| 1. |
- Johansen, Trond Cato, et al.
(författare)
-
Nordic certification of road marking materials in Denmark 2015–2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A Nordic certification system for road marking materials was introduced in 2015. In the first stage, the certification system applies to Denmark, Norway and Sweden. In these countries, a documented product approval will be required in order to use a road marking material on roads managed by the national road authorities. Product approval will be based on monitored and documented performance measurements of material samples applied on test fields on public roads.Today, the certification system includes two test sites: one in Sweden and one in Denmark. However, the present report only deals with the certification in Denmark; the results from the Swedish test site will be presented in another report. The first round of material application took place in 2015, while follow-measurements were carried out around one year later, in 2016. At this point in time, the wheel passage classes P0, P1, P2 and P3 were reached at the Danish test site. In other words, the report presents which materials were certified for the mentioned P classes in 2016.
|
|
| 2. |
- Johansen, Trond Cato, et al.
(författare)
-
Nordic certification of road marking materials in Sweden 2015−2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A Nordic certification system for road marking materials was introduced in 2015. In the first stage, the certification system applies to the countries of Denmark, Norway and Sweden. In these countries, a documented product approval will be required in order to use a road marking material on roads managed by the national road authorities. Product approval will be based on monitored and documented performance measurements of material samples applied on test fields on public roads.Today, the certification system includes two test sites: one in Sweden and one in Denmark. However, the present report only deals with the certification in Sweden. The first round of material application took place in 2015, while follow-up measurements were carried out around one year later, in 2016. At this point in time, the wheel passage classes P0, P1, P2, P3 and P4 were reached at the Swedish test site. In other words, the report presents which materials were certified for the mentioned P-classes in 2016.
|
|
| 3. |
- Nygårdhs, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd : Resultat från litteraturstudie, intervjuer och projektmöte
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt nuvarande riktlinjer för väg- och gatubelysning ska vägar och gator inom tätort förses med stationär belysning, medan vägar utanför tätort normalt sett inte behöver ha belysning. Regelverket Vägar och gators utformning (VGU) är tvingande för det statliga vägnätet medan det är rådgivande för kommunala vägar och gator. Behovet av belysning på statlig väg utanför tätort har varit en källa till diskussion mellan Trafikverket och kommunerna.Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för när vägbelysning ska användas på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd. Detta har huvudsakligen gjorts genom litteratursammanställning av riktlinjer och vetenskapliga studier om trafikanters behov och vägbelysningens effekter samt genom intervjuer med belysningsansvariga i kommuner. En lista över tänkbara kriterier togs fram och diskuterades på möte med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) och Trafikverkets gemensamma projektgrupp för projektet ”Kriterier för belysning på statlig väg”. Deltagarna vid detta möte ansåg att nedanstående kriterier är intressanta att gå vidare med i en tillämpning.En statlig väg i eller i anslutning till mindre tätort på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om:vägen går genom en tätort (enligt Statistiska Centralbyråns gällande definition)det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafikdet förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, till exempel skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknandedet förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägendet förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt 6. gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllda.
|
|
| 4. |
- Nygårdhs, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Machine-readability of road markings in the Nordic countries
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The project AVRM (autonomous vehicles and road markings) aimed to examine how vehicles’ advanced driver assistance systems (ADAS) are constructed, how they function and how they detect road markings on the Nordic road network. Focus was on the systems lane departure warning (LDW) and lane keeping assist (LKA).Both the literature study and the interview study concluded that if the human eye can detect the road marking, then the road marking is machine-readable. However, only a few studies had been conducted in wet conditions relating machine-readability to road marking functionality.The pilot study aimed to test equipment and to find a method to connect machine-readability data with contrast ratio under various weather and light conditions, and to reveal possible problems before conduction of a main study. Results from both the literature study and the pilot study pointed out that wear and lack of road markings were the parameters related to road markings per se that contributed to poor machine-readability.The analysis showed that in daylight, there was no strong relationship between machine-readability and conventional road marking performance parameters. In addition, machine-readability was higher on multilane roads (99%) compared to on two-lane roads (93%), which may be explained for example by fewer curves on larger roads. Although data showed that machine-readability of broken lines was somewhat worse than that of solid lines of line width 0.1 m, this could be an effect of factors related to the (minor) roads where broken lines with 0.1 m width are commonly used.In sum, there are many factors unrelated to road markings that influence machine-readability. There are no clear relationships between machine-readability and conventional performance parameters. It should also be kept in mind that since retroreflectivity is a parameter measuring the performance in night-time, it could not be expected to affect daylight readability. As long as the road markings are visible for the human eye, they can be expected to be machine-readable as well.
|
|
| 5. |
- Nygårdhs, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av olika typer av profilering och nedfräsning av vägmarkering : kant- och mittlinjer på länsväg 250
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå våtsynbarhet hos längsgående vägmarkering används flera olika typer av profileringar i Sverige. I dagsläget saknas riktlinjer för vilken typ av profilering som ska användas på statlig väg. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om profilerade vägmarkeringar, med avseende på funktion och hållbarhet. Särskilt intressanta är jämförelser mellan ej fylld trappflex och ej fylld droppflex på intermittent kantlinje, mellan nedfräst och ej nedfräst kantmarkering, samt mellan mittmarkering i sinusräffla och i nedsänkt sinusräffla. För att uppnå syftet har i huvudsak en provsträcka på länsväg 250 använts, där nya vägmarkeringar lagts 2019. Kantlinjen var utformad som antingen trappflex eller droppflex och låg i vissa fall i en nedsänkt fräsning, medan mittlinjen utformats som trappflex eller droppflex och låg i olika typer av sinusräffla. Handhållna mätningar av torr och våt retroreflexion samt luminanskoefficient har gjorts och följts upp under åren 2020–2022 i utvalda mätpunkter. Även data från mobila mätningar över provsträckan har erhållits. I tillägg har markeringarnas funktion efter ett simulerat kraftigt regn undersökts och markeringarnas hållbarhet och synbarhet har även bedömts okulärt. Slutligen kompletterades studien med en mindre kunskapssammanställning med fokus på nordiska studier.
|
|
