| 1. |
- Gunnarsson, Karin, 1975-
(författare)
-
Med önskan om kontroll : Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. Hur skolans hälsofrämjande arbete på så vis fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet är frågor som diskuteras i denna avhandling. Forskningsfrågorna formuleras såsom hur produceras hälsa som olika figurationer i skolors hälsofrämjande arbete och vad producerar i sin tur dessa figurationer. Figurationer förstås här som samtidigt stabila och temporära figurer eller uttryck. De sätter fokus på göranden som formar hälsa till olika formationer, språkligt och diskursivt men också materiellt och affektivt utifrån ett post-konstruktionistiskt perspektiv (Lykke, 2010). Inom ramen för detta perspektiv sammankopplas teorier och begrepp från Michel Foucault, Donna Haraway, Karen Barad, Bruno Latour och Ann-Marie Mol. Det formar en teoretisk apparatur med möjligheter att undersöka hälsa och skolors hälsofrämjande arbete genom att utmana uppdelningar av ting, texter, kroppar, känslor och diskurser. Här blir inte bara människor utan också materialiteter aktiva aktörer i produktionen av hälsa. Det görs med ett etnografiskt tillvägagångssätt där fenomenet hälsa spåras i två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish Adolescens).Spårandet följer fyra figurationer av hälsa; hälsa som plats, hälsa som kompetens, hälsa som känslor och hälsa som könad kropp. Genom dessa figurationer återkommer komponenterna kontroll och förändring. Hälsa produceras i relation till kontroll och förändring som en förmåga att kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Spårandet av hälsa har skett i och genom praktiker som syftar till förändring, en förbättrad hälsa, men som genom en önskan om kontroll framförallt producerar stabiliserande och faslåsande effekter. Hälsa, känslor och lärande blir genom spårningen ytterligare sammanvävda aspekter vilket i avhandlingen förstås som en hälsofiering av skola där ett hälsofrämjande arbete ska vara del av hela skolan och riktas mot alla elever. Samtidigt spåras hur materiella, diskursiva och affektiva aktörer är delaktiga i händelser som inte går att förutse, bestämma eller kontrollera. Det formades händelser där texter, rum, manualer, spiraler, lappar, soffor och kroppar blev aktiva genom att koppla samman, beröra och producera hälsa. På så vis framträdde hur önskan om kontroll både är tillfällig och imaginär. Avslutningsvis konstrueras och diskuteras begreppet tekno-biopedagogik och hur det kan göra det möjligt att undersöka hur pedagogiska praktiker tillsammans med kroppar och materialiteter formar biopolitiska processer. Därutöver artikuleras en figuration av hälsa som omsorg med en utvidgad teoretisk diskussion om vad den skulle kunna innebära, dels sammankopplat med skolors hälsofrämjande arbete, dels sammankopplat med en forskningspraktik.
|
|
| 2. |
- Hedlund, Elisabet, 1954-
(författare)
-
Att styra i namn av framtid : Subjektskonstruktioner och tekniker för styrning
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the dissertation is to problemize the stories about a gradual change and development of education governance. The study objects are steering, constructions of the subject, and disciplinary techniques. The focus is future as a disciplinary technology. Based on the story of a gradual development and change in educational governance three strands were chosen: the late 1970s, the mid-1990s and the first decade of the 21st century. Teacher education was chosen because it is to be found in all educational system. The empirical material consists of policy bills and text designed to create knowledge about teacher education, and text created in the educational community that focus on education and future. The questions asked relate the study to Foucault´s thinking about governmentality, genealogy, and bio-politics. The essence in governmentality, genealogy and bio-politicis is that that knowledge and knowledge production is a productive activity that generate possibilities that allow us to construct ourselves as subjects. A general feature in the empirical material is the structure of an overall and collecting concept. The time characteristic become visible through the way that people live, work, and study. The stories create an image of a national and the individual's history, with a present, and a future with possibilities, and restrictions. Those constructions create the contexts that the subject is in and will be a part of. Regardless of story, the question and the task is to organize and provide for the individual as the creator of community, economy, health and future. In the documents it is mainly in the construction of "the other" that the community appears. A hierarchical surveillance was made visible in the tree strands. It can be described as frames in which time is divided into intervals with requirements and objectives possible to examine and document. Confession as a technique for discipline is reused under different names. Confession activities are organized in the pedagogical practices and are referred to as “dialogue pedagogy”, “didactics” and “performance assessment”. Practices were the individual are invited to speak, in a need to speak whit some “other” who “knows” and can act and tutor. The educational practice creates network, actors and audiences who act and communicate with each other simultaneously. The network spreads and demonstrates society's intentions and purposes whit the educational system. The networks and the talk of the future and education create the subjects ways to think and talk about herself and others. The educational and scientific discourse is part of a political rationality, where functions and practices create ways to coordinate and neutralize differences even though with different names. It is therefore not possible to say that one form of subject construction have been exchanged in benefit of another, it is rather a movement back and forth. The problem is about efficiency, control and to influence the individual's choice, and coordinate individuals in the creation of opportunities for the individual and the nation.
|
|
