| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Jan-Eric, 1949, et al.
(författare)
-
School, Learning and Mental Health : A systematic review
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009. Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser. Slutsatser På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras: • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning. • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem. • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter. • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren. • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem. • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.
|
|
| 6. |
- Ahlström, Per-Erik, et al.
(författare)
-
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alm, Bernt, 1951, et al.
(författare)
-
Plötslig oväntad död hos spädbarn. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kunskapsstöd presenteras rekommendationer till hälso- och sjukvår-den för rutiner vid plötslig oväntad död hos spädbarn. Vid plötslig oväntad död hos spädbarn bör hälso- och sjukvården använda Socialstyrelsens checklista för anamnesuppgifter använda Socialstyrelsens checklista för statusuppgifter använda Socialstyrelsens checklista för provtagningar och röntgenundersökning. Utredning av plötslig oväntad död hos spädbarn innefattar samverkan mellan tre aktörer med olika uppgifter, nämligen hälso- och sjukvården, Polismyndigheten och Rättsmedicinalverket. Rekommendationerna är avsedda som ett stöd till hälso- och sjukvårdspersonal vid omhändertagandet av det döda barnet och familjen. Rekommendationerna utgör även en grund för utveckling av lokala vårdprogram och de förväntas dessutom bidra till jämlikhet över landet när det gäller utredning samt till att förebygga plötslig oväntad död hos spädbarn. Eftersom det delvis saknas vetenskapliga studier med tillräcklig relevans och kvalitet om utredning av plötslig oväntad död hos spädbarn har Social-styrelsen genomfört en konsensusprocess för att formulera rekommendationerna. Att som förälder påträffa sitt spädbarn livlöst, eller att informeras om att barnet dött, innebär en extrem känslomässig påfrestning. I ett kapitel ger Socialstyrelsen stöd till hälso- och sjukvården med syfte att underlätta informationen till familjen om dödsorsaksutredningen och dödsorsaksdia-gnosen. I ett sista kapitel om stöd till föräldrar under utredningsprocessen ges vägledning om vad som är viktigt att tänka på i mötet med föräldrarna och andra närstående samt vad som bör göras för att utredningen ska bli så komplett som möjligt. I bilagan till kunskapsstödet finns också en beskrivning av de rättsliga förutsättningarna för utredning av plötslig oväntad död hos spädbarn.
|
|
| 10. |
|
|
