1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken diskuteras bakgrunden till folkresningarna i Mellanöstern och Nordafrika, den så kalladeMENA-regionen. Vilka var drivkrafterna bakom folkresningarna?Var det politiskt förtryck och demokratiskt underskottsom fick oppositionen att vakna till liv? Eller var det regionensekonomiska snedfördelning, rättsosäkerheten och avsaknadenav ett socialt skyddsnät? Eller kan man se folkresningarna somett uttryck för frustration och vanmakt? Kanske som en kängamot den utbredda korruptionen, som grep in i invånarnas vardagligaliv och kränkte deras mänskliga värdighet?11förordRegionen har varit utsatt för både politiskt förtryck och utbreddkorruption under en lång tid. Vad var det som fick bägarenatt rinna över just år 2010? Kan det ha varit den stora andelenunga i regionen? Länderna har på senare år fått ett kraftigtvapen mot censuren i och med den moderna tekniken och parallellthar andelen högutbildade ökat markant. Vilken roll spelardessa faktorer?Och vem var det egentligen som låg bakom folkresningarna?Var det Facebookgenerationen som var den drivande motorn?Eller olika islamistiska grupperingar? Eller kanske den växandemedelklassens krav?Och vad var det egentligen upproren ville förändra? Protesternavar till en början antiauktoritära aktioner som riktadesmot korrupta och förtryckande regimer. Demonstranternakrävde demokratiska och mänskliga rättigheter. Företrädarnaför politisk islam var inte helt ute ur bilden, däremot dröjde detlite innan de trädde fram. Nu vet vi att både den demokratisktsinnade riktningen av politisk islam och den ultrakonservativagjorde stora framsteg. Hur ska vi förstå denna utveckling? Ärdet ett bakslag för den arabiska våren? Kan man särskilja politikenfrån religionen i regionen? Och är politisk islam en enhetligidétradition?Jag diskuterar också om folkresningarna verkligen var så oväntadesom de verkade. Varför kunde man inte förutse händelseförloppen?Var västerländska makthavare och analytiker förblindadeav sina egna förhållanden med länderna i regionen?Eller ligger förklaringen i traditionella och konservativa idétraditionersom under lång tid styrt synen på den muslimskaOrienten och förhållandet mellan den västerländska civilisationenoch den islamiska?Och vilka var vinnarna och förlorarna? Efter de inledandefolkresningarna i Tunisien och Egypten har regionala och inter12den arabiska vårennationella aktörer anpassat sig till den nya situationen. Det pågåren maktkamp mellan olika politiska sekulära och religiösakrafter i dessa länder och mellan regionala stormakter somSaudiarabien,Iran, Turkiet och Qatar. Parallellt med detta pågåren maktkamp mellan å ena sidan västländer och deras allieradeoch å andra sidan Ryssland och Kina och deras bundsförvanter.De vill alla styra utvecklingen åt ett håll som gynnar dem. Detnya politiska läget har föranlett nya allianser och nya strategier.Men gynnar denna maktkamp verkligen regionens demokratiseringsprocess,eller har den motsatt effekt?Det leder mig osökt in på framtiden. Vad kan man förväntasig av folkresningarna i Nordafrika och Mellanöstern på långsikt? Hur kommer regionen att se ut? Och vilken riktning kommerutvecklingen att ta?
|
|
2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den arabiska våren : Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika
- 2014. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av 2000-talets viktigaste händelser var onekligen de folkliga uppror som svepte över Mellanöstern och Nordafrika. Folkresningar som gick under beteckningen den arabiska våren. Till de folkliga upproren knöts stora förhoppningar om en demokratisk utveckling i regionen. Det var framför allt den unga generationen som höjde sin stämma mot diktaturer, såväl sekulära som religiösa sådana i regionen. Kännetecknande för de folkliga upproren var framväxten av nya strategier för deltagande i det politiska livet, framför allt framväxten av en ny protestkultur som kom att utvecklas till en kraftfull kanal för att uttrycka krav på respekten för mänskliga rättigheter. Denna protestkultur bygger på kollektiv mobilisering genom sociala medier och ledde till uppkomster av rörelser med bred social sammansättning, rörelser vilka engagerar medborgare som tidigare varit inaktiva men som nu arbetar för en ny form av demokratisk praktik i riktningen nerifrån och upp.Det mest kännetecknande för folkresningarna var parollen som ställde krav på återupprättande av människans värdighet. Denna hade kränkts och vanärats genom destruktivt politiskt förtryck, utbredd och demoraliserande korruption samt avsaknaden av en fungerande rättsstat och socialt skyddsnät. Man krävde alla människors lika värde och rätten att bli bemött med respekt. Det sista var en direkt reaktion mot det hierarkiska samhällssystem som var förhärskande i dessa länder där man skilde på människor på grund av deras inkomstnivå, sociala status, politisk färg, lojalitet till statsmakten, religiös tro och grad av religiositet och en rad andra världsliga och immateriella faktorer.Händelseutvecklingen några år efter de euforiska medborgarupproren lämnar emellertid inte något större utrymme för vårkänslor. De storslagna förhoppningar som knöts till folkreningarna gav snart vika för en rad ovälkomna bakslag. Listan över bakslagen är lång. Bland annat kan nämnas nedslagningen av de folkliga rörelserna. I en del länder som Bahrain, Saudiarabien, Oman med flera länder vid Persiska slogs de folkliga upproren ner mycket brutalt. I Syrien övergick de inledande folkliga protesterna till ett blodigt inbördeskrig och landet förvandlades till en tummelplats för USA, EU, Ryssland och regionala makthavare som Saudiarabien, Qatar, Turkiet och Iran som för krig mot varandra genom ombud. Där finns också ultrakonservativa och militanta islamistiska grupper som begår ohyggliga övergrepp mot mänskliga rättigheter. Ett annat bakslag var militärkuppen i Egypten som innebar den djupa statens återkomst och som förvandlade landet till en polisstat där alla tidigare landvinningar efter diktatorn Mubaraks fall är borta. Vad var bakgrunden till den arabiska våren och varför kom bakslagen? Finns det ljusglimtar eller har den arabiska våren definitivt övergått till vinterdvala?
|
|
3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Iran mellan tre revolutioner : Förebilder och motbilder
- 2024. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt sedan början av 1900-talet har Iran genomgått omvälvande revolutioner. Det började med den konstitutionella revolutionen 1906. Syftet med den var att införa konstitutionell styrelseform enligt den europeiska modellen. Olika aktörer som tillhörde den politiska och kulturella eliten samt en grupp religiösa företrädare gav sitt stöd till denna modell. Gemensamt för dem var att de ville förändra den rådande politiska modellen som byggde på despoti och envälde och ersätta den med en liberal styrelseform. Under denna period framstod den europeiska konstitutionella styrelseformen som en förebild som stod för politiska och medborgerliga fri- och rättigheter och modernitet. Man såg upp till Europa som den fria och lyckliga civilisationen.Revolutionen förverkligade inte alla högt ställda förväntningar. Landet kastades in i ett politiskt kaos och den konstitutionella modellen motarbetades av såväl inhemska krafter som europeiska stater. Under mellankrigstiden tog nya auktoritära makthavare över statsmakten som motarbetade de liberala inslagen i den konstitutionella modellen och ville modernisera landet genom auktoritära och odemokratiska metoder.Trots bakslagen framstod Europa och väst som förebilder under lång tid. Denna bild förändrades någon gång i mitten av 1900-talet. Det var efter statskuppen 1953 som störtade den demokratiska regeringen som vändningen kom. Detta berodde inte minst på att västerländska stater som USA och England var inblandade i statskuppen. Under 1960- och 1970-talen sjönk den europeiska/västerländska modellens aktier som sten. Detta sammanföll med den illiberala politiska utvecklingen i landet som gick emot den konstitutionella revolutionens ideal genom bl.a. maktkoncentration hos kungen och frånvaro av politiska fri- och rättigheter. Nu hämtades förebilderna från vänsterideologier och islamistiska ideal. Allt som förknippades med den västerländska modellen gavs ett negativt innehåll. Målet var att störta den enväldige monarken och omdana landet utifrån nya förebilder. De som hämtade sina förebilder från vänsterideologier ville införa ett klasslöst samhälle och vägen dit gick genom proletariatets diktatur. De som hämtade sina förebilder från islamistiska ideologier talade om det klasslösa monoteistiska samhället eller återinförande av ett idealsamhälle som ska ha funnits i islams begynnelse. Efter revolutionen 1979 kastades landet i en blodig politisk maktkamp mellan de grupper som tidigare bekämpade det despotiska styret. Det var den islamistiska falangen som gick segrande ur striden. En ny teokratisk styrelseform baserad på den politiska doktrinen om den rättslärdes styre, Velayat-e faqih skulle implementeras i landet. Denna visade sig vara ytterst auktoritär. Drygt fyra decennier efter revolutionen har de postrevolutionära generationerna vänt ryggen åt de normer och värderingar som de har blivit indoktrinerade med sedan barnsben. I likhet med utvecklingen under mellankrigstiden har statsmaktens metoder att tvinga sina ideal på medborgarna genom auktoritära metoder visat sig vara kontraproduktivt. Det pågår en veritabel social revolution i Iran som vänder sig mot det islamistiska styret. Denna sker genom demonstrationer på gator och torg, men framför allt i det vardagliga livet. Kännetecknande för denna revolution är dess lågintensiva kontinuitet som inte låter sig stoppas genom våld. Många av dem som medverkar i denna revolution hämtar sina förebilder från väst. I likhet med aktörerna under förra sekelskiftet ser de på Europa/Väst som en förebild, som det lyckliga livets civilisation.
|
|
4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Islams dynamiska mellantid : Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och framväxten av politisk islam
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad menas med med islams mellantid? Vilken tidsperiod omfattar denna epok? Varför är denna period viktig att uppmärksamma? De idé- respektive filosofihistoriska översiktsverken som uppmärksammar utvecklingen i den islamiska civilisationen göra halt någon gång under europeisk högmedeltid. Detsamma gäller översikten över de teologiska diskussionerna i muslimsk kontext. Man kan få intrycket att perioden efter det abbasidiska kalifatets fall efter mongolinvasionen 1258 och flera århundraden därefter var en period av idéhistorisk stagnation i den islamiska civilisationen. Epoken framställs som en kontrast till storhetstiden, den muslimska guldåldern, det vill säga perioden från 750-talet fram till 1200-talets mitt. Mongolinvasionen var ett svårt bakslag, men att perioden därefter skulle ha varit en tid av intellektuell och vetenskaplig stiltje stämmer inte med verkligheten.Boken vill belysa vilken betydelse de teologiska, filosofiska och politiska idétraditioner som formades under den islamiska mellantiden har haft för utvecklingen av nya idétraditioner inom muslimsk kontext under modern tid.
|
|
5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Occidentalism : Idéer om väst och modernitet bland muslimska tänkare
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreställningarna om Västerlandet i den muslimska världen har genomgått radikala förändringar under modern tid. Dessa föreställningar har pendlat mellan ytterligheter på grund av bland annat kontakternas karaktär. De tvära kasten har präglats av västmakternas inte så sällan cyniska politik. Störst betydelse har de muslimska lärda och intellektuella haft som genom sina föreställningar om och tolkningar av politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden i väst i den muslimska världen förmedlat en bild av väst. Vid sidan av dessa tänkare har andra aktörer som exempelvis makthavare, media och populärkultur och en rad samhällsinstitutioner varit delaktiga i utformningen av muslimska bilder av västerlandets kultur, civilisation och dess livsstil. Föreställningarna om väst har varit påverkade av västerländska tänkares bild av den muslimska Orienten. Inspirerade av den i väst så omhuldade orientalistiska diskursen internaliserade man under en tid dess föreställningar. Detta innebar att man förkastade allt som tillhörde den muslimska Orienten och anammade en idealbild av Västerlandet. I nästa fas och som ett försvar mot orientalismens idétradition skapades occidentalismens diskurs, vars främsta kännetecken var att framställa Västerlandet som den muslimska världens motsats. Det var på jakt efter en muslimsk identitet som occidentalismens idétradition växte fram. I denna reaktion förkastas Västerlandets dominans och allt som härrör från väst, eftersom det anses utgöra en kontrast eller motbild till den muslimska Orienten. Det finns påfallande likheter mellan orientalismens och occidentalismens föreställningar. Gemensamt för båda idétraditionerna är att båda projicerar de värsta egenskaperna på Det Andra. Detta får som konsekvens att den egna kulturen och civilisationen anses sakna varje form av gemenskap med Det Andra och Det annorlunda som måste hållas på avstånd. Orientalismen användes som ett maktmedel för att rättfärdiga Västerlandets hegemoni över Orienten. Occidentalismen i sin tur utgör en plattform för utformningen av en muslimsk identitet vars främsta kännetecken är motståndet mot allt som härrör från väst. Det kan röra sig om västerländsk politisk dominans – en anspelning på kolonialismens era, imperialism och pågående konflikter mellan västerländska stater och muslimska länder, materialism och vad som allmänt uppfattades som västerlandets moraliska och kulturella dekadens.
|
|
6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Shiʿite Salafism?
- 2022
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book is about the emergence of a stream of ideas in the 1930s and 1940s within Imamiyya Shiʿite context, focusing primarily on the thought of Shariʿat Sangelaji (1891–1944), who harshly criticized a number of basic theological beliefs within Imamiyya Shiʿa. Accusing them of polytheism and superstition on account of their ideas about shifaʿa intercession, and their pilgrimage to the graves of the Shiʿite imams, he also criticized the belief that the twelfth imam al-Mahdi has been living in covertness since the 9th century, and that a number of historical figures will be resurrected upon his return to assist him in the final battle against the evil.Taking at once a theological and historical approach, Mohammad Fazlhashemi investigates whether Salafist mainstreaming thoughts, despite its hostile attitude towards Shiʿa Islam, had any influence over Shiʿite theology. He explores whether and what components of the Salafist tradition of ideas have been adopted by theologians within Imamiyya shiʿa or whether in fact whether these changes were the result of an internal theological tug-of-war within the Imamiyya Shiʿa that was influenced by the interwar modernization efforts. Fazlhashemi examines the characteristic features of this flow of ideas, its sources of inspiration, the reception of its thought, and the imprints it made on theological currents within Imamiyya shiʿa in Iran during its time and time thereafter.
|
|
7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Systematiska studier av kristen och muslimsk tro - en introduktion
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människor har genom alla tider funderat över verklighetens grund och existensensmening, varifrån vi kommer och hur livet ska förstås i ljuset av lidandeoch död. Teologiska föreställningar och religiös tro på gudomliga ting har utvecklats i samspelet mellan sådana frågor och rådande omständigheter ikulturer och samhällen. Systematisk teologi är studiet av de religiösa trosföreställningarnasinnehåll och intellektuella sammanhang.Det här är en introduktionsbok till ämnet systematisk teologi som med utgångspunkti kristen och muslimsk tro tar sig an frågorna om de traditionellatrosföreställningarna, hur de har gestaltats i historien, hur de har utvecklatsoch hur de kan förstås idag.Boken ger även en inledande bild av modern livsåskådningsforskning somutifrån nutida sekulära förutsättningar tar sig an liknande frågor men utifrånannat material än traditionella teologiska texter och religiösa symboler.
|
|
8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Tro eller fönuft i politisk islam
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 874 inledde den tolfte shiitiske imamen Al-Mahdi ett liv i underjorden. Sedan dess har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa ledarna och de sekulära politiska över vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna, men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens – eller rättare sagt de religiösa ledarnas – återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Bland de shiitiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men är dessa omständigheter tillräckliga för att förstå varför en grupp shiitiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållande mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shiitiska skolorna?
|
|
9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Vems islam : De kontrastrika muslimerna
- 2012. - 3
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Är världens cirka 1,5 miljarder muslimer em homogen grupp? Människor som lever i muslimska länder, de miljoner muslimer som finns här i Europa, de några hundra tusen människor som invandrat till Sverige från dessa länder och de som är födda och uppvuxna i Sverige och bekänner sig till någon tolkning av islam - kan man tala om dem som ett enhetligt kollektiv som i alla lägen agerar samfällt? Boken problematiserar bilden av islam och muslimer och visar att islams historia och nutid vittnar om att muslimer lever i olika verkligheter, med olika syn på tillståndet i världen och med olika förhållningssätt till sin religion och till världen uatnför. Många av dem tar avstånd från extremism och fanatism, men det finns också de som dras til extrema tolkningar. För att understryka denna mångfald och de diametralt motsatta uppfattningar, som man kan möta i studiet av islam är begreppet islamer är ett bättre ord.
|
|
10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Vems islam : de kontrastrika muslimerna
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken problematiserar den av det orientalistiska perspektivet präglade enhetliga synen på och bilden av islam och muslimer här i väst. Boken tecknar bilden av den mångfald av debatter och diskussioner som pågått bland muslimska tänkare allt sedan den islamiska teologins och filosofins utformande under 700- och 800-talen enligt kristen tideräkning samt den debatt som pågår bland muslimska tänkare idag. I boken diskuteras bl.a. olika föreställningar som funnits när det gäller tolkningen av islam, synen på väst, jämställdhet, demokrati, auktoritetstänkande, det muslimska arvet m.m. Boken problematiserar även diskussionen om politisk islam och islamistiska rörelser som har utvecklats sedan början av 1900-talet och framför allt hur dessa skiljer sig från varandra vad gäller val av metod och ideal, men också sådant som förenar dem. Ytterligare ett tema som diskuteras i boken är den del av islamism som studerats minst här i väst, nämligen politisk shi’a och den mångfald som vi möter i diskussionerna kring denna fråga bland shi’amuslimska tänkare. Genom att studera en rad framstående shi’amuslimska tänkares tankegångar om synen på förhållandet mellan religion och politik visar boken hur deras föreställningar har varit påverkade av olika sociala, politiska och andra historiska förhållanden.
|
|