| 1. |
- Andersson, Lisa, et al.
(författare)
-
The same ELA class II risk factors confer equine insect bite hypersensitivity in two distinct populations
- 2012
-
Ingår i: Immunogenetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0093-7711 .- 1432-1211. ; 64:3, s. 201-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Insect bite hypersensitivity (IBH) is a chronic allergic dermatitis common in horses. Affected horses mainly react against antigens present in the saliva from the biting midges, Culicoides ssp, and occasionally black flies, Simulium ssp. Because of this insect dependency, the disease is clearly seasonal and prevalence varies between geographical locations. For two distinct horse breeds, we genotyped four microsatellite markers positioned within the MHC class II region and sequenced the highly polymorphic exons two from DRA and DRB3, respectively. Initially, 94 IBH-affected and 93 unaffected Swedish born Icelandic horses were tested for genetic association. These horses had previously been genotyped on the Illumina Equine SNP50 BeadChip, which made it possible to ensure that our study did not suffer from the effects of stratification. The second population consisted of 106 unaffected and 80 IBH-affected Exmoor ponies. We show that variants in the MHC class II region are associated with disease susceptibility (p(raw)=2.34x10(-5)), with the same allele (COR112:274) associated in two separate populations. In addition, we combined microsatellite and sequencing data in order to investigate the pattern of homozygosity and show that homozygosity across the entire MHC class II region is associated with a higher risk of developing IBH (p=0.0013). To our knowledge this is the first time in any atopic dermatitis suffering species, including man, where the same risk allele has been identified in two distinct populations.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Susanne, et al.
(författare)
-
Prevalence and genetic parameters for cryptorchidism in Swedish-born Icelandic horses
- 2015
-
Ingår i: Livestock Science. - : Elsevier BV. - 1871-1413 .- 1878-0490. ; 180, s. 1-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cryptorchidism is a defect in males where one or both testes fail to descend normally into the scrotum. If both testes are retained, the stallion will be infertile. There are few studies of the prevalence of the condition in horses based on field data, and heritability estimates for equine cryptorchidism are lacking. The objective of this study was to provide data on prevalence and heritability of cryptorchidism in Icelandic horses born in Sweden. A questionnaire was sent to breeders, asking whether or not stallions born at the farm had both testes present in the scrotum at the age of 1,6 and 12 months. Fixed effects were analysed using logistic regression and genetic parameters were estimated using linear animal models. Information about 595 yearling stallions born 1997-2011 was used in the analyses. Close to 9% of the yearlings did not have both testes in the scrotum. Probability of cryptorchidism in yearlings was significantly influenced by farm and time period of birth. Heritability estimates for cryptorchidism ranged from 0.12 to 0.32 (SE 0.08-0.12) on the observable scale, and from 0.35 to 0.96 (SE 0.24-0.40) when transformed to the underlying continuous scale. The results support that equine cryptorchidism is heritable. Further studies with more individuals included would be needed to confirm this. (C) 2015 Published by Elsevier B.V.
|
|
| 3. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
Investigating biodiversity trajectories using scenarios – Lessons from two contrasting agricultural landscapes
- 2009
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 91:2, s. 499-508
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Agriculture is the major land use at a global scale. In addition to food production, multifunctionality of landscapes, including values and ecosystem services like biodiversity, recreation and culture, is now focus for management. This study explores how a scenario approach, involving different stakeholders, may help to improve landscape management for biodiversity conservation. Local farmers and executives at the County Administrative Board were invited to discuss rural development and conditions for farmland biodiversity in two Swedish landscapes. The potential biodiversity for three future land use scenarios for the two landscapes was discussed: nature conservation, outdoor recreation and energy production, and compared with current and historical landscapes in each region. Analyses of habitat areas, connectedness and landscape diversity suggested that the energy and recreation scenarios had a negative impact on farmland biodiversity, whereas the nature conservation scenario, the current and historically reconstructed landscapes had a higher potential for biodiversity. The farmers appreciated the nature conservation scenario, but also the energy production scenario and they highlighted the need of increased subsidies for management of biodiversity. The farmers in the high production area were less interested in nature quality per se. The executives had similar opinions as the farmers, but disagreed on the advantages with energy production, as this would be in conflict with the high biodiversity and recreational values. The local physical and socio-economical conditions differ between landscapes and potentially shaped the stakeholders emotional attachment to the local environment, their opinions and decisions on how to manage the land. We stress the importance of incorporating local knowledge, visions and regional prerequisites for different land uses in conservation, since site and landscape specific planning for biodiversity together with a flexible subsidy system are necessary to reach the conservation goals within EU.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Siguroardottir, Heiorun, et al.
(författare)
-
The genetics of gaits in Icelandic horses goes beyond DMRT3, with RELN and STAU2 identified as two new candidate genes
- 2023
-
Ingår i: Genetics Selection Evolution. - : Springer Nature. - 0999-193X .- 1297-9686. ; 55:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In domesticated animals, many important traits are complex and regulated by a large number of genes, genetic interactions, and environmental influences. The ability of Icelandic horses to perform the gait 'pace' is largely influenced by a single mutation in the DMRT3 gene, but genetic modifiers likely exist. The aim of this study was to identify novel genetic factors that influence pacing ability and quality of the gait through a genome-wide association study (GWAS) and correlate new findings to previously identified quantitative trait loci (QTL) and mutations.Results: Three hundred and seventy-two Icelandic horses were genotyped with the 670 K+ Axiom Equine Genotyping Array, of which 362 had gait scores from breeding field tests. A GWAS revealed several SNPs on Equus caballus chromosomes (ECA) 4, 9, and 20 that were associated (p < 1.0 x 10(-5)) with the breeding field test score for pace. The two novel QTL on ECA4 and 9 were located within the RELN and STAU2 genes, respectively, which have previously been associated with locomotor behavior in mice. Haplotypes were identified and the most frequent one for each of these two QTL had a large favorable effect on pace score. The second most frequent haplotype for the RELN gene was positively correlated with scores for tolt, trot, gallop, and canter. Similarly, the second most frequent haplotype for the STAU2 gene had favorable effects on scores for trot and gallop. Different genotype ratios of the haplotypes in the RELN and STAU2 genes were also observed in groups of horses with different levels of pacing ability. Furthermore, interactions (p < 0.05) were detected for the QTL in the RELN and STAU2 genes with the DMRT3 gene. The novel QTL on ECA4, 9, and 20, along with the effects of the DMRT3 variant, were estimated to account jointly for 27.4% of the phenotypic variance of the gait pace.Conclusions: Our findings provide valuable information about the genetic architecture of pace beyond the contribution of the DMRT3 gene and indicate genetic interactions that contribute to the complexity of this trait. Further investigation is needed to fully understand the underlying genetic factors and interactions.
|
|
| 6. |
- Strid, Ingrid, et al.
(författare)
-
Svinn av isbergssallat i primärproduktionen och grossistledet i Sverige
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Matsvinn förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp i onödan. Dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når fram till slutkonsumenten. För att målet om minskat matavfall med 20 procent mellan 2010-2020 ska kunna uppnås krävs åtgärder i kedjans alla led liksom en djupare förståelse för bakomliggande orsaker. Matsvinn i primärproduktionen är ett av de minst utforskade leden i värdekedjan, samtidigt som där kan finnas betydande mängder. Isbergssallat är en produkt som kasseras i stora mängder i handelsledet, och som samtidigt är en av de viktigaste svenska frilandsköksväxterna. Den har därför valts ut för att detaljgranskas i primärproduktionsledet, med syftet att kvantifiera förlusterna vid odling och hos grossist samt huvudsakliga orsaker till detta. Studien baseras på fältmätningar av nyligen skördade fält i Skåne säsongen 2013, samt på intervjuer med odlare och grossister. Resultatet av fältstudien för en skördeomgång visade att betydande mängder sallatsrester fanns kvar på fältet (31 ton/ha) efter en uttagen skörd på 22 ton/ha. Detta bestod till största delen av bortrensade ytterblad (28 ton/ha), men också av hela ratade sallatshuvuden (3,2 ton/ha). Via intervjuer framkom dessutom att ca 15 procent av de odlade sallatsfälten aldrig blir skördade. Sammantaget medför detta att ca 65 procent av den odlade sallaten förloras under produktionen, men att svinn enligt definitionen skördad och sedan bortsorterad vara inte förekom hos odlarna. Istället fanns en undvikbar förlust, i betydelsen att 5 ton/ha av skörderesterna utgjordes av outtagen skörd och ätbara, men kvarlämnade huvuden. I grossistledet uppgavs det egna hanteringssvinnet vara litet, ca 0,2 procent, medan 2,7 procent av den inkommande sallaten reklameras. De främsta orsakerna till produktionsförluster hos odlarna var bristande kvalitet (bladkantbränna, röta, skadedjur) och fel storlek på salladshuvudena samt överproduktion i förhållande till orderingången. De främsta orsakerna till svinn hos distributörer och grossister var bristande kvalitet (bladkantbränna, rödfärgning av bladnerver, inre röta, insektsskador) samt hanteringsskador. Livscykelanalys användes för att beräkna klimatpåverkan från den förlorade sallaten. I sallatens livscykel står odlingsledet för en förhållandevis liten del, medan transporter och förpackningar står för en större del. Svinn som sker på gården är därför mindre miljöbelastande än svinn som sker i butik. Om sallatshuvudena på de oskördade fälten hade kunnat säljas, liksom hälften av de nu ratade huvudena vid skörd, hade samma svenska produktionsvolym kunnat spara 870 ton CO2-ekv/år. I grossistledet (importen inräknad) skulle 480 ton CO2-ekv/år kunna sparas, om där inte fanns förluster. Genom att ta tillvara denna matresurs, exempelvis genom fler eller flexiblare marknadskanaler, skulle en klimatpåverkan på 1300 ton CO2e, motsvarande knappt 500 000 liter bensin, kunna sparas. Att utnyttja kvarvarande skörderester som råvara för bioraffinaderier eller biogasproduktion skulle ytterligare kunna öka utnyttjandegraden av sallatsfälten.
|
|
| 7. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
Fel att offra betesmark i Sverige av klimatskäl
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ambitionen att minska köttkonsumtionen är lovvärd men riskerar att slå hårt mot den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Om våra naturbetesmarker försvinner kan vi inte leva upp till FN:s internationella hållbarhetsmål och våra egna svenska miljömål som vi förbundit oss att jobba mot, skriver ett flertal forskare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Danielsson-Tham, Marie-Louise, 1947-, et al.
(författare)
-
Causes behind a human cheese-borne outbreak of gastrointestinal listeriosis
- 2004
-
Ingår i: Foodborne pathogens and disease. - New York, USA : Mary Ann Liebert. - 1535-3141 .- 1556-7125. ; 1:3, s. 153-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a previous paper, we reported an outbreak of gastrointestinal listeriosis due to consumption of fresh cheese made from raw milk and manufactured on a summer farm. The aim of the present study was to investigate why the cheese harbored Listeria monocytogenes. To our knowledge, this is the first documented outbreak of listeriosis caused by raw milk cheese where the human epidemic strain has been cultured from a dairy animal, whose milk has been used for cheese production. The conditions on a summer farm can hardly fulfil the requirements for hygienic and strictly controlled conditions necessary for safe processing of fresh cheese.
|
|
| 10. |
- Engström, Henri, et al.
(författare)
-
Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiskeMellanskarven är såväl en insjö- som havsfågel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering.Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan.Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap.Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vänern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier.En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar.Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.
|
|
