SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Fazlhashemi Mohammad 1961 ) ;hsvcat:6"

Sökning: WFRF:(Fazlhashemi Mohammad 1961 ) > Humaniora

  • Resultat 1-10 av 47
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Omodernt : Människor och tankar i förmodern tid
  • 2009. - 1
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kan vi idag ha något att lära av de klassiska, medeltida och tidigmoderna kulturerna? Många skulle svara ja på den frågan, men det finns också de som skulle beskriva det förmoderna som irrationellt, traditionsbundet, kollektivistiskt och framför allt otidsenligt. Att behålla kontakten med det förmoderna behöver inte betyda att man bekräftar ett "arv" från det förflutna eller ägnar sig åt återbruk av äldre tiders idéer. Bättre är att omvandla, utveckla eller avveckla tidigare tankar eller kritik kring sociala och estetiska mönster. I antologin Omodernt - Människor och tankar i förmodern tid medverkar elva forskare som representerar en rad humanistiska discipliner. Deras texter berättar på mångfacetterade sätt om idéer och föreställningar, språk och texter från antiken till 1600-talet som är relevanta än idag. De argumenterar för vikten av kunskap om de perioder som ligger före vår moderna tid och ger konkreta exempel på forskning i den andan. Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid.
  •  
2.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Occidentalism : Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare
  • 2005
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Föreställningarna om Västerlandet i den muslimska världen har genomgått radikala förändringar under modern tid. Dessa föreställningar har pendlat mellan ytterligheter på grund av bland annat kontakternas karaktär. De tvära kasten har präglats av västmakternas inte så sällan cyniska politik. Störst betydelse har de muslimska lärda och intellektuella haft som genom sina föreställningar om och tolkningar av politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden i väst i den muslimska världen förmedlat en bild av väst. Vid sidan av dessa tänkare har andra aktörer som exempelvis makthavare, media och populärkultur och en rad samhällsinstitutioner varit delaktiga i utformningen av muslimska bilder av västerlandets kultur, civilisation och dess livsstil. Föreställningarna om väst har varit påverkade av västerländska tänkares bild av den muslimska Orienten. Inspirerade av den i väst så omhuldade orientalistiska diskursen internaliserade man under en tid dess föreställningar. Detta innebar att man förkastade allt som tillhörde den muslimska Orienten och anammade en idealbild av Västerlandet. I nästa fas och som ett försvar mot orientalismens idétradition skapades occidentalismens diskurs, vars främsta kännetecken var att framställa Västerlandet som den muslimska världens motsats. Det var på jakt efter en muslimsk identitet som occidentalismens idétradition växte fram. I denna reaktion förkastas Västerlandets dominans och allt som härrör från väst, eftersom det anses utgöra en kontrast eller motbild till den muslimska Orienten. Det finns påfallande likheter mellan orientalismens och occidentalismens föreställningar. Gemensamt för båda idétraditionerna är att båda projicerar de värsta egenskaperna på Det Andra. Detta får som konsekvens att den egna kulturen och civilisationen anses sakna varje form av gemenskap med Det Andra och Det annorlunda som måste hållas på avstånd. Orientalismen användes som ett maktmedel för att rättfärdiga Västerlandets hegemoni över Orienten. Occidentalismen i sin tur utgör en plattform för utformningen av en muslimsk identitet vars främsta kännetecken är motståndet mot allt som härrör från väst. Det kan röra sig om västerländsk politisk dominans – en anspelning på kolonialismens era, imperialism och pågående konflikter mellan västerländska stater och muslimska länder, materialism och vad som allmänt uppfattades som västerlandets moraliska och kulturella dekadens. 
  •  
3.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Tro eller fönuft i politisk islam
  • 2011. - 1
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • År 874 inledde den tolfte shiitiske imamen Al-Mahdi ett liv i underjorden. Sedan dess har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa ledarna och de sekulära politiska över vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna, men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens – eller rättare sagt de religiösa ledarnas – återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Bland de shiitiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men är dessa omständigheter tillräckliga för att förstå varför en grupp shiitiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållande mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shiitiska skolorna?    
  •  
4.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • A Book for Children, Manual in Court Intrigues or Advice for Ethical Government : Appelboom’s Swedish Translation of Kalila and Dimna
  • 2020. - 1
  • Ingår i: Turcologica Upsaliensia. - Leiden : Brill Academic Publishers. - 9789004435704 ; , s. 209-226
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • The mirror for princes Kalila wa Dimna ‘Kalila and Dimna’ was translated from French into Swedish for the first time in 1663 by the Swedish diplomat Harald Appelboom (1612–1674). He was the head of the Swedish mission in the Netherlands and dedicated his translation to the then eight-year old minor king Karl XI. One might wonder what it was that made a high-ranking Swedish diplomat translate such a book from a foreign language and culture into Swedish? Appelboom’s translation had a clear addressee, the minor Swedish king. The book is written in accordance with a specific genre. It is a collection of animal fables in which the main roles are played by animals of different  characters.Was it these animal fables that might be enticing for a little child that was the real reason behind the translation? Or was it that the animal fables were used to provide the prospective king with what Appelboom considered to be “right” knowledge already from childhood? The minor king was surrounded by a whole staff of advisors and dignitaries whose task it was to convey the contents of the book to him. Is it possible that the book was also directed to this group? Then there was a power struggle between different parts of Swedish society in the 17th century, especially between the high and low lords. Is it possible that the translation was undertaken as part of this power struggle, with the purpose of influencing the prospective king in such a way that he would serve their interests when he took over the throne? In Kalila and Dimna’s fables, the characters around the king, who is a lion, are given a large amount of space. They exert great influence on the lion when he makes crucial decisions. Analogous patterns exist with the young Karl XI. He is surrounded by counsellors, teachers, close relatives, etc. Common to all these characters is that they were interested in influencing the king during the regency as well as on the day he acceded to the throne.
  •  
5.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Företal
  • 2011. - 2
  • Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
  •  
6.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Härfågeln och Bilqis
  • 2020
  • Ingår i: Tidskriften Essä. - Stockholm : Tidskriften Essä. - 2002-9853. ; :5, s. 3-14
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Varför utfärdade ayatolla Khomeini sin berömda fatwa mot den indisk-brittiske författaren Salman Rushdi och hans bok Satansverserna kort tid innan han avled 1989? Går det att sätta fatwan i någon sociopolitisk kontext? Eller ska man bara söka religiösa, rättsliga och teologiska förklaringar? Eller ligger förklaringen i en blandning av alla dessa faktorer?Artikeln är skriven i essäform och tar sin ansats i den historiska berättelsen om drottningen av Saba, kallad Bilqis, och profeten Salomo i Koranen. Denna berättelse knyter an till det som utspelades i Sverige och författaren Kerstin Ekmans agerande och Svenska Akademiens reaktion på fatwan. Artikeln försöker också sätta fatwan i en sociopolitisk och historisk kontext tio år efter den islamiska revolutionen i Iran.
  •  
7.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Shiitisk politisk idétradition
  • 2011
  • Ingår i: Islam och politik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144074795 ; , s. 65-92
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Sedan slutet av 1970-talet har politisk shia haft en framträdande roll för utvecklingen i länder som Iran och en rad andra länder i Mellanöstern. Dit hör omstruktureringen av den politiska kartan i Irak efter diktatorn Saddam Husseins fall, som innebar att shiitiska politiska partier och ledande shiitiska rättslärda spelar en avgörande roll i landets politik samt Hizbollahs framträdande roll i Libanon. Shiitiska grupper i en rad länder med sunnitisk majoritet har också flyttat fram sina positioner. De senaste decenniernas utveckling i shiadominerade områden anses grunda sig på en shiitisk politisk idétradition som vuxit fram under shiaislams 1400-åriga historia. Karaktäristisk för politisk shia har varit de rättslärdas roll i politiken samt deras hänvisning till en politisk idétradition inom shia, som enligt deras synsätt, utesluter en boskillnad mellan stat/politik och religion. Frågan är om denna bild stämmer med synen på förhållandet mellan stat och religion bland shiitiska tänkare. En tillbakablick på shias historia visar dock att synen på politik och förhållandet mellan stat och religion inom shia inte varit entydig. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv är det inte möjligt att tala om en oförändrad politisk tradition som skulle ha präglat allt politiskt tänkande under shias historia. Vi finner snarare ett brett spektrum av olika föreställningar bland de shiitiska rättslärda. Bland dessa föreställningar finns revolutionär radikalism, realpolitiskt tänkande och politisk aktivism. Artikeln studerar den shiitiska politiska idétraditionens framväxt genom att undersöka om denna har varit en oförändrad metahistorisk diskurs som har präglat allt politiskt tänkande under shias 1400-åriga historia eller om den skall ses som en produkt av den historiska utvecklingen. En central fråga är på vilket sätt de shiitiska rättslärdas syn på politiken har utformats och förändrats genom deras interaktion med de faktiska sociala och politiska förhållandena i de shiadominerade regionerna i framför allt Mellanöstern.
  •  
8.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter
  • 2016
  • Ingår i: Våldets sociala dimensioner. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115085 ; , s. 81-104
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.
  •  
9.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Gudstrons rationalitet inom islam
  • 2018. - 1
  • Ingår i: Gudstro. - Stockholm : Verbum Forlag. - 9789152637487 ; , s. 141-161
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur har vägarna till gudstro sett ut i muslimska idévärldar? Hur ställer sig muslimska tänkare till frågan om gudstrons rationalitet och humanistiska idétraditioner?En tillbakablick på de olika idéströmningarna i islams idéhistoria visar att vi möter en mängd olika svar på de inledande frågorna. Svaren varierar beroende på vilka teologiska skolbildningar, filosofiska skolor eller sufiska ordnar som svarar på frågorna. Denna mångfald är karaktäristisk oavsett när vi gör ett nedslag i islams fjortonhundraåriga historia och i vår samtid. Här finns ett brett spektrum av föreställningar i vars ena ända står bokstavstrogna teologer som inte kan acceptera någonting annat än vad som kan beskrivas som uppenbarelsebaserade teologiska föreställningar. På den andra ändan står dem som vill förankra uppenbarelsen i rationella argument. Muslimska sufier, mystiker, väljer en tredje väg och talar om upplevelser, insikt och kunskap genom närvaro.   I islams idéhistoria möter vi en rad klassiska muslimska filosofer som tog hjälp av det antika grekiska bildningsarvet och andra filosofiska traditioner för att den vägen förstå Guds ställning i tillvaron utifrån ett rationalistiskt perspektiv. Flera av de sökte efter en modell som hämtade inspiration från en aristotelisk empirisk idétradition som utgick från ett orsak-verkan perspektiv. Flera av de klassiska muslimska filosoferna talade om Gud som den förste röraren. Det resulterade i synen på Gud som den yttersta eller första röraren som hade satt igång tillvaron en gång i tiden.En del muslimska filosofer gick en balansgång mellan filosofins rationalistiska föreställningar och teologernas uppenbarelsebaserade förklaringsmodell. De skapade modellen med dubbla sanningar som innebar att den rationalistiska gudsförståelsen inte betyder att uppenbarelsen är underordnad filosofin. Filosofen al-Kindi underströk att islam inte förhindrar muslimska tänkare från att ta till sig idéer och föreställningar som har sin grund i andra kulturer och civilisationen. Han ville öppna den muslimska tankevärlden för andra kulturers och civilisationers intellektuella landvinningar och underströk att man inte ska skämmas för att erkänna en sanning, även om de kommer från tidigare generationer som inte var muslimer eller främmande kulturer och folkslag som inte betraktas som muslimer. Det är själva sanningen som är det viktiga, inte vem som framför den.Artikeln ger en inblick i muslimska tänkares syn på Gudstro. 
  •  
10.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Islam - ritualer och heliga platser
  • 2016
  • Ingår i: Religioner, livsåskådningar och etik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140692658 ; , s. 97-109
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Två av punkterna i det centala innehållet i kursplanen för religionskunskap för årskurs 4 till 6 är dessa: Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism, och Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. I det här kapitlet ges exempel på och diskuteras ritualer, levnadsregler och heliga platser och rum, och centrala tankegångar bakom dem, som kan knytas till islam och dess traditioner. Syftet är att ge en introduktion som kan vara användbar och värdefull för planering och genomförande av undervisning om islam i årskurs 4 till 6.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 47

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy