| 1. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Countermeasures for fatigue in transportation : a review of existing methods for drivers on road, rail, sea and in aviation
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim with this study was to gather knowledge about countermeasures for driver fatigue (including sleepiness) in road, rail, sea and air transportation. The knowledge has been used as an input for evaluating advantages and disadvantages with different countermeasures and to estimate their potential to be used regardless mode of transportation. The method used was a literature review and a workshop with experts from all transportation modes. At the workshop the effectiveness of countermeasures for a single mode, but also regardless mode were discussed and a ranking was done. The report discuss the potential of fighting fatigue among drivers for specific mode of transport but also from a more generic point of view, considering scheduling, model prediction of fatigue risk, legislation, a just culture, technical solutions, infrastructure, education, self-administered alertness interventions and fatigue risk management (FRM). The overall judgement was that a just culture, education, possibility to nap and schedules taking the humans limitations into consideration as the most effective countermeasures to fight fatigue, regardless mode of transportation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Deliverable Nr 4 – Consistent treatment in relation to the severity of a curve, a driving simulator study
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this work is to develop guidelines for evaluation of potential treatments, categorized as “self-explaining treatments” by the use of a driving simulator. More specific the driving simulator study had the aim:• To evaluate the effectiveness of curve treatments, in particular to determine whether a combination of treatments on curves according to their severity could help drivers correctly establish the severity of a curve in advance, and therefore adapt their speed appropriately.In total 35 participants, divided into two groups, drove approximately 46 minutes on a rural road with 3 baseline curves without treatment and 9 curves with treatment of varying levels. In total three different treatment levels and three different curves were used. One group received treatments before each curve that correspond to the severity of the curve (slight curve – low treatment level; moderate curve – medium treatment level; severe curve – high treatment level); the other group experienced inconsistent treatments by being exposed to all nine possible combination of curve and treatments.The analysis of the effects on speed in average and at each point (v0 to v5) was done with Mixed Model ANOVA. Dependent variables were speed measurements in the different points along the curve (v0 to v5) and the average speed through the total curve (from point v0 to v5). The analyses were done both for absolute speeds and for the relative change in speed from starting point (v0). Independent variables were consistent/inconsistent group; curve (1-3), treatment level (1–3) and time on task, here called order (1–9). Subject was used as random and nested on group. In addition the most severe curve was analysed separately in order to compare the groups.In conclusion the result showed that in most cases there were significant effects for treatment levels, severity of the curve, order (time on task), and for subject. There was no significant main effect on group (consistent/inconsistent). However, there was an interaction between curve and group, telling us that the consistent marking significantly reduced the average speed among those with consistent treatment. This holds true also for the speed at point v2, v3 and v5. A final argument for the effectiveness of consistent treatment is that if only the severe curve was considered, there was a significant effect of group.Guidelines for evaluationIt was found that our used method to evaluate the effects of speed adjustment worked well. 35 participants each drove approximately 45 minutes. They were divided into a consistent and one inconsistent group. Three levels of treatment and three severities of curves were used. The dependent variable was the speed measured at three points along the curve. This methodology could be used to evaluate other types of self-explaining treatments. But since a driving simulator study requires a lot of planning (expensive) it is suggested to initially do an expert workshop to evaluate and select the suitable SER treatment and also detailed scenario description.
|
|
| 6. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Utvärderingsmodell för ITS-baserade system vid hållplats : kunskapsöversikt och förslag på forskningsbehov
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns nya produkter av typen varningssystem som syftar till att öka säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. De har ofta tagits fram med särskilt fokus på barn. Produktutvecklarna har utvärderat sina produkter med positiva resultat och intresset hos Trafikverket och kommuner är stort för flera av dessa produkter. En typ av system är utmärkning vid hållplatser där blinkande ljus aktiveras när det finns oskyddade trafikanter i närheten, ett så kallat ITS-baserat varningssystem. Det finns idag ett antal platser i landet där sådana anläggningar är i bruk som ”försök” och det har skett utvärderingar av valda system vid hållplats som visat att systemen sannolikt är effektiva när det gäller att reducera hastigheten hos förbipasserande. Det finns dock en avsaknad av ett samlat utvärderingsupplägg. Avsaknaden av systematisk utvärdering har bidragit till bristen på formella beslut för att integrera denna typ av produkt i Vägar och Gators Utformning, VGU eller i Trafiklagstiftningen. I Trafikverkets region Stockholm har man utifrån resenärernas behov och i samarbete med kommunerna kring glesbygdsproblematik, särskilt intresse i att dessa produkter blir möjliga att använda. En förutsättning för detta är en systematisk utvärdering med avseende på om ett specifikt system fyller den funktion som det var avsett att fylla.
|
|
| 7. |
- Fors, Carina, et al.
(författare)
-
Accelerated testing of FCW for trucks : part 2: driving behaviour after exposure to repeated critical events
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forward collision warning (FCW) systems alert the driver of an imminent rear-end collision with the vehicle ahead. FCW systems are difficult to test and evaluate in a real driving situation and a simulator study can thus be a feasible way of assessing various aspects of FCW systems, such as effectiveness and acceptance. A driving simulator allows for repeated exposure to critical situations, however, there is a risk that repeated critical situations reduce the realism and result in a change in driving behaviour. The aim of this study was to assess driving behaviour during non-critical parts of a driving session that contained repeated critical situations. In a truck simulator 48 professional drivers participated in two driving sessions. The first session aimed at evaluating a FCW system which is reported elsewhere (classified). The second session was a 35 min long motorway drive with two critical and three less critical events. Between all events there was a car following situation. 32 of the drivers had a FCW system while the remaining 16 drivers had no FCW. Mean speed between the events, minimum distance to the vehicle in front in the car following situation, and performance on a secondary task - the arrows task - were used as measures of driving behaviour. In addition, the drivers answered a questionnaire about their driving behaviour.
|
|
| 8. |
- Fors, Carina, et al.
(författare)
-
Camera-based sleepiness detection : final report of the project SleepEYE
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Two literature reviews were conducted in order to identify indicators of driver sleepiness and distraction. Three sleepiness indicators – blink duration, blink frequency and Perclos – were implemented in the camera system.The aims of the study were firstly to develop and evaluate a low cost 1-camera unit for detection of driver impairment, and secondly to identify indicators of driver sleepiness and to create a sleepiness classifier for driving simulators.The project included two experiments. The first was a field test where 18 participants conducted one alert and one sleepy driving session on a motorway. 16 of the 18 participants also participated in the second experiment which was a simulator study similar to the field test.The field test data was used for evaluation of the 1-camera system, with respect to the sleepiness indicators. Blink parameters from the 1-camera system was compared to blink parameters obtained from a reference 3-camera system and from the EOG. It was found that the 1-camera system missed many blinks and that the blink duration was not in agreement with the blink duration obtained from the EOG and from the reference 3-camera system. However, the results also indicated that it should be possible to improve the blink detection algorithm since the raw data looked well in many cases where the algorithm failed to identify blinks.The sleepiness classifier was created using data from the simulator experiment. In the first step, the indicators identified in the literature review were implemented and evaluated. The indicators also included driving and context related parameters in addition to the blink related ones. The most promising indicators were then used as inputs to the classifier.
|
|
| 9. |
- Fors, Carina, 1978-, et al.
(författare)
-
Heldragen kantlinje på tvåfältsväg : hastighet och synbarhet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att undersöka hur heldragen respektive intermittent kantlinje påverkar reshastigheten på tvåfältsväg, samt att undersöka om det finns en skillnad i hållbarhet för de två linjetyperna. Studien genomfördes på en 4 km lång landsvägssträcka under en treårsperiod. Första året hade hela sträckan heldragen kantlinje. Under andra och tredje året hade halva sträckan heldragen kantlinje, medan den andra halvan hade intermittent kantlinje. Mätningar av reshastighet för fria (ostörda) personbilar gjordes varje år studien pågick, både i dagsljus och i mörker, i torrt väglag. Under andra och tredje året gjordes även mätningar av kantlinjernas funktion, i form av retroreflexion och luminanskoefficient. Resultaten visade att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Utifrån ett trafiksäkerhets- och komfortperspektiv talar resultaten för användning av heldragen kantlinje på tvåfältsväg, åtminstone på kurviga och kuperade vägar.
|
|
| 10. |
- Fors, Carina, 1978-, et al.
(författare)
-
Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Belagda vägar förses vanligtvis med längsgående vägmarkeringar, vilka kan utformas på olika sätt. Tvåfältsvägar ska i normalfallet ha en 10 eller 15 cm bred intermittent kantlinje, men heldragen kantlinje kan användas till exempel då man vill öka synbarheten. Om vägens årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) ≥ 2000 ska kantlinjerna dessutom vara våtsynbara, vilket oftast åstadkoms genom att göra markeringen profilerad.Syftet med projektet var att undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje, samt att undersöka om det finns någon skillnad i funktion och hållbarhet hos olika typer av profilerade markeringar. I det första delprojektet applicerades intermittenta respektive heldragna kantlinjer på en tvåfältsväg, vilka sedan följdes upp med årliga mätningar av retroreflexion RL och luminanskoefficient Qd under fyra år. I det andra delprojektet lades ett provfält med sex olika typer av markeringar: plan, rillad, kamflex, longflex, trappflex och plan+trappflex.Uppföljande mätningar av retroreflexion RL på både torra och våta markeringar samt luminanskoefficient Qd på torra markeringar gjordes efter ett och två år. Ingen skillnad i hållbarhet mellan intermittent och heldragen kantlinje kunde påvisas under de fyra år studien pågick. Gällande profilerade markeringar hade den rillade markeringen bäst funktion, med avseende på alla tre funktionsparametrar. Profilerade markeringar med ett trappmönster (trappflex, plan+trappflex) hade bättre funktion än markeringar med transversella linjer (longflex, kamflex).
|
|
