| 1. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(author)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
In: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695045 - 9789198695052 ; , s. 159-182
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor.Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter.Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
| 2. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(author)
-
Introduction: Language Matters in Higher Education
- 2022
-
In: Language matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920 ; , s. 1-15
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- The introductory chapter is designed to set the scene for the different contributing chapters in the book Language Matters in Higher Education Contexts – Policy and Practice. Two overarching themes, ‘internationalisation’ and ‘societal responsibility,’ are identified in relation to language matters in higher education. These themes are both intertwined and nestled together, which sometimes causes significant tensions or fluxing borders. Within these chapters, researchers from different higher education institutions in several European countries bring up emerging and current language issues relating to the ever-increasing urge for universities to be and become international.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(author)
-
Epilogue: The Intricate Weave of Language Policy and Practice
- 2022
-
In: Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice. - Leiden, The Netherlands : Brill. - 2542-8721. - 9789004507920
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- By weaving together the broad range of empirical and conceptual examples of research from local academic European settings presented in the book Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice, this chapter reflects on how European higher education is permeated by, and entangled with, language matters, and how such matters are tightly interwoven with, for example, internationalisation and societal responsibility in higher education contexts.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Ann-Marie, 1964, et al.
(author)
-
Swedish language advisors’ textually mediated encounters with dilemmas in their writing centre consultations.
- 2023
-
In: Paper presented at Writing Research Across Borders, WRAB2023. NTNU, Norway. 18-22 February 2023..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This presentation reports an ongoing research project investigating the development and professionalization of centralized support for academic language and writing in Swedish universities. While research on this kind of literacy support has a long tradition and has been carried out in many parts of the world (Essid & McTague, 2020), the Swedish context represents a case where centralization is recent and still unregulated (Lennartson-Hokkanen, 2016). Universities can therefore organise support for academic writing and language autonomously and according to their own specific needs and purposes. A strong growth in numbers of centralized support units has been noticed recently (Bjernhage & Grönvall Fransson, 2017). This growth comes in the wake of increased mobility, internationalisation, and broadening participation (Kaufhold & Yenken, 2021). What also makes the Swedish context important to study is that central units of this kind usually recruit teachers, academics and scholars as professional advisors, whereas peer tutoring is rare. Staff members come from a variety of educational backgrounds, but a strong grounding in the field of Linguistics or Languages is common. However, our material shows that the everyday work for language advisors implies pedagogically demanding situations where students’ expectations on immediate text improvement at the level of grammar and text structure collide with advisors’ ambitions to serve each individual in the best of ways and provide ‘strategies’ for writing that point beyond the immediate text. So, advising exemplifies a pedagogical academic literacy practice where an intricate mix of institutionally grounded tensions need to be handled by individual advisors in the role of literacy experts. The objective of the project to be reported is therefore to demonstrate how academic literacy expertise, specifically required for scaffolding students’ writing through advising sessions, is being developed through situations requiring expert judgment and actions. The primary empirical data consists of a collection of video-recordings from a series of professional competence development workshops that were carried out 2021-2022. In these workshops, staff members from centralized writing centres in four different Swedish universities met for the purpose of sharing their advising experiences and discussing specific challenges and dilemmas. Each participating university took responsibility for organizing one workshop and each workshop consisted of a mix of whole group activities and group-work. In the smaller groups, individual advisors were teamed up with colleagues from the other contributing universities and thus came to represent their own writing centre and institution. The video-material is complemented by a collection of texts participants produced and used as part of the workshops. The conversational nature of these workshops allows for a dialogical approach (Linell, 2021) to how relevant literacy expertise is mediated as individual professional advisors from different institutions work with sample dilemmas. Such a theoretical grounding implies analytical attention to how the participants interactively anticipate and coordinate with each other as they share and discuss their individual samples. A series of textually mediated activities have been selected and transcribed. The currently ongoing analytical work is guided by the following questions: - How is academic literacy expertise produced and moulded in the interaction around the participants’ sample dilemmas? - What means for solutions to problems are introduced and made relevant by the participants? The contributions of this research are partly empirical, partly methodological. While writing centres and writing centre practice have been extensively studied (e.g. Mackiewicz & Thompson, 2018), the underpinnings of the Swedish case are comparatively under-explored. This study adds to organisational and practice perspectives in the field of writing research as it attends to professional advising as a pedagogical and epistemologically grounded practice. Findings so far indicate a series of tensions that seem to characterise the Swedish context specifically, and significant professional development processes for individual writing centre staff members. For example, professional advisors’ literacy expertise involves balancing historically developed notions of ‘language’ vs. ‘writing’ and appropriating a developmental view of students’ needs.
|
|
| 5. |
- Thavenius, Marie, et al.
(author)
-
Svenskämnets didaktik - ett ULF-projekt
- 2021
-
Conference paper (pop. science, debate, etc.)abstract
- Skolämnet svenska är liksom andra L1-ämnen (L1=Language 1) i Europa utsatt för utmaningar som bland annat har att göra med globalisering, digitalisering och skolans mål- och resultatstyrning. Ämnet har också genomgått stora förändringar under de senaste 10-15 åren (Erixon & Green 2020; Krogh & Penne 2015). Det är därför angeläget att undersöka dessa förändringar och utveckla kunskaper om vad de betyder för hur ämnet gestaltas i undervisning. Under två år har vi därför deltagit i den nationella försöksverksamheten ULF (Utveckling, lärande, forskning) genom ett didaktiskt nätverk, Svenskämnets didaktik. I nätverket har svensklärare som undervisar i årskurs 7-9 och gymnasieskolan samverkat med lärarutbildare och forskare från Malmö universitet. Vi har observerat och analyserat varandras svenskundervisning. Syftet med det svenskdidaktiska nätverket inom ramen för ULF är att utveckla en hållbar samverkansmodell mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning med särskilt fokus på svenskämnet. Syftet är också att utveckla kunskaper om våra respektive svenskämnen – ämneslärarutbildningens och skolans – och ämnesdidaktiska problem. Ett tredje syfte är att formulera forskningsfrågor som är relevanta att undersöka både i skolans och lärarutbildningens svenskundervisning. Vi har prövat en samverkansmodell där lärare och lärarutbildare/forskare tillsammans undersöker och utvecklar våra respektive svenskämnen (svenskämnet i årskurs 7-9 och gymnasieskolan och svenskämnet i ämneslärarutbildningen). Under projektets inledningsfas diskuterade vi olika områden och dilemman i svenskämnet för att sedan konstruera ett relativt öppet observationsschema, som innehöll tre delar: lektionens förlopp, innehåll och aktiviteter. Sedan gjorde vi 12 lektionsobservationer i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan samt 8 observationer i ämneslärarutbildningen. Observationerna dokumenterades genom anteckningar i observationsschemat. Analysen av observationsanteckningarna gjordes i tre steg. Först identifierade vi några mönster i undervisningens innehåll och aktiviteter. I ett andra steg undersökte vi vad det vi kom fram till i första steget kan säga om svenskämnet som helhet. Hänger ämnet ihop? På vilka sätt i så fall? Vilka dilemman brottas vi med? Slutligen analyserade vi observationsanteckningarna med hjälp av Sawyer och van de Vens (2006) teoretiska ämnesparadigm. Våra analyser av lektionsobservationerna har genererat ett antal frågor som kan utvecklas till forskningsfrågor. Vi kan konstatera att svenskämnet är ett mycket brett ämne och en fråga är vilket som framstår som lärarnas huvudsyfte i undervisningen och vilket syfte elever och studenter uppfattar. En annan fråga handlar om vad som fungerar som medel respektive mål i svenskämnena. Vi är också intresserade av att undersöka styrningen av svenskämnet och svenskundervisningen. Slutligen handlar en viktig fråga om på vilket sätt kunskaper om de olika svenskämnena och hur de förändras kan användas i utvecklingsarbeten på skolorna och universitetet och vad de kan bidra till. Vi planerar nu en fortsättning av projektet där vi i en studie kan undersöka dessa frågor. Referenser Erixon, P.-O. & Green, B. (2020). Rethinking L1 Education in a Global Era: The Subject inFocus. Green, B. & Erixon, P.-O. (eds.). Rethinking L1 Education in a Global Era. Understanding the (Post-) National L1 Subjects in New and Difficult Times. Cham: Springer. Krogh, E. & Penne, S. (2015). Introduction to Languages, Literatures, and Literacies. Researching Paradoxes and Negotiations in Scandinavian L1 Subjects. L1-Educational Studies in Language and Literature, 15, p. 1-16. Sawyer, W. & van de Ven, P.-H. (2006). Starting points. Paradigms in Mother Tongue Education. L1- Educational Studies in Language and Literature, 7(1), 5-20.
|
|
| 6. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(author)
-
Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- This book highlights that language matters permeate all areas of higher education and that language matters for everyone involved in academic institutions: in policy, in teaching and learning, in administration, in research and in leadership. The chapters in this volume address national, institutional and local levels, and range from legal texts to students’ and teachers’ stories across disciplines. It provides a useful picture for all those who work in the various fields of higher education.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lagerqvist, Bosse, 1957, et al.
(author)
-
Natur- och kulturmiljöer vid vatten – samverkan för framgång. Rapport från ett pilotprojekt
- 2022
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Rapporten beskriver resultatet av ett pilotprojekt som har genomförts 2021–22, med syfte att beskriva exempel på en positiv samverkan mellan natur- och kulturmiljövården i samband med åtgärder vidtagna utifrån Vattenförvaltningsförordningen och där vattenanknutna kulturmiljöer berörs. Projektet har finansierats genom anslag från Riksantikvarieämbetet, och har genomförts av Västra Götalandsregionen (Förvaltningen för kulturutveckling), Göteborgs universitet (Institutionen för kulturvård) och Vattenhistoriskt Nätverk/Arbetets museum. Bakgrunden är EU:s Vattendirektiv som har som syfte att stoppa försämringen av vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten. I de fall där kulturmiljöer med lång historia, t.ex. kvarnanläggningar och flottningsleder, är placerade i eller i direkt anslutning till strömmande vatten, har de ofta betraktats som hinder för att uppnå god ekologisk status. Utrivning av dammanläggningar är därför den enkla lösningen, alternativt att omlöp görs utan att först ha konstaterat den eventuella förekomsten av arkeologiska lämningar i omlöpets väg. Kulturmiljövården som en sakägare är ofta satt på undantag och saknar också särskild finansiering för att kunna prioritera åtgärder i vattenanknutna kulturmiljöer. En ytterligare bakgrund till projektet är den Nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) som på likartat sätt kan innebära utrivning av dammanläggningar. Vad gäller kulturmiljövården är det enkelt att konstatera att den inte kan delta på jämbördigt sätt som naturvårdens och ekologins företrädare, p.g.a. avsaknad av finansiering. Samtidigt har kulturmiljövården en formell roll att tillse att Kulturmiljölagens skrivningar om fornlämningar och fornfynd efterlevs – vare sig det gäller utrivning av vattenplacerade konstruktioner eller anläggande av omlöp. Det är därför nödvändigt att finansieringen av kulturmiljövårdens deltagande förstärks. Projektet föreslår att för projekt kring åtgärder för ekologisk status som omfattar kulturhistoriska miljöer, borde länsstyrelserna kunna samordna berörda enheter i ett gemensamt projektansvar för att tillförsäkra att berörda regelverk efterlevs. Vattenförvaltningsförordningen är den grundläggande författningen, men i många processer berörs också Miljöbalken, Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagen, och projektet förslår att en funktion i linje med Boverkets PBL Kunskapsbanken, etableras för frågor som rör vattenanknutna kulturmiljöer. När det gäller att skapa välfungerande grupperingar kring åtgärder som föranleds av vattendirektivet eller NAP, så kan Vattenråden vara potentiella arenor med formella kontakter med berörda länsstyrelser.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Roddy, 1957-, et al.
(author)
-
Ilska, desperation och lömska försåt. : Våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige
- 2020
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Kvinnors våld har – med undantag av barnamord – inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen, vare sig i samtiden eller historisk tid. Detta trots att kvinnors våldsutövande har varit vanligare än vad som antagits, och att kvinnor även kunnat uppträda lika aggressivt och våldsamt som män.I Ilska, desperation och lömska försåt tar författarna ett grundligt grepp om kvinnors våldsbrottslighet på 1800-talet – en tid av omfattande samhällsförändring. Vad drev kvinnorna till att begå våldsdåd? Vilka former tog sig våldet och mot vilka riktades det? Författarna belyser bland annat allvarliga brott som mord och misshandel, men även våld mot den egna kroppen som självmord eller aborter.Historikerna Roddy Nilsson och Marie Eriksson argumenterar här för en utvidgad och mer nyanserad förståelse av våld och kön: kvinnor som brukar våld bör inte ensidigt reduceras till objekt och offer för mäns brutalitet eller för patriarkala strukturer. Kvinnorna i studien framträder istället som historiska subjekt med avsikter, kapacitet och ansvar för sina handlingar.
|
|
