SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Fazlhashemi Mohammad 1961 ) "

Sökning: WFRF:(Fazlhashemi Mohammad 1961 )

  • Resultat 1-10 av 82
  • [1]234567...9Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Akademiskt lärarskap Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.</p>
3.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • al-Mahdis betydelse för formeringen av politiska idétraditioner i tolvimamitisk shi'aislam
  • 2014
  • Ingår i: Religion og livssyn : Tidsskrift for religionslærerforeningen i Norge. - Kristiansand. - 0802-8214. ; :1, s. 36-42
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>Föreställningen om al-Mahdis återkomst har som en metahistorisk diskurs format de shi‘itiska rättslärdas politiska retorik, men dessa har inte formerats i något vakuum, utan i nära anslutning till faktiska historiska förhållanden. Under vissa perioder gavs den en ontologisk karaktär utan kopplingar till den politiska vardagen och den världsliga makten i syfte att försvara politisk kvietism – overksamhet – då dess företrädare avvisade varje inblandning i världslig politik. Frågor som rörde den världsliga makten ansågs vara den dolde imamens ansvarsområde, och när han återkommer ur fördoldheten ska han ta itu med dessa. Under tiden ägnade man sig snarare åt arbetet med att värna om shi‘aislam i den oftast fientliga omgivningen där hotet från sunnitiska härskare, förföljelse och repressalier var överhängande.</p><p>Artikeln undersöker al-Mahdis betydelse för utvecklingen av politiska föreställningar i shi'aislam.</p>
  •  
4.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga
  • 2011
  • Ingår i: Perspektiv på islam. - 1. - Stockholm : Dialogos. - 978-91-7504-243-5 ; s. 47-53
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • <p>Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.</p>
  •  
5.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga
  • 2011
  • Ingår i: Perspektiv på islam. - 1. - Stockholm : Dialogos. - 978-91-7504-243-5 ; s. 47-53
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • <p>Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.</p>
  •  
6.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Barmhärtighet : Respekten för människans person
  • 2012
  • Ingår i: Dygdernas renässans. - 1. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 978-91-7353-596-0 ; s. 155-187
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.</p>
  •  
7.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Barmhärtighet : Respekten för människans person
  • 2012
  • Ingår i: Dygdernas renässans. - 1. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 978-91-7353-596-0 ; s. 155-187
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.</p>
  •  
8.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
  • 2013
  • Ingår i: New Agendas in Statebuilding : Hybridity, Contingency and History. - 1. - London, New York : Routledge. - 978-0-415-6607-6 (hbk) - 978-0-203-07387-2 ; s. 143-167
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.</p><p>One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.</p><p>The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.</p>
  •  
9.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
  • 2013
  • Ingår i: New Agendas in Statebuilding : Hybridity, Contingency and History. - 1. - London, New York : Routledge. - 978-0-415-6607-6 (hbk) - 978-0-203-07387-2 - 0-415-66071-8 ; s. 143-167
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.</p><p>One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.</p><p>The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.</p>
  •  
10.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
  • 2013. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 82
  • [1]234567...9Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy