| 1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
A Book for Children, Manual in Court Intrigues or Advice for Ethical Government : Appelboom’s Swedish Translation of Kalila and Dimna
- 2020. - 1
-
Ingår i: Turcologica Upsaliensia. - Leiden : Brill Academic Publishers. - 9789004435704 ; , s. 209-226
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The mirror for princes Kalila wa Dimna ‘Kalila and Dimna’ was translated from French into Swedish for the first time in 1663 by the Swedish diplomat Harald Appelboom (1612–1674). He was the head of the Swedish mission in the Netherlands and dedicated his translation to the then eight-year old minor king Karl XI. One might wonder what it was that made a high-ranking Swedish diplomat translate such a book from a foreign language and culture into Swedish? Appelboom’s translation had a clear addressee, the minor Swedish king. The book is written in accordance with a specific genre. It is a collection of animal fables in which the main roles are played by animals of different characters.Was it these animal fables that might be enticing for a little child that was the real reason behind the translation? Or was it that the animal fables were used to provide the prospective king with what Appelboom considered to be “right” knowledge already from childhood? The minor king was surrounded by a whole staff of advisors and dignitaries whose task it was to convey the contents of the book to him. Is it possible that the book was also directed to this group? Then there was a power struggle between different parts of Swedish society in the 17th century, especially between the high and low lords. Is it possible that the translation was undertaken as part of this power struggle, with the purpose of influencing the prospective king in such a way that he would serve their interests when he took over the throne? In Kalila and Dimna’s fables, the characters around the king, who is a lion, are given a large amount of space. They exert great influence on the lion when he makes crucial decisions. Analogous patterns exist with the young Karl XI. He is surrounded by counsellors, teachers, close relatives, etc. Common to all these characters is that they were interested in influencing the king during the regency as well as on the day he acceded to the throne.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Att tolka det tillbörliga och det otillbörliga
- 2011. - 1
-
Ingår i: Perspektiv på islam. - Stockholm : Dialogos. - 9789175042435 ; , s. 47-53
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Tolkningen av Koranen och profeten Muhammeds tradition och de rättsliga källorna har spelat en central roll i islams historia. Dessa tolkningar har emellertid inte varit entydiga. Allt sedan islams begynnelse har det pågått en kamp om tolkningsföreträdet mellan olika tolkningstraditioner, teologiska skolor, olika riktningar inom islam och sist men inte minst bland rättslärda inom en och samma rättsskola och tolkningsinriktning. Skiljaktigheterna i tolkningarna illustrerar det faktum att tolkningen av islams urkunder inte kan skiljas från dess uttolkare. Att olika riktningar inom islam, exempelvis sunni och shi‘a, gör olika tolkningar eller att diverse teologiska skolor inom samma rättsskola gör olika tolkningar ter sig ganska naturligt. Men hur kan det komma sig att det förekommer diametralt motsatta tolkningar inom en och samma rättsskola eller tolkningstradition? Artikeln diskuterar och problematiserar tolkningsproblematiken inom shiaislam.
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Barmhärtighet : Respekten för människans person
- 2012. - 1
-
Ingår i: Dygdernas renässans. - Stockholm : Bokförlaget Atlantis. - 9789173535960 ; , s. 155-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barmhärtighet framställs i islamisk idétradition som en dygd med vars hjälp människor i egenskap av individer visar empati och solidaritet för varandra. Men det är inte tänkt att den ska förbli en individuell dygd. Utöver de individuella relationerna ska barmhärtigheten ligga till grund för konstruktionen av ett fungerande socialt skyddsnät i samhället. Barmhärtigheten används som grund för ett jämlikhetstänkande varigenom de allra svagaste i samhället skall få hjälp att komma upp till samma nivå som övriga samhällsmedlemmar. Sett ur detta perspektiv är den en dygd som ligger till grund för aktiva åtgärder som bistår människor som har hamnat i en så kallad ”situationell ojämlikhet”, det vill säga att de har ofrivilligt drabbats av diverse problem som försätter de i en ojämlik position i förhållande till sina medmänniskor. Denna dygd har i muslimsk idéhistoria också kommit att användas som en grund för social och politisk aktivism för att bistå de svaga i samhället.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Changing perceptions of the Western form of Government in Islamic Thought
- 2013. - 1
-
Ingår i: New Agendas in Statebuilding. - London, New York : Routledge. - 9780203073872 - 9780415660716 - 9781138377165 ; , s. 143-167
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Muslim view of Europe and the West and the reception given in Muslim countries to political reforms which have their roots in Western traditions of political ideas have varied in the extreme in modern times. The difference in reception has depended on circumstances such as the nature of the encounters between Muslim countries and European and Western states, the degree of insight into these political reforms on the part of the political and intellectual elite in Muslim countries, the models employed for introducing the reforms, and what happened in those countries which tried to implement them.One must add to the above the actions of the European and Western states, which gave priority to their own geopolitical and economic interests above the development of democracy in Muslim countries – an approach which aligned the West with despotic rulers in the Muslim world who did everything either to prevent a transition to constitutional and democratic government or to undermine the implementation of such reforms.The aim of this article is to depict the changing perceptions regarding the Western style of political government prevailing in Muslim countries in modern times.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter
- 2016
-
Ingår i: Våldets sociala dimensioner. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115085 ; , s. 81-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Det muslimska i det svenska
- 2017
-
Ingår i: 100% kamp. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140936 ; , s. 162-183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av grundbultarna i den anti-muslimska föreställningsvärlden är främlingskapet mellan europeisk kultur, civilisation och religiösa föreställningar och deras muslimska motsvarigheter. Motsvarande föreställningar möter vi i den svenska kontexten, där svenskt och muslimskt kulturarv framställs som totalt väsensskilda. Frågan är om det finns beröringspunkter mellan det svenska och det muslimska. Det är svårt att föreställa sig att svensk kultur skulle ha formats i ett vakuum. Men är det relevant att fråga sig vilka spår av muslimsk idétradition som finns i den svenska kulturen.Trots den negativa bild av islamisk kultur och civilisation som finns i Sverige och trots den föreställning som finns om dessa kulturers totala oförenlighet, är det inte svårt att hitta gemensamma beröringspunkter och influenser. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv finns det tydliga spår av det muslimska kulturarvet i svensk och europeisk idétradition. Utifrån ett globalt perspektiv är det tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Att isolera Sveriges och Europas idéhistoria från andra idévärldar är inte möjligt. Det är inte heller vetenskapligt motiverat att, i en värld där kulturer och människor kommit i kontakt med varandra och berikat varandra, begränsa sig till enbart en västeuropeisk kontext.Diskussionen om relationerna mellan islamiskt och svenskt kulturarv pågår inte bara inom majoritetssamhället. Det finns ytterligare en arena där denna debatt pågår mycket intensiv. Idag lever en stor grupp människor som har rötter i de båda kulturerna i Sverige. Bland dessa finns både de som invandrat till Sverige och de som är födda och uppvuxna i muslimska hem i Sverige. Inom båda grupperna pågår ett intensivt identitetsarbete. Här finns röster och idéströmningar som gärna vittnar om det väsensskilda svenska och muslimska kulturtraditionerna. Dessa röster tillhör allt från traditionella och konservativa krafter till militanta salafistiska grupperingar vars budskap tar sin utgångspunkt i en åtskillnadstanke. Men det finns också andra röster som uttrycker att synliggörandet av beröringspunkterna mellan de muslimska och svenska kulturarven är viktigt i ett identitetsskapande arbete. Att lyfta fram de olika inslagen av muslimskt kulturarv i den svenska kulturen, fyller flera funktioner. Det motverkar polariseringens tankestruktur, överbryggar imaginära klyftor och bidrar till framväxten av en känsla av samhörighet och är ett förlopp som skulle kunna karaktäriseras som en rekulturaliseringsprocess. En sådan process börjar med en omdefiniering av den svenska kulturhistorien utifrån ett inhemskt muslimskt perspektiv. Den gör det möjligt att konstruera en svensk-muslimsk kulturell identitet som är fast förankrad i svensk kulturhistoria.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Företal
- 2011. - 2
-
Ingår i: Islam. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071176 ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Finns det något behov av att ge ut ännu en bok om islam, dess uppkomst och historia samt den nutida utvecklingen i muslimska länder? Med tanke på de förändringar som har ägt rum i muslimska länder under senare tid, att det finns en stor grupp människor här i väst som bekänner sig till islam och i takt med att främlingsfientliga och islamofobiska partier fått plats i så gott som alla europeiska parlament framstår behovet som mycket stort. Utgångspunkten för dessa partier är att sprida sina vrångbilder om islam och muslimer. I deras tankevärld framstår islam antingen som en andra rangens religion eller också reduceras den till en ideologi som är totalt väsensskild från andra abrahamitiska religioner. Detta trots att islam har sprungit ur samma religiösa idétradition, samma sociala och kulturella miljö som judendom och kristendom, följer en gemensam monoteistisk lära och att muslimerna bekänner sig till samma Gud som dessa religioner. Att teckna bilden av utvecklingen under islams historia och de nutida strömningarna inom nutida islam visar en mångfald av röster och tolkningstraditioner. Detta är dock inte någonting som är unikt för islam och muslimer. Vi ser liknande tendenser bland kristna, judar och andra religiösa grupper. Bokstavstrogna, traditionalistiska, fundamentalistiska och modernistiska grupper är involverade i en kamp om tolkningsföreträdet. Det behövs en djupare insikt om och förståelse av islam som tro och praktik och den mångfald av tolkningar som förknippas med tolkningen av islams lära under historisk tid och under vår nutid.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Gudstrons rationalitet inom islam
- 2018. - 1
-
Ingår i: Gudstro. - Stockholm : Verbum Forlag. - 9789152637487 ; , s. 141-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har vägarna till gudstro sett ut i muslimska idévärldar? Hur ställer sig muslimska tänkare till frågan om gudstrons rationalitet och humanistiska idétraditioner?En tillbakablick på de olika idéströmningarna i islams idéhistoria visar att vi möter en mängd olika svar på de inledande frågorna. Svaren varierar beroende på vilka teologiska skolbildningar, filosofiska skolor eller sufiska ordnar som svarar på frågorna. Denna mångfald är karaktäristisk oavsett när vi gör ett nedslag i islams fjortonhundraåriga historia och i vår samtid. Här finns ett brett spektrum av föreställningar i vars ena ända står bokstavstrogna teologer som inte kan acceptera någonting annat än vad som kan beskrivas som uppenbarelsebaserade teologiska föreställningar. På den andra ändan står dem som vill förankra uppenbarelsen i rationella argument. Muslimska sufier, mystiker, väljer en tredje väg och talar om upplevelser, insikt och kunskap genom närvaro. I islams idéhistoria möter vi en rad klassiska muslimska filosofer som tog hjälp av det antika grekiska bildningsarvet och andra filosofiska traditioner för att den vägen förstå Guds ställning i tillvaron utifrån ett rationalistiskt perspektiv. Flera av de sökte efter en modell som hämtade inspiration från en aristotelisk empirisk idétradition som utgick från ett orsak-verkan perspektiv. Flera av de klassiska muslimska filosoferna talade om Gud som den förste röraren. Det resulterade i synen på Gud som den yttersta eller första röraren som hade satt igång tillvaron en gång i tiden.En del muslimska filosofer gick en balansgång mellan filosofins rationalistiska föreställningar och teologernas uppenbarelsebaserade förklaringsmodell. De skapade modellen med dubbla sanningar som innebar att den rationalistiska gudsförståelsen inte betyder att uppenbarelsen är underordnad filosofin. Filosofen al-Kindi underströk att islam inte förhindrar muslimska tänkare från att ta till sig idéer och föreställningar som har sin grund i andra kulturer och civilisationen. Han ville öppna den muslimska tankevärlden för andra kulturers och civilisationers intellektuella landvinningar och underströk att man inte ska skämmas för att erkänna en sanning, även om de kommer från tidigare generationer som inte var muslimer eller främmande kulturer och folkslag som inte betraktas som muslimer. Det är själva sanningen som är det viktiga, inte vem som framför den.Artikeln ger en inblick i muslimska tänkares syn på Gudstro.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Imāmiyya Shīʿa (The Twelvers)
- 2021. - 1
-
Ingår i: Handbook of Islamic Sects and Movements. - Leiden Boston : Brill Academic Publishers. - 9789004435544 - 9789004425255 ; , s. 181-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Shīʿa is one of the earliest branches within Islam. Shīʿa Muslims today make upa sizable minority among the Muslims around the world (about 15–20% of allMuslims). Shīʿa theological traditions and institutions have developed in parallel with the Sunnī-dominated theological tradition.The shaping of Shīʿa within Islam goes back to a conflict over the succession after the death of the prophet Muḥammad. The power struggle concerned who was to succeed Muḥammad as leader of the Muslim community. No one couldsucceed him in his capacity as divine messenger since Muḥammad. One of the parties in the conflict over Muḥammad’s successor thought that the role should be filled by one of his oldest followers, in this case, AbūBakr, who belonged the small band of Muḥammad’s closest men. Opposition came from a group who claimed that the leadership should remain within Muḥammad’s family. Muḥammad had no sons, so leadership would pass to hiscousin ʿAlī ibn Abī Ṭalib (600–661), who was married to Muḥammad’s daughter Fāṭima. Shīʿa have not been a homogeneous group. During a short period in the earlyhistory of Shīʿa, between 660 and 870, a dozen conflicting factions formed, all of which laid claim to the correct interpretation within Shīʿa. This chapter focuses on the largest group within Shīʿa: The Imāmiyya, or theTwelvers. According to Imāmiyya Shīʿa the leadership of the Muslim communityafter Muḥammad should start with his relative ʿAlī and the last Shīʿa imāmwas Muḥammad ibn Ḥasan (b. 868), known as al-Mahdī, the ‘Hidden Imām’.
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Inre frihet och social filantropi : Om tankarna bakom fastan i islam
- 2009. - 1
-
Ingår i: Ramadan. - Stockholm : Arcus. - 9789188552877 ; , s. 28-37
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Är fastan i islam enbart en religiös plikt eller finns det andra tankar bakom denna tradition, som övertogs av islam och fylldes med islamiskt innehåll? Hur betraktas fastan i islam? Ses den som ett uttryck för ett asketiskt leverne eller finns det andra dimensioner förknippade med fastan i islam? Studien lyfter fram de religiösa aspekterna kring fastan i islam, men också fastans sociala och psykologiska effekter så som dessa diskuteras i den islamiska idétraditionen. Bland annat diskuteras fastans betydelse för inre frihet, människans sociala utveckling samt förvärvandet av empati, solidaritet och viljan till välgörenhet hos den enskilda människan.
|
|
