| 1. |
- Elcadi, Guilherme H., et al.
(författare)
-
A Strong Correlation Between Dorsolateral Prefrontal Cortex And Vastus Lateralis Activity During Running To Fatigue
- 2016
-
Ingår i: Medicine and science in sports and exercise. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0195-9131 .- 1530-0315. ; 48:5, s. 854-854
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Fatigue is a phenomenon of pronounced importance in sports. Recently, there is strong evidence of interplay between the prefrontal cortex and motor output during fatiguing contractions. The dorsolateral prefrontal cortex (DLPC) due to its large involvement in cognitive and motor activities is believed to be involved but this requires physiological clarification. AIM: We investigated the relationship between DLPC activity - responses in oxyhemoglobin (HbO2) and total hemoglobin (HbT) measured by near-infrared spectroscopy (NIRS), and the vastus lateralis muscle (VL) activity - quantified as root-mean-square (RMS) of the EMG signal, during a fatigue protocol.METHODS: Four male runners (32±12 yrs) with probes for NIRS over the DLPC and EMG over the VL performed a track running test at a constant speed to fatigue (exhaustion). The running speed was individually determined as the average speed of a 1200-m time trial performed ~3 days prior to testing. For NIRS changes in μmole/L of HbO2 and HbT were computed. The VL EMG-RMS of the contraction of each step was normalized as a percent of a submaximal reference contraction (%RMS), thus removing the non-activity between steps. Data of 10s epochs at 20, 40, 60, 80 and 100% of time for each lap were averaged for analyses. Regression analyses performed with HbO2 and with HbT as dependent variables and %RMS as the independent variable.RESULTS: Over time there was an increase in HbO2 and HbT in the DLPC, and in VL-%RMS. Both HbO2 and HbT correlated strongly with EMG-RMS during running to fatigue (see figures below); p<0.001 for both.CONCLUSION: The strong relationship between DLPC and VL activities during running to fatigue suggests the involvement of the DLPC in the central processing of fatigue.
|
|
| 2. |
- Lind, Carl Mikael, et al.
(författare)
-
Prevention of Work: Related Musculoskeletal Disorders Using Smart Workwear – The Smart Workwear Consortium
- 2019
-
Ingår i: Human Systems Engineering and Design. - Cham : Springer. - 9783030020521 - 9783030020538 ; 876, s. 477-483
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Adverse work-related physical exposures such as repetitive movements and awkward postures have negative health effects and lead to large financial costs. To address these problems, a multi-disciplinary consortium was formed with the aim of developing an ambulatory system for recording and analyzing risks for musculoskeletal disorders utilizing textile integrated sensors as part of the regular workwear. This paper presents the consortium, the Smart Workwear System, and a case study illustrating its potential to decrease adverse biomechanical exposure by promoting improved work technique.
|
|
| 3. |
- Johansson Hanse, Jan, 1954, et al.
(författare)
-
Identification and analysis of unsatisfactory psychosocial work situations: a participatory approach employing video-computer interaction
- 2001
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 32, s. 23-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A method for psychosocial evaluation of potentially stressful or unsatisfactory situations in manual work was developed. It focuses on subjective responses regarding speci"c situations and is based on interactive worker assessment when viewing video recordings of oneself. The worker is first video-recorded during work. The video is then displayed on the computer terminal, and the filmed worker clicks on virtual controls on the screen whenever an unsatisfactory psychosocial situation appears; a window of questions regarding psychological demands, mental strain and job control is then opened. A library with pictorial information and comments on the selected situations is formed in the computer. The evaluation system, called PSIDAR, was applied in two case studies, one of manual materials handling in an automotive workshop and one of a group of workers producing and testing instrument panels. The findings indicate that PSIDAR can provide data that are useful in a participatory ergonomic process of change.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Barkstedt, Vanda, et al.
(författare)
-
Sophämtares fysiska och psykosociala arbetsbelastning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet som sophämtare inkluderar manuell hantering som hämtning och hantering av hushållsavfall i kärl och säckar. Det finns tidigare studier som visat att arbetet kan vara tungt med en hög helkroppsbelastning. Tungt arbete förknippas ofta med besvär i rörelseorganen. Psykologiska påfrestningar i arbetet kan också bidra till besvärsuppkomst.Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet tog gemensamt initiativ till det här projektet ”Sophämtarnas arbetsmiljö - allas ansvar”. Projektet har utförts av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. I den här delen av projektet var syftet att kartlägga branschens förekomst av arbetsrelaterade besvär och undersöka den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen hos sophämtare vid arbete med insamling av hushållsavfall.Samtliga Sveriges sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall, knappt 2000, erbjöds att fylla i ett omfattande frågeformulär avseende arbete och hälsa. Sextiosex procent svarade. Inom projektetet genomfördes också heldagsmätningar av puls och arbetsställningar för rygg och armar på 56 sophämtare som arbetade med baklastande sopbil. På 12 sophämtare som arbetade med sidlastande sopbil genomfördes dessutom mätningar av muskelbelastning i skulder- och underarmsmuskulatur under en hel arbetsdag. I samband med heldagsmätningarna observerades sophämtarnas arbete av en observatör från en efterföljande bil, eller via en personburen videokamera. För att få fram ytterligare information om belastning på skuldror, rygg och knän genomfördes även biomekaniska fältexperiment där sophämtare fick utföra typiska arbetssituationer samtidigt som förekommande skjut- och drag-krafter registrerades.Enligt enkätundersökningen ansåg 17 procent av sophämtarna att deras fysiska arbetsförmåga var låg, vilket är samma procentandel som tidigare har registrerats hos flygplanslastare, men något bättre än vad man brukar se bland män med kort utbildningstid.Det var vanligare med kroppsliga besvär bland sophämtare än generellt i befolkningen. Andelen med besvär för olika kroppsdelar som skuldror (60 procent), ländrygg (62 procent), nacke (49 procent), händer/handleder (44 procent), motsvarade situationen för flygplanslastare; det fanns dock en skillnad för knän, där 52 procent av sophämtarna hade besvär mot 44 procent av flyglastarna.Sophämtarnas psykosociala arbetsbelastning liknade i stort den hos flygplanslastare, och motsvarar generellt förhållandena i den arbetande befolkningen. I genomsnitt rapporterar sophämtarna även samma upplevda stöd ifrån ledningen som andra yrkesgrupper, men sophämtare på arbetsställen med särskilt lågt stöd ifrån ledningen rapporterade fler olyckstillfällen, hade högre förekomst av kroppsliga besvär och lägre arbetsförmåga än sophämtare på arbetsställen med högt stöd. Mycket talande var att många fler, 27 procent skattade låg psykisk arbetsförmåga av dem på arbetsställen med generellt lågt upplevt stöd från ledningen jämfört med 8 procent av dem på arbetsställen med högt stöd.Det var vanligare med olycksfallstillbud bland de som angav ett ständigt högt arbetstempo, vilka återfanns både bland de som svarade att de, 64 procent av sophämtarna, som fick och bland de som inte fick gå hem tidigare om de var klara med dagens uppgifter.Fyrtiofyra procent av sophämtarna svarade att de en eller flera gånger hade råkat ut för olycksfall som lett till sjukskrivning. Halkolyckor var klart vanligast. Bland de som rapporterade ett ständigt högt arbetstempo var det vanligare med olyckor.De 41 kvinnor som ingick i enkätstudien rapporterade generellt högre upplevd fysisk och psykosocial belastning, samt sämre hälsa och arbetsförmåga än sina manliga kollegor.Heldagsmätningarna visade att baklastarnas genomsnittliga arbetstid utanför depån var drygt 6½ timma, varav 43 procent utgjordes av bilkörning. Pulsmätningarna visade, liksom enkäterna, att hämtning från flerbostadhus var mera belastande än hämtning i villaområden och på landsbygden. Pulsen var stundtals hög, men i genomsnitt var den för de flesta sophämtare acceptabel enligt internationella rekommendationer.De biomekaniska analyserna visade att krafterna vid dragning av sopkärl ibland var höga, speciellt på snöunderlag, men de föreföll inte att innebära några tydliga risker för ländryggen enligt amerikanska rekommendationer för acceptabla nivåer. Det finns dock forskning som indikerar att upprepad exponering för höga dragkrafter kan innebära risk för skulderbesvär. Att hoppa eller att gå framlänges ned från styrhytt var förknippat med knäbesvär, och kan enligt de biomekaniska analyserna även ge höga ländryggsbelastningar.Mot bakgrund av dessa resultat kan några rekommendationer/frågeställningar i syfte att förbättra arbetsmiljön vara följande:Kan man öka stödet från ledningen? Ledarskaps- och arbetsmiljöutbildning för första linjens chefer? Strategi vid chefsrekrytering?Kan man påverka sophämtarna att inte arbeta i ett ”onödigt” högt tempo, om det egentligen inte är bråttom?Kan man se till att det finns tid (eller om det redan finns tid, att få sophämtarna att använda denna tid) att arbeta i ett rimligt tempo, och kanske hjälpas åt vid hantering av mycket tunga kärl?Kan man få alla att ta sig ner från hytten på "rätt sätt"? Kan man i större utsträckning använda sopbilar med låga insteg?
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Holtermann, Andreas, et al.
(författare)
-
A practical guidance for assessments of sedentary behavior at work: A PEROSH initiative
- 2017
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 63, s. 41-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedentary behavior is defined as sitting or lying with low energy expenditure. Humans in industrialized societies spend an increasing amount of time in sedentary behaviors every day. This has been associated with detrimental health outcomes. Despite a growing interest in the health effects of sedentary behavior at work, associations remain unclear, plausibly due to poor and diverse methods for assessing sedentary behavior. Thus, good practice guidance for researchers and practitioners on how to assess occupational sedentary behavior are needed. The aim of this paper is to provide a practical guidance for practitioners and researchers on how to assess occupational sedentary behavior. Ambulatory systems for use in field applications (wearables) are a promising approach for sedentary behavior assessment. Many different small-size consumer wearables, with long battery life and high data storage capacity are commercially available today. However, no stand-alone commercial system is able to assess sedentary behavior in accordance with its definition. The present paper offers decision support for practitioners and researchers in selecting wearables and data collection strategies for their purpose of study on sedentary behavior. Valid and reliable assessment of occupational sedentary behavior is currently not easy. Several aspects need to be considered in the decision process on how to assess sedentary behavior. There is a need for development of a cheap and easily useable wearable for assessment of occupational sedentary behavior by researchers and practitioners
|
|
| 10. |
- Neumann, W. Patrick, et al.
(författare)
-
Innovation and employee injury risk in automotive disassembly operations
- 2018
-
Ingår i: International Journal of Production Research. - : Taylor & Francis. - 0020-7543 .- 1366-588X. ; 56:9, s. 3188-3203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Engineering innovations in car disassembly systems are studied for affects on system operators’ risk of repetitive strain injury (RSI). Objective instrumented measures of injury risk factors with synchronized video-based task analyses were used to examine changes in operators’ RSI risk during two cases of engineering innovation: 1) a shift in industrial model from traditional extracting saleable parts to line-based full material recovery, and 2) the prospective effects of a simulated “Lean” inspired process improvement in the line system.Both cases of innovation showed significantly increased movement speeds and reduced muscular recovery opportunities, implying increased RSI risk. This case study reveals a mechanism by which innovation may increase RSI risks for operators. Managers responsible for engineering innovation should ensure their teams have the tools and mandate necessary to control injury hazards as part of the development and design process. These cases suggest how failure to manage RSI hazards in the innovation process may allow increases of injury risks that can compromise operational performance. This “innovation pitfall” has implications for operator health and organizational sustainability. Alternative pathways are discussed.
|
|
