| 1. |
- Gustavsson, Maria, 1962-, et al.
(författare)
-
Lokalt ledarskap i en global organisation : kvinnors och mäns möjligheter att bli chefer och utöva ledarskap inom ett verkstadsindustriföretag
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor som rör chef- och ledarskap genererar alltid ett stort intresse såväl i arbetslivet som inom forskning. Det tema som fokuseras i den här rapporten är chef-/ledarskap och kön, särskilt könsfördelningen på ledande befattningar. I dagsläget är merparten av alla chefer i svenskt arbetsliv män. Män är överrepresenterade på chefsbefattningar i relation till samtliga anställda män i såväl privat som offentlig sektor. På de högsta chefsbefattningarna blir mansdominansen än tydligare (SCB, 2006). Mansdominansen på ledande befattningar kan sägas utgöra en utgångspunkt för de forskningsfrågor som formulerats inom forskningsområdet chef-/ledarskap och kön. Forskningsfrågorna handlar t.ex. om varför så få kvinnor är chefer samt på senare år om hur ledarskap är könsmärkt, dvs. hur ledarskap förknippas med kön. En återkommande fråga i mansdominerade organisationer är: Hur kan vi få fler kvinnor på ledande befattningar? Det är just denna problematik som fokuseras i föreliggande rapport som sammanfattar erfarenheter från ett forsknings- och utvecklingsprojekt som pågick från senhösten 2007 till senhösten 2008.Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga och analysera villkor för kvinnor och män att bli chefer och att utöva chef- och ledarskap, samt varför få kvinnor har chefspositioner. Utgångspunkten för denna analys är en empirisk studie inom ett globalt verkstadsindustriföretag baserad på intervjuer med chefer, både kvinnor och män, på olika chefsnivåer och från olika divisioner. Följande mer specifika frågeställningar har formulerats:Vad karaktäriserar chefernas uppfattningar om ledarskap, chefsrekrytering, lärande och karriär, jämställdhet samt hälsa i företaget?Vilka förutsättningar finns för kvinnor och män att rekryteras till chefspositioner samt utöva chef- och ledarskap i företaget?Vilka orsaker finns till varför få kvinnor har chefspositioner i företaget?För att kunna diskutera skillnader mellan kvinnors och mäns uppfattningar och villkor närmar vi oss forskningsfrågorna utifrån ett genusperspektiv. Med genusperspektiv avser vi i denna rapport synsättet att vi formas till kvinnor och män genom det vi gör, och de aktiviteter vi deltar i, i samspel med andra människor i det dagliga arbetet. Våra könsidentiteter är beroende av rådande, socialt konstruerade, föreställningar i samhället och vi lär oss och lär oss att förhålla oss till dessa föreställningar i det dagliga arbetet. Vi utvecklar dessa tankar ytterligare i kapitel 2.
|
|
| 2. |
- Robertsson, Karin, 1986-
(författare)
-
Mellan civilsamhälle och folkrörelse : Ett aktörsperspektiv på rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Civic engagement, commonly seen as concerning people's actions and activities,is generally studied at the individual level. In this doctoral thesis the term is used to examine and analyse how recruitment and organisation of civic engagement has developed since the mid-1990s at the organisational level in a Swedish context, as well as the conditions that have influenced and shaped this development. Three forms of civic engagement are examined: associational membership, volunteering and giving. In this thesis, interviews and text analyses are used. The analysis of archived webpages and annual reports demonstrates a more diversified range of forms of civic engagement available at the organisational level. It is expressed as an increased demand for different types of volunteering and giving, in addition to the more traditional form of civic engagement that associational membership constitutes in a Swedish context. The diversified range of civic engagement is accompanied by various recruitment practices such as marketing and fundraising, characterised by different institutional logics that guide the actual recruitment work within organisations. Interviews were conducted with elected representatives and employees at a senior level within non-profit human service organisations. The interviewees reasoning about the changing conditions for recruiting and organising civic engagement is understood as actions through which they reproduce or change logics. The study concludes that in practice, the recruitment and organisation of civic engagement can be seen as an expression of institutional complexity. It is argued that the collectively shared view of how civic engagement can and should be organised in a Swedish context is characterized by a complex composition of logics that prescribe different patterns of action for participants and organisations.
|
|
| 3. |
- Asplund, Isabel, et al.
(författare)
-
Samverkan inom socialtjänsten kring våld i nära relationer : Erfarenheter, utmaningar och möjligheter
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Panelsamtal om socialtjänstens insatser för att hantera våld i nära relationer, särskilt de olika former av våld som berör barn. Samtalet kommer att kretsa kring frågan om hur ett mer samordnat och barncentrerat system av insatser mot våld kan åstadkommas, ett system där våldsutsatta barn både kan få det skydd och stöd de behöver, och vara delaktiga i alla processer som berör dem. Utgångspunkten är de olika medverkandes erfarenheter av problematiken kring våld, barn och samordning inom socialtjänsten och mellan socialtjänst och andra aktörer. Utifrån dessa erfarenheter reflekterar paneldeltagarna tillsammans reflektera över de utmaningar respektive utvecklingsmöjligheter när det gäller att utveckla mer samordnade interventioner kring våld i nära relationer.Deltar i panelsamtalet gör: Isabel Asplund, projektledare Islandsprojektet Stockholm, Maria Eriksson, professor Marie Cederschiöld högskola, Anna Friberg, biträdande enhetschef i Enheten för stöd och skydd och chef över Barnahus Stockholm, Frida Malm, biträdande enhetschef, Relationsvåldscentrum RVC Innerstad, Liselotte Tronders, biträdande enhetschef Stockholm stads SocialjourPanelsamtalet modereras av Martin Börjeson.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergman, Ann-Sofie, et al.
(författare)
-
Våldsutsatta barns trygghet då de har umgängesstöd
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har sedan 2012 insatsen övervakat umgänge ersatts av umgängesstöd. I reformprocessen betonades att om umgänge ansikte mot ansikte mellan barn och en förälder som barnet inte bor med inte kan organiseras utan risk för barnet bör beslut fattas om indirekt umgänge (exempelvis via telefon) eller inget umgänge. Seminariet diskuterar socialarbetares praktik rörande umgängesstöd när stödet gäller ärenden med våld. Det bygger på en studie av en umgängesstödsverksamhet, där underlaget bestod av akter för 37 barn för vilka det fanns en dom om umgängesstöd, intervjuer med sju personal, tio föräldrar och tre barn, samt dokument och rutiner för verksamheten. För 18 av 37 barn innehöll akterna bekräftad information om en historia av våld. Studien visade att tingsrätten ibland beslutar om umgängesstöd i ärenden med våld och där det är osannolikt att umgänget kan ”normaliseras” inom överskådlig framtid. Insatsen umgängesstöd ges alltså ibland på ett sätt som inte var avsett med reformen. När det kommer till det sociala arbetets praktik visar analysen att även om de lokala rutinerna följer lagstiftarens intentioner med reformen och fokus på risk, kan professionella i praktiken både giltiggöra och ogiltiggöra våld. Det senare gäller i synnerhet gruppen umgängesstödjare som finns närvarande med barnet i rummet. Sammantaget visar studien hur både domstolens praktik och umgängesstödsverksamheten kan bidra till barns fortsatta utsatthet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
