| 1. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(author)
-
Skattning av cykeltrafikarbetet : en pilotstudie i tre kommuner
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Nationellt (via gång- cykel- och kollektivtrafikmålet), regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp. Med de metoder som används idag för flödesmätningar är det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i hela kommunen, då flödesmätningarna inte genomförs på systemnivå för det cykelbara vägnätet. Det övergripande syftet med pilotstudien är att ta fram en accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen genom flödesmätningar. Kommunerna Stockholm, Uppsala och Östersund ingår i pilotstudien. Det genomfördes 135 veckomätningar i varje kommun; 100 på gång- och cykelvägnätet och 35 i blandtrafik, uppdelat på fem etapper. De kontinuerligt mätta flödespunkterna användes som information för uppräkning på helårsnivå. Cykelvägnätet omfattar inte grusvägar, enskilda väghållare och vägar med skyltad hastighet 80 km/h och högre. Länkarna delades in i stratum, där det i varje stratum gjordes ett systematiskt urval på den totala länklängden. Skattningsmetoden tog hänsyn till både rum och tid. Under det brutna året vecka 35 år 2020 till vecka 34 år 2021 cyklades det 145±43 miljoner kilometer i Stockholm, 59±23 miljoner kilometer i Uppsala och 9±3 miljoner kilometer i Östersund. Osäkerheten i skattningen, utgör mellan 30 och 40 procent av punktskattningen. Det är en ganska stor osäkerhet i skattningen, men tillräckligt liten för att se att det exempelvis är skillnader mellan kommunerna. Något som framkommit i denna studie är att cyklandet i blandtrafik inte är försumbar och kommunerna bör ha detta i beaktande. För att studien ska komma till sin rätt bör den upprepas en gång till i minst en av dessa kommuner.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Albertsson, Eva, 1979, et al.
(author)
-
Marin fiskodling på den svenska västkusten: Biologiska förutsättningar : Rapport nummer 1 från Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den av regeringen beställda utredningen ”Det växande Vattenbrukslandet” föreslås att ”Göteborgs universitet (GU) tillförs resurser för att fortsätta att utveckla vattenbruksrelaterad forskning när det gäller musslor, ostron och marina fiskarter”. Därför tog under 2011 företrädare inom den odlingsrelaterade fiskforskningen vid Gö- teborgs universitet initiativet till denna studie om förutsättningarna för marin fiskodling. Studien har syftet att utreda de odlingsbiologiska förutsättningarna för etablering av vattenbruk av marina fiskarter på den svenska västkusten. Målet är att den ska kunna användas som kunskapsunderlag för en framtida handlingsplan för fiskodling på västkusten, och främja kunskapsutbytet mellan den fiskodlingsrelaterade forskningen, beslutsfat- tande organ och privata entreprenörer för att utveckla konkurrenskraftiga innovationer inom vattenbruket. En central fråga för sammanhanget är vilka fiskarter det finns potential för att odla på den svenska västkusten. Vattenbruket måste vara ekonomiskt bärkraftigt och en urvalsmodell baserad på svenska marina fiskarters kg- pris i förhållande till en minsta tänkbara produktionskostnad användes därför i denna studie. Vidare bedöm- des arterna utifrån kunskapsläge och odlingspotential. Arterna hälleflundra, tunga, piggvar, havskatt (vanlig och fläckig) samt lyrtorsk och torsk bedömdes att vara ”kandidatarter” för framtida odling i Sverige. För dessa arter gjordes omfattande studier för att vidare utreda behov och möjligheter. Det gjordes även en analys av de abiotiska faktorerna (vattentemperatur, syrgas- och salthalt) på den svenska västkusten. I en sista del av studien kombinerades kunskapen om kandidatarternas biologiska förutsättningar med västkustens abiotiska faktorer. De abiotiska förhållandena på den svenska västkusten är inte odlingsbiologiskt optimala för traditionell nät- kasseodling för någon av de framtagna kandidatarterna, då för höga sommartemperaturer skapar problem för kallvattensarterna medan varmvattensarterna hämmas av de låga vintertemperaturerna. En av de huvudsak- liga slutsatserna i denna rapport är därför att året-runt-bedriven fiskodling i öppna system, såsom i kustnära nätkassar, knappast är praktiskt genomförbart på den svenska västkusten för de arter som i denna studie i övrigt ansågs ha hög odlingspotential. För etablering av framgångsrika odlingssystem behövs speciella tekniska lösningar, som möjliggör reglering av abiotiska faktorer såsom syrgashalter och temperatur. För att Sverige skall kunna bli ett växande vattenbruksland krävs samordnade insatser mellan forskare från flera discipliner, privata aktörer och andra intressenter. Dessutom krävs satsningar på forskning och utredning av de mera tekniskt avancerade odlingssystem som den svenska västkusten kommer behöva. Med tanke på miljöbelastningsproblematiken kring öppna havsbaserade system för fiskodling samt de abiotiska faktorerna längs västkusten som inte är optimala för någon av kandidatarterna i utredningen, så är slutsatsen att man bör undersöka, alternativa odlingssystem till traditionella öppna nätkassar för fiskodling, där man kan kontrollera faktorer som temperatur, salthalt och syrenivåer och minimera utsläppen. Nästa steg som föreslås är att göra en teknisk/ekonomisk utredning kring hållbara havs- eller landbaserade system för marin fiskodling. Utred- ningen bör innehålla fall-studier för en eller två fiskarter och ett kräftdjur och inkludera en myndighetspröv- ning för de framtagna koncepten. Ytterligare en förutsättning för att vattenbruket skall kunna utvecklas är satsningar på nödvändig infrastruktur, som ett marint kläckeri för forskning och utvecklingsarbete.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
