| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Dahlqvist, Camilla, et al.
(författare)
-
Arbetsbelastning vid städning av hotellrum
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsmiljön 2013” har 40 procent av alla hotell- och kontorsstädare ont i nacke, rygg, axlar eller armar varje vecka. 60 procent av dem känner sig uttröttade i kroppen. Arbets- och miljömedicin (AMM) Syd har tagit fram åtgärdsnivåer för ett antal belastningsmått, ”AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning”, och om man överstiger dessa, anser vi att risken för belastningsskada är stor. Vi har studerat hotellrumsstädares belastning och jämfört med våra åtgärdsnivåer.Vi mätte den fysiska arbetsbelastningen hos fjorton kvinnliga hotellrumsstädare under en vanlig arbetsdag, på en deltagare åt gången. De arbetade på sju olika hotell i södra Sverige. Några var anställda av städföretag och några direkt av hotellen.Vi fann att hotellrumsstädare har en väldigt hög arbetsbelastning i övre delen av kroppen, både vad gäller rörelsehastighet, arbetsställningar och muskelansträngning (se Tabell på sid 3). Samtliga deltagare hade för hög rörelsehastighet i överarm och handled och för lite vila i underarmens muskler i jämförelse med våra åtgärdsnivåer. Även vad gäller framåtböjningen av huvudet, överarmens arbetsställning och underarmens muskelbelastning fann vi för höga nivåer. Hotellrumsstädning överskrider nio av våra elva åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Detta betyder att hotellrumsstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastningsskador.RekommendationerFör att minska risken för belastningsskador bland hotellrumsstädare måste arbetstempot sänkas, genom att minska antalet rum som ingår i en hotellrumsstädares arbetsdag.Personalen bör erbjudas regelbundna medicinska kontroller avseende ergonomiskt belastande arbete så att man tidigt sätter in åtgärder för den arbetstagare eller grupp av arbetstagare som är på väg att utveckla skada i muskler och/eller leder. Arbetsplatsen rekommenderas att ha företagshälsovård knuten till sig, som kan genomföra de medicinska kontrollerna och som kontinuerligt gör riskbedömningar av arbetet. De bör också ha som uppgift att utbilda städpersonalen i ergonomi.
|
|
| 4. |
- Dahlqvist, Camilla, et al.
(författare)
-
Comparing two methods to record maximal voluntary contractions and different electrode positions in recordings of forearm extensor muscle activity : refining risk assessments for work-related wrist disorders
- 2018
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815. ; 59:2, s. 231-242
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Wrist disorders are common in force demanding industrial repetitive work. Visual assessment of force demands have a low reliability, instead surface electromyography (EMG) may be used as part of a risk assessment for work-related wrist disorders. For normalization of EMG recordings, a power grip (hand grip) is often used as maximal voluntary contraction (MVC) of the forearm extensor muscles. However, the test-retest reproducibility is poor and EMG amplitudes exceeding 100% have occasionally been recorded during work. An alternative MVC is resisted wrist extension, which may be more reliable.Objective: To compare hand grip and resisted wrist extension MVCs, in terms of amplitude and reproducibility, and to examine the effect of electrode positioning.Methods: Twelve subjects participated. EMG from right forearm extensors, from four electrode pairs, was recorded during MVCs, on three separate occasions.Results: The group mean EMG amplitudes for resisted wrist extension were 1.2-1.7 times greater than those for hand grip. Resisted wrist extension showed better reproducibility than hand grip.Conclusions: The results indicate that the use of resisted wrist extension is a more accurate measurement of maximal effort of wrist extensor contractions than using hand grip and should increase the precision in EMG recordings from forearm extensor muscles, which in turn will increase the quality of risk assessments that are based on these.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlqvist, Camilla, et al.
(författare)
-
Self-recordings of upper arm elevation during cleaning - comparison between analyses using a simplified reference posture and a standard reference posture
- 2018
-
Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders. - : BMC. - 1471-2474. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background To reduce ergonomic risk factors in terms of awkward and constrained postures and high velocities, it is important to perform adequate risk assessments. Technical methods provide objective measures of physical workload. These methods have so far mainly been used by researchers. However, if written instructions how to apply the sensors and how to adopt the reference posture are provided, together with triaxial accelerometers, it may be possible for employees to record their own physical workload. The exposure in terms of e.g. upper arm elevations could then easily be assessed for all workers in a workplace. The main aims of this study were: 1) to compare analyses for self-recording of upper arm elevation during work using a simplified reference posture versus using a standard reference posture, and 2) to compare the two reference postures.MethodsTwenty-eight cleaners attached an accelerometer to their dominant upper arm and adopted a simplified reference according to a written instruction. They were thereafter instructed by a researcher to adopt a standard reference. Upper arm elevations were recorded for 2 or 3 days. Each recording was analysed twice; relative to the simplified reference posture and relative to the standard reference posture. The group means of the differences in recorded upper arm elevations between simplified and standard reference analyses were assessed using Wilcoxon signed ranks test. Furthermore, we calculated the group mean of the differences between the simplified reference posture and the standard reference posture.ResultsFor arm elevation during work (50(th) percentile), the group mean of the differences between the two analyses was 0.2 degrees (range-7 - 10 degrees). The group mean of the differences between the two references was 9 degrees (range 1-21 degrees). The subjects were able to follow the instructions in the protocol and performed self-recording of upper arm elevation and velocity.ConclusionsThe small difference between the two analyses indicates that recordings performed by employees themselves are comparable, on a group level, with those performed by researchers. Self-recordings in combination with action levels would provide employers with a method for risk assessment as a solid basis for prevention of work-related musculoskeletal disorders.
|
|
| 7. |
- Dahlqvist, Camilla, et al.
(författare)
-
Validity of a small low-cost triaxial accelerometer with integrated logger for uncomplicated measurements of postures and movements of head, upper back and upper arms
- 2016
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 55, s. 108-116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Repetitive work and work in constrained postures are risk factors for developing musculoskeletal disorders. Low-cost, user-friendly technical methods to quantify these risks are needed. The aims were to validate inclination angles and velocities of one model of the new generation of accelerometers with integrated data loggers against a previously validated one, and to compare meaurements when using a plain reference posture with that of a standardized one. All mean (n = 12 subjects) angular RMS-differences in 4 work tasks and 4 body parts were <2.5° and all mean median angular velocity differences <5.0 °/s. The mean correlation between the inclination signal-pairs was 0.996. This model of the new generation of triaxial accelerometers proved to be comparable to the validated accelerometer using a data logger. This makes it well-suited, for both researchers and practitioners, to measure postures and movements during work. Further work is needed for validation of the plain reference posture for upper arms.
|
|
| 8. |
- Holtermann, Andreas, et al.
(författare)
-
A practical guidance for assessments of sedentary behavior at work: A PEROSH initiative
- 2017
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 63, s. 41-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedentary behavior is defined as sitting or lying with low energy expenditure. Humans in industrialized societies spend an increasing amount of time in sedentary behaviors every day. This has been associated with detrimental health outcomes. Despite a growing interest in the health effects of sedentary behavior at work, associations remain unclear, plausibly due to poor and diverse methods for assessing sedentary behavior. Thus, good practice guidance for researchers and practitioners on how to assess occupational sedentary behavior are needed. The aim of this paper is to provide a practical guidance for practitioners and researchers on how to assess occupational sedentary behavior. Ambulatory systems for use in field applications (wearables) are a promising approach for sedentary behavior assessment. Many different small-size consumer wearables, with long battery life and high data storage capacity are commercially available today. However, no stand-alone commercial system is able to assess sedentary behavior in accordance with its definition. The present paper offers decision support for practitioners and researchers in selecting wearables and data collection strategies for their purpose of study on sedentary behavior. Valid and reliable assessment of occupational sedentary behavior is currently not easy. Several aspects need to be considered in the decision process on how to assess sedentary behavior. There is a need for development of a cheap and easily useable wearable for assessment of occupational sedentary behavior by researchers and practitioners
|
|
| 9. |
- Kazmierczak, Karolina, et al.
(författare)
-
An integrated analysis of ergonomics and time consumption in Swedish 'craft-type' car disassembly.
- 2005
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 36:3, s. 263-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Car disassembly is at the edge of extensive rationalisations due to increased legislative demands for recycling. This study focused on (1) assessing current mechanical exposures (physical work loads) for comparison with future rationalised systems, with particular emphasis on time aspects, (2) analysing disassembly work in terms of time consumption and exposures in constituent tasks as defined by a loss analysis technique, and (3) predicting the consequences of car disassembly rationalisation for mechanical exposures. The study showed that disassembly implied pronounced circulatory loads, and that more walking and higher lumbar peak loads were found than in studies of assembly work. Value-adding tasks comprised 30% of the total working time, and implied higher postural exposures for the head, arm, trunk and wrist, as well as less opportunities to recover, as compared to non-value-adding tasks. Organisational-type rationalisations can be expected to increase the time spent in value-adding work, thus increasing local exposures for the average worker, while a concurrent increase in mechanisation level might reduce circulatory exposures, the amount of walking, and peak lumbar loads.
|
|
| 10. |
- Kurut Sabanoglu, Anil, et al.
(författare)
-
Anisotropic Interactions in Protein Mixtures,: Self Assembly and Phase Behavior in Aqueous Solution
- 2012
-
Ingår i: The Journal of Physical Chemistry Letters. - : American Chemical Society (ACS). - 1948-7185. ; 3:6, s. 731-734
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent experimental studies show that oppositely charged proteins can self-assemble to form seemingly stable microspheres in aqueous salt solutions. We here use parallel tempering Monte Carlo simulations to study protein phase separation of lysozyme/alpha-lactalbumin mixtures and show that anisotropic electrostatic interactions are important for driving protein self-assembly. In both dilute and concentrated protein phases, the proteins strongly align according to their charge distribution. While this alignment can be greatly diminished by a single point mutation, phase separation is completely suppressed when neglecting electrostatic anisotropy. The results highlight the importance of subtle electrostatic interactions even in crowded biomolecular environments where other short-ranged forces are often thought to dominate.
|
|
