| 1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Akademiskt lärarskap : Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Barmhärtighet : Respekten för människans person
- 2012. - 1
-
Ingår i: Dygdernas renässans. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 9789173535960 ; , s. 155-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
- 2013. - 1
-
Ingår i: New Agendas in Statebuilding. - London, New York : Routledge. - 9780203073872 - 9780415660716 - 9781138377165 ; , s. 143-167
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2014. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av 2000-talets viktigaste händelser var onekligen de folkliga uppror som svepte över Mellanöstern och Nordafrika. Folkresningar som gick under beteckningen den arabiska våren. Till de folkliga upproren knöts stora förhoppningar om en demokratisk utveckling i regionen. Det var framför allt den unga generationen som höjde sin stämma mot diktaturer, såväl sekulära som religiösa sådana i regionen. Kännetecknande för de folkliga upproren var framväxten av nya strategier för deltagande i det politiska livet, framför allt framväxten av en ny protestkultur som kom att utvecklas till en kraftfull kanal för att uttrycka krav på respekten för mänskliga rättigheter. Denna protestkultur bygger på kollektiv mobilisering genom sociala medier och ledde till uppkomster av rörelser med bred social sammansättning, rörelser vilka engagerar medborgare som tidigare varit inaktiva men som nu arbetar för en ny form av demokratisk praktik i riktningen nerifrån och upp.Det mest kännetecknande för folkresningarna var parollen som ställde krav på återupprättande av människans värdighet. Denna hade kränkts och vanärats genom destruktivt politiskt förtryck, utbredd och demoraliserande korruption samt avsaknaden av en fungerande rättsstat och socialt skyddsnät. Man krävde alla människors lika värde och rätten att bli bemött med respekt. Det sista var en direkt reaktion mot det hierarkiska samhällssystem som var förhärskande i dessa länder där man skilde på människor på grund av deras inkomstnivå, sociala status, politisk färg, lojalitet till statsmakten, religiös tro och grad av religiositet och en rad andra världsliga och immateriella faktorer.Händelseutvecklingen några år efter de euforiska medborgarupproren lämnar emellertid inte något större utrymme för vårkänslor. De storslagna förhoppningar som knöts till folkreningarna gav snart vika för en rad ovälkomna bakslag. Listan över bakslagen är lång. Bland annat kan nämnas nedslagningen av de folkliga rörelserna. I en del länder som Bahrain, Saudiarabien, Oman med flera länder vid Persiska slogs de folkliga upproren ner mycket brutalt. I Syrien övergick de inledande folkliga protesterna till ett blodigt inbördeskrig och landet förvandlades till en tummelplats för USA, EU, Ryssland och regionala makthavare som Saudiarabien, Qatar, Turkiet och Iran som för krig mot varandra genom ombud. Där finns också ultrakonservativa och militanta islamistiska grupper som begår ohyggliga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Ett annat bakslag var militärkuppen i Egypten som innebar den djupa statens återkomst och som förvandlade landet till en polisstat där alla tidigare landvinningar efter diktatorn Mubaraks fall är borta. Vad var bakgrunden till den arabiska våren och varför kom bakslagen? Finns det ljusglimtar eller har den arabiska våren definitivt övergått till vinterdvala?
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter
- 2016
-
Ingår i: Våldets sociala dimensioner. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115085 ; , s. 81-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Det muslimska i det svenska
- 2017
-
Ingår i: 100% kamp. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140936 ; , s. 162-183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av grundbultarna i den anti-muslimska föreställningsvärlden är främlingskapet mellan europeisk kultur, civilisation och religiösa föreställningar och deras muslimska motsvarigheter. Motsvarande föreställningar möter vi i den svenska kontexten, där svenskt och muslimskt kulturarv framställs som totalt väsensskilda. Frågan är om det finns beröringspunkter mellan det svenska och det muslimska. Det är svårt att föreställa sig att svensk kultur skulle ha formats i ett vakuum. Men är det relevant att fråga sig vilka spår av muslimsk idétradition som finns i den svenska kulturen.Trots den negativa bild av islamisk kultur och civilisation som finns i Sverige och trots den föreställning som finns om dessa kulturers totala oförenlighet, är det inte svårt att hitta gemensamma beröringspunkter och influenser. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv finns det tydliga spår av det muslimska kulturarvet i svensk och europeisk idétradition. Utifrån ett globalt perspektiv är det tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Att isolera Sveriges och Europas idéhistoria från andra idévärldar är inte möjligt. Det är inte heller vetenskapligt motiverat att, i en värld där kulturer och människor kommit i kontakt med varandra och berikat varandra, begränsa sig till enbart en västeuropeisk kontext.Diskussionen om relationerna mellan islamiskt och svenskt kulturarv pågår inte bara inom majoritetssamhället. Det finns ytterligare en arena där denna debatt pågår mycket intensiv. Idag lever en stor grupp människor som har rötter i de båda kulturerna i Sverige. Bland dessa finns både de som invandrat till Sverige och de som är födda och uppvuxna i muslimska hem i Sverige. Inom båda grupperna pågår ett intensivt identitetsarbete. Här finns röster och idéströmningar som gärna vittnar om det väsensskilda svenska och muslimska kulturtraditionerna. Dessa röster tillhör allt från traditionella och konservativa krafter till militanta salafistiska grupperingar vars budskap tar sin utgångspunkt i en åtskillnadstanke. Men det finns också andra röster som uttrycker att synliggörandet av beröringspunkterna mellan de muslimska och svenska kulturarven är viktigt i ett identitetsskapande arbete. Att lyfta fram de olika inslagen av muslimskt kulturarv i den svenska kulturen, fyller flera funktioner. Det motverkar polariseringens tankestruktur, överbryggar imaginära klyftor och bidrar till framväxten av en känsla av samhörighet och är ett förlopp som skulle kunna karaktäriseras som en rekulturaliseringsprocess. En sådan process börjar med en omdefiniering av den svenska kulturhistorien utifrån ett inhemskt muslimskt perspektiv. Den gör det möjligt att konstruera en svensk-muslimsk kulturell identitet som är fast förankrad i svensk kulturhistoria.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
En illustration av islams mångfald
- 2012
-
Ingår i: Kristen humanism. - Uppsala : Förbundet kristen humanism. - 1650-0113. ; , s. 208-209
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Förändring och kontinuitet : Al-Ghazâlîs politiska omsvängning
- 1994
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present dissertation ia an analysis in the history of ideas of the 12th-century Persian-Islamic thinker Abß Hamid Muhammad al-Ghazâlî's political ideas and his political reversal, ie. his abandonment of a religiously-influenced political theory in favour of a Persian-influenced political theory. This study is based upon source studies and a comparison between his manual for government and other writings in which his political ideas are expressed, along with a comparative study of his manual and other manuals of the same period. The dissertation begins with a description of the socio-political conditions of the 11th- and 12th-century Islam and provides a background to the seizing of power in the eastern region of the Islamic realm by the Central Asian Turks, accenting their relationship to the militarily and politically enfeebledc Abbasid caliphate in Baghdad. The dissertation also describes the status of political theory in the Islamic world and the various political currents of the era.During his lifetime, al-Ghazâlî was one of the foremost authorities of Islamic theology, honoured with the title Hujjat al-Islam, "sign of Islam". He was also a respected critic of Islamic philosophy who in one of his books proclaimed the caliphate to be the religiously and logically necessary head of Islam. In the mid-1090s al-Ghazâlî went through a spiritual crisis which led to his stepping down from his post as head of Nizâmiyya school in Baghdad, subsequently affiliating himself with Stjfîsm and retiring from public life.Having reemerged at the begining of the I2th century al-Ghazâlî wrote his manual Nasîhat al-Multik (Counsel for Kings) for the Saljfiq sultan Sanjar, where he in contrast to his earlier political writings employed pre-Islamic Persian ideas, eg. the idea of the ruler as being chosen by God, Farr-i îzadî (divine radiance), and the principle of justice. He now proclaimed the sultân to be the head of the Islamic state and elevated the Turkish sultan to "God's shadow on earth", not once mentioning the role of the caliphate. Furthermore, he made use of numerous fabricated Persian narratives in this book, presenting the pre-Islamic Persian era as a lost Golden Age.The present dissertation studies whether al-Ghazâlî's "conversion" to Sûfîsm in the 1090s played a role in his political reversal and his use of pre-Islamic Persian ideas, or if this should be interpreted as a literary conceit typicall such manuals. Moreover, the dissertation examines whether his transition to a Persian-influenced political theory implies a change in and therefore an abndonment of his fundamental political ideals, or if one may instead speak of a form of continuity in his political thought. This would mean that these new ideas should be seen as novel, normative sources which al-Ghazâlî employed in order to retain his fundamental political ideals under the pressure of the changed political climate.
|
|
