| 1. |
- Ericson, Jenny, et al.
(författare)
-
Decrease in Breast Milk intake in Preterm Infants Discharged from Swedish Neonatal Units 2004-2013
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objective: Sweden is traditionally regarded as a pro-breastfeeding culture with high rates of breastfeeding. The objective was to describe breast milk intake in preterm infants at discharge from neonatal units during 2004-2013 and to describe potential influencing factors for not receiving breast milk at discharge.Method: This study is a registry study with data collected from the Swedish Neonatal Quality Register (SNQ). 29.433 preterm infants who had information about breast milk intake at discharge, in the register, were included. Results: There is a decrease in exclusive breastfeeding from 59 % in 2004 to 45 % in 2013. Among extremely preterm infants (n=1931), the rate of any breastfeeding decreased from 73 % to 55 %, in very preterm infants (n=4587) from 81 % to 75 % and in moderately preterm infants (n=22.915) from 92 % to 89 %, during the study period. The adjusted odds ratios for not receiving breast milk at discharge were; gestational age 2.2 (2.0-2.4), multiple births 2.1 (1.9-2.3), gestational diabetes 2.1 (1.7-2.7), mothers’ mental health 2.1 (1.8-2.6), cesarean section 1.8 (1.7-2.0), mothers’ health 1.7 (1.6-1.9), ventilator treatment 1.5 (1.3-1.7), CPAP treatment 1.3 (1.1-1.4), small for age 1.2 (1.1-1.4) and neonatal illness 1.2 (1.0-1.4)Conclusions: Breast milk intake at discharge from hospital has decreased among preterm infants in Sweden from 2004 to 2013. Gestational age, multiple births, and mothers’ health were the strongest risk factors for not receiving breast milk at discharge. This negative trend raises concern, and presents challenges to neonatal units to support and promote increased breast milk intake.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Mats, 1959-, et al.
(författare)
-
Neonatal omvårdnad viktigt forskningsområde
- 2014
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 111:39, s. 1666-1666
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Osman, Fatumo, 1973-, et al.
(författare)
-
Ladnaan - att må bra : En utvärdering av ett riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge Kommun
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkhälsomyndigheten har finansierat ett samarbetsprojekt mellan Borlänge kommun och Högskolan Dalarna för att anpassa och implementera ett föräldrastödsprogram till somaliska föräldrar, samt att mäta effekten av denna intervention avseende föräldrars och barns psykiska hälsa. Studien började med en explorativ delstudie med syfte att samla kunskap om vad somaliska föräldrar upplever som utmanande i sitt föräldraskap i Sverige, vilket behov av föräldrastöd de behöver samt hur ett sådant stöd ska vara utformat. Studien genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med 23 föräldrar (15 mammor och 8 pappor) boende i Borlänge. Resultatet visade att föräldrarna upplevde en rad utmaningar i sin nya livssituation och i sitt föräldraskap i nya landet. De beskrev skillnader i synsätt på barnuppfostran och föräldraskap mellan hemlandet och Sverige och eftersträvade därför att kulturanpassa sitt föräldraskap.Resultaten från denna studie samt en genomgång av forskning kring föräldrastöd låg till grund för valet av föräldrastödsprogram samt ett samhällsorienterande tillägg till programmet. Målgrupp för studien var föräldrar med barn i åldrarna 11-16 år och som upplevde stress i sitt föräldraskap. Föräldrarna erbjöds sammanlagt 16 timmars utbildning fördelat på 12 träffar (10 timmar Connect föräldrastöd + 6 timmar samhällsorienterande tillägg). Effekten av föräldrastödet undersöktes genom en randomiserad kontrollerad studie där totalt 120 föräldrar ingick. De preliminära resultaten visar att deltagande föräldrars barn har förbättrats signifikant i subskalorna ”socialt” och ”skola”. Dessutom minskade barnens oro, somatiska problem, sociala problem och brytande av regler. Föräldrarna var nöjda med interventionen. De upplevde att de fått en ökad kunskap om hur socialtjänstens arbete fungerar och fått förtroende för deras arbete kring barn och unga. Över hälften av föräldrarna upplevde sig mer säkra i sin föräldraroll och att deras relation med barnen hade förbättrats. Genom en processutvärdering av implementeringen av föräldrastödet har framgångsfaktorer för genomförandet avföräldrastödsprogrammet studerats. Resultatet visade att de olika strategier som vidtagits vid rekrytering av föräldrar och implementering av interventionen har varit lyckade. Exempel på sådana strategier har varit att projektmedarbetarna som rekryterat till föräldrastödet har varit av Somaliskt ursprung, kursen har getts på somaliska men framförallt att föräldrastödet utgick ifrån föräldrarnas upplevda behov.
|
|
