| 1. |
- Apelgren, Britt Marie, 1956, et al.
(författare)
-
Language Matters in Higher Education Contexts: Policy and Practice
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book highlights that language matters permeate all areas of higher education and that language matters for everyone involved in academic institutions: in policy, in teaching and learning, in administration, in research and in leadership. The chapters in this volume address national, institutional and local levels, and range from legal texts to students’ and teachers’ stories across disciplines. It provides a useful picture for all those who work in the various fields of higher education.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Att arbeta för godkänt. Timplanens roll i ett förändrat uppdrag : delrapport 1 inom projektet timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer med skolans verksamhet när en styrningsform som den nationella timplanen tas bort? Vilken skolverksamhet skapas i en mål- och resultatstyrd skola?Under fem år har ca 900 grundskolor haft möjlighet att, inom ramen för försöksverksamheten Utan timplan – oförändrat uppdrag, arbeta utan den nationella timplanen. Konsekvenserna av detta studeras inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I den här delrapporten fokuseras skolarbetets organisering och innehåll i relation till skolornas traditioner men också till trender i samhället. Genom att analysera hur lärarna i fem arbetslag organiserar och talar om sin timplanelösa verksamhet urskiljer författarna vad lärarna ser som sin främsta uppgift – att alla elever når målen. Uppnåendemål och betygskriterier får en central betydelse för lärarnas arbete. Kravet på att alla elever ska nå målen uppkom med införandet av nuvarande betygssystem. Timplanelöshetens möjligheter används av lärarna för att öka individualiserande och ämnesövergripande arbetssätt. De förändringar som ägt rum i skolan tycks ge begreppet likvärdig utbildning en delvis ny innebörd.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av trender i dagens skola och av frågor om vad som styr lärares arbete. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Varierande undervisningspraktiker i timplanelösa skolor – likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? : slutrapport inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar olika klassrumspraktiker i en timplanelös verksamhet? Hur är undervisningen organiserad och hur genomförs den? Vilket erfarande erbjuds eleverna och vilka förmågor kan de utveckla? Vilka blir konsekvenserna för frågor om likvärdighet om någon av undervisningspraktikerna dominerar?Konsekvenserna av försöket med slopad timplan studerades inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I denna slutrapport fokuseras konsekvenserna för elevernas lärande. Genom att analysera datamaterialet, omfattande drygt 70 dagars klassrumsobservationer i fyra skolor, har sex olika undervisningspraktiker urskiljts. Tre av de kategoriserade undervisningspraktikerna – självregleringen, redovisningen, sammanhanget – är utformade som alternativ till den läroboksstyrda undervisningspraktiken. Den baskunskapstränande undervisningspraktiken berör ett fåtal elever i varje klass/årskurs även om den i någon form förekommer inom alla arbetslag. Demokratifostrande praktiker iscensätts skilt från arbetet med att få eleverna godkända. Elevers eget ansvar för sina studier framträder som en tydlig tendens och elever som inte klarar av vanlig undervisning erbjuds enklare innehåll. Studien visar att olika elever erbjuds deltagande i skilda undervisningspraktiker, vilket medför olika förutsättningar för och möjligheter till lärande.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av tendenser i dagens skola. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Den svårfångade socialpedagogiken
- 2000. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Representerar socialpedagogik en särskild kunskapsform som förutsätter en speciell socialpedagogisk kompetens? Begreppet socialpedagogik har blivit allt vanligare inom olika verksamhetsområden i Sverige.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson Sjögärd, Malin
(författare)
-
Nos mot näsa
- 2014
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Eriksson Sjögärd, Malin
(författare)
-
Tass i hand
- 2016
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Janson, Staffan, 1945-, et al.
(författare)
-
Äldre i Värmland : Om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Landstinget har i samarbete med Karlstads universitet gjort flera befolkningsundersökningar i Värmland och publicerat rapporter om både den vuxna befolkningens och barns hälsa, senast med rapporten Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2004. Någon befolkningsstudie av de äldres hälsa och livsvillkor har dock inte gjorts tidigare.Efter tre års förarbeten och samråd mellan landstinget, Värmlands kommuner och flera institutioner vid Karlstads universitet genomfördes den föreliggande studien av de äldres hälsa under senhösten 2006, i form av en omfattande postenkät. Urvalet utgjordes av 2500 slumpmässigt uttagna kvinnor och män som var 80 år eller äldre. Svarsfrekvensen var 60 procent, vilket får betraktas som mycket bra med tanke på att cirka 15 procent i denna åldersgrupp lever i särskilda boenden.Studien avspeglar således hälsan och livsvillkoren för de äldre. Överlag visar det sig att de äldre mår bra och har stor kapacitet att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt är det många som har kroniska besvär, med värk, syn- och hörselnedsättning, inkontinensbesvär etc. Det föreligger också en klar social gradient, där särskilt äldre kvinnor med arbetarbakgrund har både mer sjukdom och större ekonomiska problem än de övriga.
|
|
