| 1. |
- Adman, Per, et al.
(författare)
-
171 forskare: ”Vi vuxna bör också klimatprotestera”
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - Stockholm. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 26/9. Vuxna bör följa uppmaningen från ungdomarna i Fridays for future-rörelsen och protestera eftersom det politiska ledarskapet är otillräckligt. Omfattande och långvariga påtryckningar från hela samhället behövs för att få de politiskt ansvariga att utöva det ledarskap som klimatkrisen kräver, skriver 171 forskare i samhällsvetenskap och humaniora.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
|
|
| 5. |
- Thavenius, Marie, et al.
(författare)
-
Svenskämnets didaktik - ett ULF-projekt
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skolämnet svenska är liksom andra L1-ämnen (L1=Language 1) i Europa utsatt för utmaningar som bland annat har att göra med globalisering, digitalisering och skolans mål- och resultatstyrning. Ämnet har också genomgått stora förändringar under de senaste 10-15 åren (Erixon & Green 2020; Krogh & Penne 2015). Det är därför angeläget att undersöka dessa förändringar och utveckla kunskaper om vad de betyder för hur ämnet gestaltas i undervisning. Under två år har vi därför deltagit i den nationella försöksverksamheten ULF (Utveckling, lärande, forskning) genom ett didaktiskt nätverk, Svenskämnets didaktik. I nätverket har svensklärare som undervisar i årskurs 7-9 och gymnasieskolan samverkat med lärarutbildare och forskare från Malmö universitet. Vi har observerat och analyserat varandras svenskundervisning. Syftet med det svenskdidaktiska nätverket inom ramen för ULF är att utveckla en hållbar samverkansmodell mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning med särskilt fokus på svenskämnet. Syftet är också att utveckla kunskaper om våra respektive svenskämnen – ämneslärarutbildningens och skolans – och ämnesdidaktiska problem. Ett tredje syfte är att formulera forskningsfrågor som är relevanta att undersöka både i skolans och lärarutbildningens svenskundervisning. Vi har prövat en samverkansmodell där lärare och lärarutbildare/forskare tillsammans undersöker och utvecklar våra respektive svenskämnen (svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan och svenskämnet i ämneslärarutbildningen). Under projektets inledningsfas diskuterade vi olika områden och dilemman i svenskämnet för att sedan konstruera ett relativt öppet observationsschema, som innehöll tre delar: lektionens förlopp, innehåll och aktiviteter. Sedan gjorde vi 12 lektionsobservationer i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan samt 8 observationer i ämneslärarutbildningen. Observationerna dokumenterades genom anteckningar i observationsschemat. Analysen av observationsanteckningarna gjordes i tre steg. Först identifierade vi några mönster i undervisningens innehåll och aktiviteter. I ett andra steg undersökte vi vad det vi kom fram till i första steget kan säga om svenskämnet som helhet. Hänger ämnet ihop? På vilka sätt i så fall? Vilka dilemman brottas vi med? Slutligen analyserade vi observationsanteckningarna med hjälp av Sawyer och van de Vens (2006) teoretiska ämnesparadigm. Våra analyser av lektionsobservationerna har genererat ett antal frågor som kan utvecklas till forskningsfrågor. Vi kan konstatera att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till. Vi planerar nu en fortsättning av projektet där vi i en studie kan undersöka dessa frågor. Referenser Erixon, P.-O. & Green, B. (2020). Rethinking L1 Education in a Global Era: The Subject inFocus. Green, B. & Erixon, P.-O. (eds.). Rethinking L1 Education in a Global Era. Understanding the (Post-) National L1 Subjects in New and Difficult Times. Cham: Springer. Krogh, E. & Penne, S. (2015). Introduction to Languages, Literatures, and Literacies. Researching Paradoxes and Negotiations in Scandinavian L1 Subjects. L1-Educational Studies in Language and Literature, 15, p. 1-16. Sawyer, W. & van de Ven, P.-H. (2006). Starting points. Paradigms in Mother Tongue Education. L1- Educational Studies in Language and Literature, 7(1), 5-20.
|
|
| 6. |
- Axelsson, Maija, et al.
(författare)
-
Dags att städa ut vintern
- 2015
-
Ingår i: Familjär. - Stockholm : AB Familjebostäder. ; :1, s. 4-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Denvall, Verner, et al.
(författare)
-
Socialtjänsten och den (o)hållbara samhällsplaneringen
- 2023
-
Ingår i: Socialtjänstens arbete med social hållbarhet: Insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. - 9789144153162 ; , s. 57-73
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Uppfattningarna om hur samhället ska utformas varierar kraftigt mellan olika tidsepoker. Under efterkrigstiden fick idén om att socialtjänsten skulle vara en aktiv aktör i utvecklingen av välfärdsstaten starkt fotfäste bland politiska partier och bland professionella. Det skulle ske genom medverkan i samhällsplaneringen och genom att arbeta strukturinriktat. Men ideal är en sak och verklighet en annan. I kapitlet presenteras de hållbara mål som underbyggt uppfattningarna. Därefter visas hur de ändå måste betraktas som ohållbara i skenet av socialvetenskaplig forskning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
