| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Musselinventering Pinkabäcken 2014 : Eftersök av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I norra Skåne är förekomst av flodpärlmussla endast känd från de övre delarna av Almaåns vattensystem. De rikaste förekomsterna finns i Brönnestadsån (Hovdalaån). Från Tormestorpsån finns fynd av 1 levande mussla och i Hörlingeån finns ett mycket svagt bestånd i de nedre delarna. Uppgifterna om tidigare förekomst av flodpärlmussla i Pinkabäcken är helt nya och överraskande.De mera lättillgängliga delarna av Pinkabäcken är kraftigt påverkade och saknar helt förutsättningar att hålla bestånd med flodpärlmussla. De undersökta delarna av bäcken ligger dolda från insyn, har en hög grad av naturlighet och omfattar mycket fina miljöer, såväl i vattendraget som i det omgivande svämplanet. På sträckan finns gott om lämpliga livsmiljöer för flodpärlmussla. På minussidan kan sättas att det rör sig om en ganska kort sträcka, mellan ett definitivt vandringshinder vid det gamla sågverket och de rätade och hårt rensade delarna nedströms. Återkommande uttorkning kan förmodligen vara en del av förklaringen till att arten saknas.Fynden av spetsig målarmussla och allmän dammussla gjordes strax nedströms den gamla sågdammen. Eftersom flödena regelbundet är mycket låga är det troligen så att de musslor som finns i bäcken sitter koncentrerade i dammen och andra djupare partier, varifrån de ibland sköljs längre ner i bäcken.Fiskfaunan i Pinkabäcken är inte särskilt väl undersökt. Elfiskeundersökningar har genomförts på en lokal vid två tillfällen. Sammanlagt har det konstaterats förekomst av 6 arter fisk: abborre, bäcknejonöga, gärs, gädda, lake och mört. Däremot är det osäkert om sträckan hyser något bestånd av öring.De orörda delarna av Pinkabäcken är mycket fina och håller definitivt nyckelbiotopsklass. Markägaren är stolt över sin fina bäck och det finns inget direkt hot mot miljöerna i dagsläget. Det bör dock övervägas om man kan få till stånd någon form av långsiktigt skydd, t.ex. i form av ett naturvårdsavtal.En annan förbättrande åtgärd i Pinkabäcken skulle kunna vara att öppna upp vandringsvägen för fisk.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Mikael, et al.
(författare)
-
Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment : Redovisning från nationell miljöövervakning 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningWSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromeradedifenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöarsom ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47(tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdragethar även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalternaligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observeratsfrämst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrånutsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägghos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen ärPBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCBoch man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t exstörningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyföddamöss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt påfrämst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromeradePBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Mikael, et al.
(författare)
-
Polybromerade difenyletrar i fisk och sediment
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- WSP Environmental har på uppdrag av Naturvårdsverket, undersökt förekomsten av polybromeradedifenyletrar (PBDE) i prover från fisk (abborre) och sediment från tio referenssjöarsom ingår i miljöövervakningen i Sverige. I fisk påträffades endast låga halter av BDE-47(tetraBDE) och BDE-99 (pentaBDE) i tre sjöar i nivåer precis över kvantifieringsgränsen (1ng/g TS eller ca 30 ng/g fettvikt). I sediment påträffades inga halter av PBDE. I uppdragethar även PBDE-data från andra nationella och internationella undersökningar sammanställts.Resultaten visar att bakgrundshalterna av bromerade difenyletrar är låga i undersökta referenssjöar,vilket tyder på en begränsad belastning inom referensområdena. Föroreningshalternaligger i nivå med nationell och internationella undersökningar av opåverkade områden.De senaste decennierna har en tydlig ökning av bromerade flamskyddsmedel i miljön observeratsfrämst nära de industrier där flamskyddsmedel hanteras, men också i biota långt ifrånutsläppskällorna. Två sådana uppmärksammade exempel är upptäckter av PBDE:er i ägghos pilgrimsfalk och bröstmjölk hos svenska kvinnor.Den variant av bromerade flamskyddsmedel som studerats i den här undersökningen ärPBDE:er, polybromerade difenyletrar. De har en molekylär struktur som är mycket lik PCBoch man befarar att skadeeffekterna av PBDE:er är desamma som har noterats för PCB, t exstörningar i sköldkörtelhormonnivåerna. Ett antal undersökningar där musfoster och nyföddamöss matades med PBDE:er visade att lågbromerade PBDE:er inverkar negativt påfrämst motorik, beteende och inlärning. Idag är det ännu inte klarlagt huruvida högbromeradePBDE:er ger liknande effekter och/eller om de metaboliseras till lågbromerade PBDE:er.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Marianne, et al.
(författare)
-
Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp : Slutrapport
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Skatteverkets fastighetstaxeringsregister finns det i Sverige 744 863 fastigheter med enskilt wc-avlopp. En stor del av dessa, 294 197, har egentliga Östersjön som slutlig mottagare för sina föroreningar. För de flesta föroreningar utgör inte enskilda avlopp en stor källa men för fosfor, som har stor betydelse för Östersjöns ekologiska status, visar beräkningar (Brandt, M., Ejhed, H., 2002) att enskilda avlopp står för en betydande del av belastningen.Detta projekt visar att genom att ta bort fosfater ur tvätt- och rengöringsmedel skulle utgående belastning av fosfor från de enskilda wc-avloppen minska med ca 20%, vilket motsvarar ca 20 ton per år för egentliga Östersjöns avrinningsområde och 50 ton per år totalt för hela Sverige.
|
|
| 6. |
- Ryegård, Annika, et al.
(författare)
-
Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 : Slutrapport
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Indata mindre punktkällor för PLC5 rapporteringen 2007 har syftat till attytterligare förbättra indata rörande belastning av fosfor och kväve från mindrepunktkällor, d.v.s. C- och U-anläggningar, enskilda avlopp och dagvatten till beräkningssystemför diffus belastning, retention och tillförsel till havet. Arbetet harbyggt vidare på metodik och resultat från projektet Beräkningsmetoder mindrepunktkällor, som genomfördes inom SMED&SLU under 2002-2003.För enskilda avlopp har en komplettering av tidigare enkätstudier gjorts, och uppgifterom enskilda avlopp har därmed lämnats av samtliga kommuner i Sverigeutom 31. De flesta av kommunerna för vilka statistik saknas har ett geografiskt lägesom gör dem mindre intressanta ur belastningssynpunkt, då de har få invånare ochligger långt från havet, d.v.s. har hög retention. I det totala enkätunderlaget finnsdet nu uppgifter om 600 864 enskilda avlopp. Enligt uppgifter från SCB finns 745674 hushåll med enskilt avlopp. Det betyder att enkäternas uppgifter täcker ca 80%av de enskilda avloppen i Sverige.Metodiken för belastningsberäkningar från enskilda avlopp har byggts upp mot endatabas skapad i Microsoft Access, där samtliga beräkningar görs genom att SQLfrågorställs mot databasen. Detta gör att möjligheterna att göra kompletterandeberäkningar, eventuella framtida förändringar av reningstyper och schabloner,scenarioberäkningar etc förenklats betydligt. En annan förbättring är att tillskrivningav fördelning av avloppstyper för de kommuner där denna uppgift saknas harskett genom att ett riksgenomsnitt beräknats och därefter tillskrivits de kommunerdär uppgiften saknas.Resultatet av beräkningarna visar att belastningen från enskilda avlopp är 269 tonfosfor och 1943 ton kväve per år. Dessa resultat är betydligt lägre än de från TRKprojektet(Brandt och Ejhed, 2002), men i paritet med de som tidigare redovisatsinom SMED&SLU. En stor del av skillnaden mellan resultatet från TRK-projektetoch resultatet som presenteras här förklaras av en lägre antagen nyttjandegrad avpermanenthus än i TRK-projektet. Andra faktorer som är av avgörande betydelse ärolika antaganden rörande reningsgrad för de olika avloppstyperna samt uppskattadandel avlopp med olika reningstyp.Inom projektet har en dagvattendatabas byggts upp för samtliga svenska orter medmer än 200 invånare. Databasen kommer att medföra att vidare uppdateringar ochmetodutveckling underlättas. Belastningen av dagvatten redovisas per kommun ochden totala belastningen från dagvatten i Sverige uppskattas till 2500 ton kväve och240 ton fosfor, vilket är markant högre än vad som redovisades i TRK-projektet. ITRK-projekt beräknades dock dagvattnet enbart från hårdgjorda ytor medan beräkningarutförda inom ramen för detta projekt inbegriper flera markanvändningsklassersom t.ex. skog och öppen mark inom tätorter. Dessutom innefattar beräkningarnai denna studie regionala skillnader i kvävedeposition.6Den dominerande utsläppskällan bland C-anläggningar utgörs av de icke tillståndspliktigareningsverken. En mindre källa bedöms vara fiskodlingar. Fiskodlingarhanteras dock inte inom ramen för detta projekt, där fokus legat på mindre reningsverk.Ett mindre kvävebidrag kan också komma från användningen av urea vidavisning på flygplatser, något som inte heller beaktats här.Emissionsfaktorer för utsläpp från mindre reningsverk har tagits fram, liksom faktiskanslutningsgrad. För huvudparametrarna kväve och fosfor är beräknade mängderom 50 ton fosfor och 1 762 ton kväve betydligt mindre än de översiktliga skattningarsom gjordes inom projektet Beräkningsmetodik för mindre punktkällor, därman anger 160 ton fosfor och 3 200 ton kväve. Huvudsakligen torde skillnadenbero på att man då antog en genomsnittlig anslutningsgrad på 1 000 pe per verkvilket, är dubbelt så mycket som den genomsnittliga faktiska anslutningsgrad somtagits fram i detta projekt.
|
|
