-stage renal disease.METHODS: A study involving cross-sectional patient-reported outcomes and retrospective clinical data was undertaken April-December 2014 in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Patients were enrolled into four mutually exclusive stages of the disease: CKD stages 1-3; CKD stages 4-5; transplant recipients; and dialysis patients.RESULTS: Overall HRQoL was generally highest in patients with CKD stages 1-3, followed by transplant recipients, patients with CKD stages 4-5 and patients on dialysis. Progressive disease predominately had an impact on physical health, whereas mental health showed less variation between stages of the disease. A substantial loss in quality of life was observed as patients progressed to CKD stages 4-5.CONCLUSIONS: Later stages of ADPKD are associated with reduced physical health. The value of early treatment interventions that can delay progression of the disease should be considered.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Daniel, et al.
(författare)
-
Real-world costs of autosomal dominant polycystic kidney disease in the Nordics
- 2017
-
Ingår i: BMC Health Services Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6963. ; 17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: There is limited real-world data on the economic burden of patients with autosomal dominant polycystic kidney disease (ADPKD). The objective of this study was to estimate the annual direct and indirect costs of patients with ADPKD by severity of the disease: chronic kidney disease (CKD) stages 1-3; CKD stages 4-5; transplant recipients; and maintenance dialysis patients. Methods: A retrospective study of ADPKD patients was undertaken April-December 2014 in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Data on medical resource utilisation were extracted from medical charts and patients were asked to complete a self-administered questionnaire. Results: A total of 266 patients were contacted, 243 (91%) of whom provided consent to participate in the study. Results showed that the economic burden of ADPKD was substantial at all levels of the disease. Lost wages due to reduced productivity were large in absolute terms across all disease strata. Mean total annual costs were highest in dialysis patients, driven by maintenance dialysis care, while the use of immunosuppressants was the main cost component for transplant care. Costs were twice as high in patients with CKD stages 4-5 compared to CKD stages 1-3. Conclusions: Costs associated with ADPKD are significant and the progression of the disease is associated with an increased frequency and intensity of medical resource utilisation. Interventions that can slow the progression of the disease have the potential to lead to substantial reductions in costs for the treatment of ADPKD.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Rikard, 1979-, et al.
(författare)
-
En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster 2005-2018
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport har analyserat flyttmönster för examinerade studenter vid Umeå universitet. Detta har gjorts med hjälp av longitudinella mikrodata från Statistiska Centralbyrån för att kunna beskriva en längre del av flyttkedjan och i detalj belysa både ursprungsregion och destination för examinerade studenter.Jämfört med den tidigare analysen för 2013 (Eklund med fler 2019) visar våra resultat att Umeå bland de större utbildningsorterna fortsatt sticker ut i negativ bemärkelse i avseende hur många som stannar kvar i regionen efter examen. En del av detta är naturligtvis drivet av ett minskat utbud av regionalt förankrade studenter och en större andel som flyttar hit för att studera. Kategorin hemvändare som återvänder till sin hemregion efter avklarade studier är därför hög, men även om andelen inflyttare till Umeå från övriga landet ökat över tid, utgör detta inte hela svaret. I jämförelse med landets övriga universitetsregioner har Umeå den tredje lägsta andel studenter från regionen som väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Här bör det dock betonas att antalet stannare har ökat sedan 2013 trots en fortsatt generell låg andel som stannar kvar i regionen. Det är också färre lokala studenter (sena migranter) som väljer att lämna över tid. Med andra ord ser vi nu vissa tecken på en ökad regional etableringsgrad. Få skillnader mellan män och kvinnor kan ses i resultaten men om något verkar det som att ett växande antal inflyttade män stannar kvar i Umeåregionen efter examen samtidigt som något färre kvinnor från Umeå flyttar efter examen. Generellt sett sker det största tappet av lokala studenter till Stockholm, vilket kanske inte är så oväntat givet storleken och diversiteten i Stockholms arbetsmarknad. Dock har antalet migranter till Stockholm minskat något och närliggande kommuner som Luleå, Skellefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik är i princip lika vanliga destinationer som Göteborg och Malmö. För de som flyttar till Umeå och väljer att stanna kommer majoriteten från regioner i norra Sverige samt från Stockholm. Denna kategori migranter har ökat något över tid och det är främst kopplat till att fler från Stockholm, Luleå och Skellefteå stannar i Umeå efter examen. Av de 20 största utbildningarna vid Umeå universitet varierar andelen studenter som stannar i Umeå mellan 93% och 42%. Här har viss förändring skett över tid och exempelvis har stannandegraden ökat med 11 procentenheter för förskolepersonal vilken kan tyda på en ökad lokal efterfrågan. Den höga andelen flyttare bland de största utbildningarna är tydligt kopplat till ett nationellt uppdrag för Umeå universitet. Om syftet är att behålla fler studenter kan specifika insatser riktas, samtidigt som det också går att se på detta som en ”ren” exportprodukt där Umeå attraherar unga som både berikar lokaltnäringsliv och skapar arbetstillfällen vid universitetet medan de studerar men som sedan flyttar till andra orter. Vi ser också att studenter från regionen som har studerat 4–5 år (avancerad nivå) är mer benägna att flytta än lokala studenter som läst 2–3 år (grundnivå). Umeå har alltså extra svårt att hålla kvar högre utbildade. Detta kan utgöra en potentiell ”brain drain” för regionen om Umeå å ena sidan har svårt att behålla den högre andel studenter från andra regioner, men också har svårt att behålla studenter från Umeå som läser en längre utbildning. Oavsett om man väljer det perspektivet eller se det som en ”ren” exportvara bör hela norra Sverige vinna på en ökad diversifiering av arbetsmarknaden så avancerade arbeten inom olika ämnesområden kan erbjudas (både teknik och data, men också samhällsvetenskap och humaniora). Elekes & Eriksson (2021) visar exempelvis att samhällsvetenskaplig och humanistisk FoU är underrepresenterat i Västerbotten givet den befintliga näringslivsstrukturen. Rekommendationen är därför att försöka få dessa typer av verksamheter att växa i regionen då det kan öka antalet som stannar kvar i regionen.
|
|
| 10. |
|
|
