| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Anne-Marie, et al.
(författare)
-
LvU-utredningar : kritisk granskning och utveckling
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att utveckla en problemfokuserad arbetsmodell för LVU-utredningar. Åtta utredningar efter 82-01-01 granskades och fem kunniga informanter som representerade olika perspektiv intervjuades om LVU-utredande. De granskade utredningarna bedömdes uppvisa brister. En perspektiv- och problemfokuserad arbetsmodell framläggs.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bylund, Markus, et al.
(författare)
-
Exploring the importance of context parameters for service use in everyday situations
- 2004. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The work described herein focus on the impact of different context factors in short-term planning situations. We have investigated which services have been used to solve different tasks. The method used in the study was based on scenario descriptions. The participants reported how they would have acted in different situations and they also rated the importance of different context factors in different situations. Analyses were made that revealed relationships between context factors and services used by the participants of the study. A qualitative analysis was also conducted, with the aim to capture context factors not covered in the study design.
|
|
| 6. |
- Börjeson, Fia Christina, et al.
(författare)
-
Ger koppling av kunskapsinlärning och färdighetsövning ökad djupinlärning? : "Utveckling av kursmoment i ”Miljö- och resursanalys för hållbar utveckling V2”
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kursen ”Miljö- och resursanalys för hållbar utveckling V2”, som är en av de obli-gatoriska kurserna under andra året i civilingenjörsutbildningen (Väg och Vat-ten) vid Chalmers tekniska högskola har omfattats av ett pedagogiskt utveck-lingsarbete. Utgångspunkten till de förändringar som prövats har varit grundade i och inspirerade av Experiential Learning Theory1. Lärarlaget utvecklade, med stöd av en gemensamt producerad begreppsmodell, metoder för att intervenera på olika stadier, och på olika sätt, i studenternas lärprocess. Arbetet har handlat om att skapa goda förutsättningar för att förstärka studenternas lärande. Ett så-dant lärande innebär att studenterna tillägnar sig en ökad förståelse och fördju-pade kunskaper, genom att koppla samman färdigheter som reflektion och kommunikation med tillägnandet av ett relativt abstrakt stoff (miljö- och resurs-analys). Detta har skett med hjälp av att modifiera kursens organisation och struktur, genom att utveckla återkommande och varierande typer av reflektions-övningar samt genom att arbeta fram återkommande och varierande former för olika typer av återkoppling till studenterna. En viktig del av arbetet har också va-rit att försöka utvärdera utfallet av de förändringar som genomförts i kursen. Ut-ifrån de begränsningar som det empiriska materialet innebär är det inte helt klart om titelns fråga besvarats i undersökningen, men studenternas resultat liksom deras utvärdering av kursen pekar tydligt på positiva effekter ifråga om lärandet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Engström, Henri, et al.
(författare)
-
Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiskeMellanskarven är såväl en insjö- som havsfågel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering.Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan.Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap.Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vänern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier.En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar.Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.
|
|
