| 1. |
-
Alla dessa marknader
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan ett kvartssekel har tilltron tillmarknader som problemlösare varitstark. Förhoppningar om ökad effektivitet,valfrihet och kvalitet har lockatmånga att privatisera och konkurrensutsättaen rad skilda verksamheter.Men i praktiken är det sällan så enkeltsom idealet förespeglar.Somliga tjänster har blivit billigare,och tillgängligheten har i många fall ökat.Men marknaderna har visat sig ha egnaproblem. Ibland har problemen löstsmed ännu mer marknad, och ibland harde regleringar som en gång togs bortåterinförts från sidan eller underifrån.Mindre administration blev det alltsåinte, för även marknader behöverorganisation för att fungera.I Riksbankens Jubileumsfonds årsbok2014/15 skriver ett tjugotal forskare omnågra av dagens marknader, om derasorganisering och om hur marknader kanfås att fungera – eller ibland inte fungerar.
|
|
| 2. |
-
Arbetsliv och samhällsförändringar
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad hände egentligen med drömmen om det goda arbetet? Hur kunde 1900-talets många arbetslivsreformer följas av den sjukskrivningsvåg som Sverige upplevde under början av 2000-talet? I denna antologi med författare från skilda ämnesinriktningar presenteras en mångfacetterad och idérik bild av ett samhälle och ett arbetsliv stadda i snabb och omfattande förändring. Bokens genomgående tema är att inte bara arbetstagare utan även arbetsgivare vinner på att skapa delaktighet, flexibilitet, mindre stress och mer samspel mellan privat- och arbetsliv. Ett förändrat ledarskap och nya former av organisering kan ge bättre arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse, med såväl ökad hälsa som ökad lönsamhet som följd. Boken vänder sig till studerande på kurser inom samhällsvetenskap och ekonomi vid universitet och högskola. Den är också stimulerande läsning för alla de involverade i arbetet för att skapa ett väl fungerande arbetsliv.
|
|
| 3. |
- Dahinden, Urs, et al.
(författare)
-
Dilemmas of genetic information
- 2006
-
Ingår i: Genomics and society. - London : Earthscan Publications Ltd.. - 1844071138 ; , s. 9-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Dricker fiskar vatten? : 156 frågor och svar från Forskning & Framsteg
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dricker fiskar vatten? Har stora människor större celler? Varför nyser man inte när man sover? Virvlar vatten åt olika håll på norra och södra halvklotet? Varför finns det så många väderkvarnar i Nederländerna? Tänker man sämre på engelska? Varför korvar sig telefonsladden?Dricker fiskar vatten? är en djup brunn av kunskap att ösa ur för den vetgirige – men också mycket underhållande och rolig att läsa. I den här boken ryms allt från det mest vardagliga till djupt existentiella spörsmål. Här finns just de frågor som du inte visste att du alltid undrat över.Och hur var det nu med fiskarna? Dricker de vatten? Det överraskande svaret finns i boken. Världen omkring oss är sällan så enkel att det duger med bara ett ja eller ett nej.
|
|
| 5. |
-
Ett nordiskt rum : Historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Norden fem självständiga länder i Europas nordvästra hörn. Det är det hårda Norden. Men det finns också ett mjukt Norden, som är en ideologisk och medial konstruktion, inte sällan med kommersiella förtecken. Det handlar om jämlikhet, tillit, kort distans till makten, inklusivitet, flexibilitet, kärlek till naturen, luthersk arbetsetik samt sparsmakad och ljus estetik. Vi häruppe är inte så lite övertygade om de egna lösningarnas universella förträfflighet.Men varför är de tre baltiska länderna inte med i gemenskapen? Har det med den svenska stormaktstiden att göra, med arvet efter Sovjettiden eller med något annat? I regionernas Europa kan det också finnas plats för ett fördjupat nordiskt samarbete kanske rentav en politisk union? Det finns argument både för och emot.En ännu svårare fråga är vad som är nordiskt. Handlar det om historia, nutidskultur eller samhällsekonomi? Vad har vi gemensamt som skiljer oss från omvärlden? Kanske mer än vi tror. Eller möjligen tvärtom. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2011/2012, Ett nordiskt rum, vrider och vänder på Norden. Årsboken utsträcker det nordiska i sydöstlig riktning, men undersöker också den exotiska periferin norr om norr. Med stora övergripande penseldrag, både historiskt och i nutid, och med nedslag i belysande detaljer målas ett nordiskt rum upp som är på en gång välbekant och helt nytt.
|
|
| 6. |
- Fjæstad, Björn, 1943-
(författare)
-
A Swedish survey on public understanding of science
- 1996
-
Ingår i: Public perceptions of science, biotechnology, and a new university. - Östersund : Mitthögskolan. ; , s. 6-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fjæstad, Björn, 1943-
(författare)
-
Biotechnology and the European Public
- 1997
-
Ingår i: Gene technology and the public. - Lund : Nordic Academic Press. - 9189116003 ; , s. 121-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Fjæstad, Björn, 1943-
(författare)
-
Den omtvistade tungan
- 2012
-
Ingår i: Tungan på vågen. - Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170611094 ; , s. 11-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här boken använder författarna – med något eller några undantag – begreppen "vågmästare" och "tungan på vågen" tämligen synonymt, precis som den klassiska Östergrens ordbok. Det torde också stämma med dagens språkuppfattning bland allmänhet, statsvetare och politiker. Språkvetaren Bertil Molde vidgår att uttrycken oftast används liktydigt, och fortsätter: ”Men detta innebär naturligtvis inte att själva orden vågmästare och tunga (på vågen) är liktydiga. Däremot kan man säga att tungan visar hur vågmästaren har fördelat vikterna. Vågmästaren arbetar aktivt, men tungan visar bara passivt vad som händer.” Om det finns någon tendens vad gäller bruket av dessa två begrepp när dagens samhällsforskare avser aktiva politiska partier i den politiska mitten, förefaller det vara att minska användningen av vågmästare och hellre tala om tungan på vågen. Men i den mån dagens tungan på vågen-partier kan förhandla än till höger, än till vänster, och därmed vinna gehör för sina förslag är de faktiskt mer av vågmästare i Carl Gustaf Ekmans mening än passiva indikatorer på hur något har utfallit. Så tendensen "borde" kanske vara den omvända?
|
|
| 10. |
- Fjæstad, Björn, 1943-, et al.
(författare)
-
Dualism i välfärdssamhället
- 2005
-
Ingår i: Arbetsliv och samhällsförändringar. - Lund : Studentlitteratur. - 914403878X ; , s. 17-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Framtiden är förutsägbar och oförutsägbar. Ökad offentlig sektor - men mer privatiseringar, Traditionalism - men nytänkande, God arbetsmiljö - men ökade sjukskrivningar, Mer marknadsekonomi - men ökad korporativism, Kunskapsbildningens demokratisering - och profanisering, Ökad information - men pkade kunskapsklyftor, Bättre karriärmöjligheter - men ojämställda karriärer, Förstärkta värderingsmotsättningar mellan stad och landsbygd, Framtiden, På jobbet - Om det goda arbetet
|
|
