| 1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Akademiskt lärarskap : Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga
- 2011. - 1
-
Ingår i: Perspektiv på islam. - Stockholm : Dialogos. - 9789175042435 ; , s. 47-53
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Barmhärtighet : Respekten för människans person
- 2012. - 1
-
Ingår i: Dygdernas renässans. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 9789173535960 ; , s. 155-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
- 2013. - 1
-
Ingår i: New Agendas in Statebuilding. - London, New York : Routledge. - 9780203073872 - 9780415660716 - 9781138377165 ; , s. 143-167
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Faith or Reason? : The Shi'ite Tradition of Political Ideas in the Light of the Theological Debate
- 2010
-
Ingår i: European Journal of Economic and Political Studies. - Istanbul : Fatih University, The Graduate School of Social Sciences. - 1307-6000. ; 3:1, s. 143-161
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The 11th February, 2010 marked the commemoration of the thirty-first anniversary of the Islamic revolution in Iran. In 1979, the Shi‛ite Islamists assumed power there. Since then, Shi‛a politics has played a dominant role in the development of both Iran and several other countries in the Middle East. This has included the restructuring of the political map in Iraq since the fall of the dictator Saddam Hussein, which has meant that Shi‛ite political parties and leading Shi‛ite scribes play a decisive role in the politics of the country, as well as the dominant role of Hizbollah in the Lebanon. Shi‛ite groups in a number of countries supporting a Sunni majority have also moved more to the fore. The development that has taken place in Shi‛a dominated areas over the last three decades is seen to be based on a Shi‛ite tradition of political ideas which has emerged during the 1400 year history of Shi‛a Islam. One feature of this development has been the predominant role of the scribes in politics, and their regard for a tradition of political ideas which excludes any sharp distinction between the state/politics and religion. The question is whether this picture agrees with the view held by Shi‛ite thinkers regarding the relationship between the state and religion. A backward glance at Shi‛a history reveals that no shared view exists among Shi‛ite scholars on the subject of politics and this particular relationship. Seen from a history of ideas perspective, it is not possible to speak about an unchanged metahistorical-political discourse which must have coloured all political thought throughout Shi‛a history. We find, rather, a broad spectrum of different views among Shi‛ite scholars, whose most apparent feature has been that of being shaped and changed by way of interaction with social and political conditions in Shi‛a dominated regions. These views include revolutionary radicalism, realpolitik thought and political quietism, or abstinence. The differences between them can be found in the prevailing political and historical circumstances of long ago, but the question is whether this model of explanation suffices for making clear why one group of Shi‛ite scholars should be drawn towards revolutionary radicalism while another sought out quietism - abstinence from politics - and yet another pursued realpolitik thought. Another question is whether, aside from the influence of social, historical and political structures and relations, a closer look should also be taken at the importance of the tradition of theological interpretation. Did, for example, the view of the relationship between faith and reason play any part in this context?
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Filosofiska idéströmningar i muslimsk kontext
- 2011
-
Ingår i: Filosofisk tidskrift. - Göteborg : Thales. - 0348-7482. ; 32:2, s. 3-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den muslimska filosofin utvecklades under starkt inflytande av den antika grekiska filosofiska idétraditionen och växte sig allt starkare under tiden mellan 700-talet fram till 1100-talet. I samband med sufismens och ortodoxins utbredning gick den aristotelisk influerade filosofin tillbaka. Detta var dock inte slutet på den filosofiska idétraditionen. Illuminationsfilosofin fick nu uppsving och växte sig allt snabbare. Dagens muslimska filosofi tyr sig alltmer till en rationalistisk och kritisk idétradition, vilken knyter an till den tradition som fick fotfäste i muslimsk idéhistoria redan i dess begynnelse.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Förändring och kontinuitet : Al-Ghazâlîs politiska omsvängning
- 1994
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present dissertation ia an analysis in the history of ideas of the 12th-century Persian-Islamic thinker Abß Hamid Muhammad al-Ghazâlî's political ideas and his political reversal, ie. his abandonment of a religiously-influenced political theory in favour of a Persian-influenced political theory. This study is based upon source studies and a comparison between his manual for government and other writings in which his political ideas are expressed, along with a comparative study of his manual and other manuals of the same period. The dissertation begins with a description of the socio-political conditions of the 11th- and 12th-century Islam and provides a background to the seizing of power in the eastern region of the Islamic realm by the Central Asian Turks, accenting their relationship to the militarily and politically enfeebledc Abbasid caliphate in Baghdad. The dissertation also describes the status of political theory in the Islamic world and the various political currents of the era.During his lifetime, al-Ghazâlî was one of the foremost authorities of Islamic theology, honoured with the title Hujjat al-Islam, "sign of Islam". He was also a respected critic of Islamic philosophy who in one of his books proclaimed the caliphate to be the religiously and logically necessary head of Islam. In the mid-1090s al-Ghazâlî went through a spiritual crisis which led to his stepping down from his post as head of Nizâmiyya school in Baghdad, subsequently affiliating himself with Stjfîsm and retiring from public life.Having reemerged at the begining of the I2th century al-Ghazâlî wrote his manual Nasîhat al-Multik (Counsel for Kings) for the Saljfiq sultan Sanjar, where he in contrast to his earlier political writings employed pre-Islamic Persian ideas, eg. the idea of the ruler as being chosen by God, Farr-i îzadî (divine radiance), and the principle of justice. He now proclaimed the sultân to be the head of the Islamic state and elevated the Turkish sultan to "God's shadow on earth", not once mentioning the role of the caliphate. Furthermore, he made use of numerous fabricated Persian narratives in this book, presenting the pre-Islamic Persian era as a lost Golden Age.The present dissertation studies whether al-Ghazâlî's "conversion" to Sûfîsm in the 1090s played a role in his political reversal and his use of pre-Islamic Persian ideas, or if this should be interpreted as a literary conceit typicall such manuals. Moreover, the dissertation examines whether his transition to a Persian-influenced political theory implies a change in and therefore an abndonment of his fundamental political ideals, or if one may instead speak of a form of continuity in his political thought. This would mean that these new ideas should be seen as novel, normative sources which al-Ghazâlî employed in order to retain his fundamental political ideals under the pressure of the changed political climate.
|
|
| 10. |
|
|
