| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lars, 1963-
(författare)
-
Age, cognitive load, and multimodal effects on driver response to directional warning
- 2019
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 76, s. 147-154
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inattention can be considered a primary cause of vehicular accidents or crashes, and in-car warning signals are applied to alert the driver to take action even in automated vehicles. Because of age related decline of the older driver's abilities, in-car warning signals may need adjustment to the older driver. We therefore investigated the effects of uni-, bi- and trimodal directional warnings (i.e., light, sound, vibration) on young and older drivers' responses in a driving simulator. A young group of 15 drivers (20-25 years of age) and an older group of 16 drivers (65-79 years of age) participated. In the simulations, warning signal was presented at the left, the center, or the right in front of the participant. With a warning at the left, the center, and the right the correct response was to steer to the right, brake, and steer to the left, respectively. The main results showed the older drivers' responses were slower for each type of warning compared with the young drivers' responses. Overall, the responses were slower with an added cognitively loading task. The only multimodal type of warning inducing overall faster response than its constituent warning types was the vibration-sound, and only for the older drivers. Additionally, with the groups' responses collapsed, such a true multimodal effect on response time also showed for the center vibration-sound warning (i.e., braking response). The only multimodal warning showing clear reduction in response errors compared with its constituent warning types was the vibration-sound for the older drivers during extra cognitive load. The main conclusion is that older drivers can benefit from bimodal warning, as compared with unimodal, in terms of faster and more accurate response. The potential superiority of trimodal warning is nevertheless argued.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Marie-Louise, 1971-
(författare)
-
Akademisk informationskompetens – tre kursmoduler i Canvas : Ett exempel på hur bibliotek kan arbeta med lärresurser i studenternas lärplattform
- 2020
-
Ingår i: Kursdesign i Canvas. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789178671540 - 9789178671588 ; , s. 77-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2018 inleddes ett utvecklingsarbete på Karlstads universitetsbibliotek med syfte att utveckla bibliotekets undervisning och lärandemiljö.Ett resultat av detta utvecklingsarbete är en öppen lärresurs i akademisk informationskompetens i form av tre kursmoduler i lärplattformen Canvas. De tre modulerna består av texter, filmer och quizzar om informationssökning, att granska och värdera vetenskapliginformation samt att skriva akademiska texter. Kursmodulerna har en Creative commons-licens som möjliggör fri användning och utveckling av innehållet under vissa givna förutsättningar både inom och utanför det egna lärosätet. I den här texten diskuteras bakgrunden till arbetet samt några, för biblioteket, för- och nackdelar med att ha kursinnehåll om akademisk informationskompetens tillgänglig för studenter och lärare i lärosätets lärplattform.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Marie-Louise, 1971-, et al.
(författare)
-
All inclusive : Ett utvecklingsarbete för att stödja studenters akademiska informationskompetens
- 2018. - 1
-
Ingår i: Studentaktiva lärande- och examinationsformer. - Karlstad : Karlstad University Press. - 9789170638695 - 9789170639647 ; , s. 65-91
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Dagens digitala medielandskap har dramatiskt ökat betydelsen av studenters medie- och informationskompetens (MIK), inte minst vad gäller vetenskaplig information och det sammanhang den publiceras i. Detta är också ett grundläggande mål för högre utbildning enligt Högskoleförordningen. Begreppet MIK innefattar flera av de kompetenser som biblioteken undervisar i och som krävs för att använda och kommunicera information i de akademiska studierna. För att säkerställa att alla grundstudenter har samma möjlighet att träna dessa färdigheter har Karlstads universitetsbibliotek under året startat ett utvecklingsarbete som bland annat mynnat ut i en webbkurs i akademisk informationskompetens. Kursen kommer att finnas tillgänglig i lärplattformen Canvas och innehålla moduler som kan användas separat men även som en del av ett mer studentaktivt och flexibelt lärande för att komplettera övrig undervisning. Förutom de färdigheter som traditionellt kopplas till begreppet informationskompetens: informationssökning, referenshantering och källkritik, kommer kursen även att omfatta nya akademiska informationskompetenser som upphovsrätt och akademiskt skrivande. En förutsättning för en lyckad implementering av kursen är ett ökat samarbete mellan bibliotek och lärare kring behov, utformning och integrering i studenternas ämneskurser.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Marie-Louise, 1971-, et al.
(författare)
-
Re:Learn : Creating a digital platform to facilitate collaborative learning on student information literacy
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Librarians and writing tutors in higher education are working intensely to teach information literacy to students. But the extent to which this work is done collaborative or separately differs greatly between the universities.•How can we facilitate collaborative learning on questions regarding the teaching of academic information literacy?•How do we relate this teaching to various national and international frameworks and guidelines?•How do we find new ways and methods for writing tutors and librarians to work together?•Is it possible to create a platform to facilitate the exchange of ideas and tools?These are some of the questions that led us to start this project: to develop an open web course on student learning of information literacy in higher education. But instead of targeting students in higher education the target group for this course is librarians and writing tutors at Swedish universities. The project is funded by the Swedish library Association.The purpose of the course is to:•Place information literacy in an academic context, where academic writing is included together with information seeking, referencing, plagiarism etc.•Develop national cooperation on issues related to the teaching of information literacy and academic writing•To facilitate online peer learning between collegues on issues related to teaching information literacy and academic writing•Develop a platform for sharing experiences regarding tools and methodsThe participants will get the opportunity to participate in workshops and PBL-inspired group work on themes regarding the teaching of information literacy in higher education. In this way we hope to facilitate a creative and collaborative learning environment. The first iteration of the course will take place April-May 2021. This presentation will be about the development of the course and what we have learned so far.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Marie-Louise, 1971-
(författare)
-
Re:Learn - en plattform för kollaborativt lärande om undervisning i akademisk informationskompetens : slutrapport
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett samlingsbegrepp för de kompetenser som gör att människor kan hantera, värdera och analysera det informationsflöde som förekommer via olika medietyper. MIK handlar om att förstå mediers roll i samhället och att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information. I ett alltmer digitaliserat samhälle ställs högre krav på medborgares förmåga att kunna handskas med den information de möter, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv.På landets lärosäten har arbetet med att förbereda studenter på denna verklighet intensifierats under de senaste åren och det är även ett av de grundläggande målen i Högskolelagen. I detta arbete spelar högskole- och universitetsbiblioteken en central roll, bland annat genom undervisning och handledning av studenter på alla utbildningsnivåer. Under de senaste åren har även skrivhandledning för studenter integrerats i universitets- och högskolebibliotek på ett antal svenska lärosäten. Detta skapar förutsättningar för att utveckla nya samarbeten. Hur detta arbete med att stödja och utveckla studenters akademiska informationskompetens bedrivs skiljer sig åt mellan olika lärosäten. Hur kan vi som arbetar med dessa frågor gemensamt lära av varandra för att på ett bättre sätt stödja och utveckla studenters lärande? Detta har varit en av utgångspunkterna för Re:Learn, ett utvecklingsprojekt finansierat av Svensk biblioteksförening.
|
|
