SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Fröberg Andreas) ;pers:(Nyberg Gisela)"

Sökning: WFRF:(Fröberg Andreas) > Nyberg Gisela

  • Resultat 1-10 av 15
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Arvidsson, Daniel, et al. (författare)
  • Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt
  • 2019
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116, s. 1654-1658
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Accelerometrar används i stor utsträckning inom forskning och i viss grad i klinisk verksamhet för att fastställa fysisk aktivitet, men de ställer krav på användarna. God kännedom krävs om utformning av mätprotokoll och bearbetning av rådata till användbara mått, som kan användas i lämpliga statistiska analyser för att undvika mätfel.Mätfel medför felskattning av den fysiska aktiviteten, uteblivna gruppskillnader, försvagade samband med hälsa och felaktiga slutsatser om interventionseffekter.Mätning av fysisk aktivitet i klinisk verksamhet främjas genom samarbete mellan kliniskt verksamma, kliniska forskare och forskare med metodologisk kompetens inom fysisk aktivitetsmätning.
  •  
2.
  • Arvidsson, Daniel, et al. (författare)
  • Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt : [Physical activity measured with accelerometers].
  • 2019
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 116
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The development of accelerometers has revolutionized measurement of physical activity, and they are used to a large extent in research and have started to be implemented into clinical settings. However, achievement of reliable outcomes requires good methodological knowledge and skills by the user. Otherwise, significant measurement errors may occur, interfering with assessment of the physical activity level in the population, group differences, associations with health parameters or effect of treatments. This paper by the Swedish Network for Objective Measurement of Movement (NORM) provides an overview of physical activity measurement including sections of data collection, processing of raw data into useful metrics and statistical analysis. It targets users of accelerometer in research, health care and national surveys.
  •  
3.
  • Arvidsson, Daniel, 1974, et al. (författare)
  • Med accelerometrar kan fysisk aktivitet mätas objektivt- Snabb metodutveckling, men mer kompetens krävs för användning fullt ut i klinisk praxis : Physical Activity Measured With Accelerometers
  • 2019
  • Ingår i: Läkartidningen. - 1652-7518. ; 116
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • The development of accelerometers has revolutionized measurement of physical activity, and they are used to a large extent in research and have started to be implemented into clinical settings. However, achievement of reliable outcomes requires good methodological knowledge and skills by the user. Otherwise, significant measurement errors may occur, interfering with assessment of the physical activity level in the population, group differences, associations with health parameters or effect of treatments. This paper by the Swedish Network for Objective Measurement of Movement (NORM) provides an overview of physical activity measurement including sections of data collection, processing of raw data into useful metrics and statistical analysis. It targets users of accelerometer in research, health care and national surveys.
  •  
4.
  • Fröberg, Andreas, 1985, et al. (författare)
  • Leisure-time organised physical activity and dietary intake among Swedish adolescents
  • 2021
  • Ingår i: Children’s physical activity and health - a research area more crucial than ever!.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Aim: The aim of this study was to investigate associations between participation in leisure-time organised physical activity (LTOPA) and dietary intake in a large representative sample of Swedish adolescents. Methods: The study was based on the national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-2017 and involved a sample of 2807 (n=1234 boys) participants aged 11-12, 14-15, and 17-18 years. Information about LTOPA and dietary intake were collected through a web questionnaire and a web based 24-hour recall method (RiksmatenFlex), respectively. For dietary intake, the following six variables were analysed: overall healthy eating index (SHEIA15) and energy-adjusted intake (g/10 MJ) of fruits, vegetables, candy, sugar-sweetened beverages (SSB), and the proportion of added sugar to total energy intake (E%). Significance testing for associations between participation in LTOPA and dietary intake was performed with analysis of covariance (adjusted for parental education). Effect-sizes were reported as partial eta squared and interpreted as small (0.01), moderate (0.06), and large (0.14). Results: A total of 1886 boys and girls participated in LTOPA. The result showed that LTOPA was associated with lower SSB intake among adolescent boys and girls, higher fruit intake among boys, and lower vegetable intake among girls. The effect-sizes were small. However, LTOPA was unrelated with overall healthy eating index, candy intake, and the proportion of added sugar to total energy intake among both boys and girls. When further analysing dietary intake by weekly frequency of participation in LTOPA, including those who did not participate, few significant differences were observed. Conclusions: The study shows that LTOPA is associated with some healthy eating behaviours but there are room for improvements. Places where adolescents participate in LTOPA is therefore one important setting to promote healthy dietary habits among adolescents.
  •  
5.
  • Fröberg, Andreas, 1985, et al. (författare)
  • Leisure-time organised physical activity and dietary intake among Swedish adolescents.
  • 2022
  • Ingår i: Journal of Sports Sciences. - : Routledge. - 0264-0414 .- 1466-447X. ; 40:11, s. 1198-1205
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study aimed to investigate associations between participation in leisure-time organised physical activity (LTOPA) and dietary intake in a large representative sample of Swedish adolescents participating in the national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-2017. A sample of 2807 participants aged 11-12, 14-15 and 17-18 years were included. Information about LTOPA and dietary intake were collected through questionnaires and two 24-hour recalls on the web (RiksmatenFlex). For dietary intake, overall healthy eating index, intake of fruit, vegetables, candy, sugar-sweetened beverages, and the proportion of added sugar to total energy intake were analysed. Significance-testing for associations was performed with analysis of covariance. LTOPA was associated with lower sugar-sweetened beverages intake among adolescent boys (p < 0.001, ηp2 = 0.012) and girls (p = 0.007, ηp2 = 0.005), higher fruit intake among boys (p = 0.043, ηp2 = 0.003), and lower vegetable intake among girls (p < 0.001, ηp2 = 0.009). However, LTOPA was unrelated to the overall healthy eating index, candy intake, and the proportion of added sugar to total energy intake (p > 0.05). LTOPA was only associated with some healthy eating behaviours, and there is much room for improvement in the diets of Swedish adolescents.
  •  
6.
  • Fröberg, Andreas, 1985, et al. (författare)
  • Organised physical activity during leisure time is associated with more objectively measured physical activity among Swedish adolescents.
  • 2020
  • Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley-Blackwell. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 109:9, s. 1815-1824
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: The aim of this study was to investigate associations between participation in organised physical activity (PA), such as sport and exercise during leisure time, and objectively measured PA and sedentary time in a large representative sample of Swedish adolescents.METHODS: This study was part of the school-based cross-sectional Swedish national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016-17. Data from 3477 adolescents aged 11-12, 14-15 and 17-18 years were used in the analyses. Participation in organised PA and parental education were reported in questionnaires. PA and sedentary time were objectively measured through accelerometry during seven consecutive days.RESULTS: Adolescents who participated in organised PA had significantly higher total PA (14%, p<0.001), more time spent on moderate-to-vigorous PA (MVPA) (eight minutes, p<0.001) and had less sedentary time (15 minutes, p<0.001). Those who participated in organised PA were more likely to reach recommended PA levels. Total PA and MVPA did not differ by parental education among those who participated in organised PA.CONCLUSION: Adolescents who participated in organised PA were more physically active, less sedentary and more likely to reach PA recommendations than those who did not.
  •  
7.
  • Fröberg, Andreas, 1985, et al. (författare)
  • Organiserad fysisk aktivitet och kostintag bland ungdomar: Resultat från Riksmaten Ungdom, 2016-17
  • 2022
  • Ingår i: Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning (2022) - årskonferens.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Introduktion Hälsosamma kostvanor bland ungdomar kan leda till betydelsefulla hälsovinster, både på kort och lång sikt. Forskning visar att få ungdomar äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Dessutom att många ungdomar äter för mycket godis och dricker för mycket sötad dryck. Det finns därför behov av effektiva strategier för att främja hälsosamma kostvanor bland ungdomar. Forskning visar att deltagande i organiserad fysisk aktivitet, t.ex. föreningsidrott, är relaterat till hälsosamma levnadsvanor, såsom mer fysisk aktivitet. Dessutom finns en koppling mellan deltagande i organiserad fysisk aktivitet och positiva hälsoutfall, däribland psykologiska hälsa. Sambandet mellan organiserad fysisk aktivitet och kostintag är dock studerat i begränsad utsträckning. Idag saknas studier med representativa data från ungdomar i Sverige. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan deltagande i organiserad fysisk aktivitet och kostintag i ett stort representativt urval av svenska ungdomar. Metod Studien bygger på Livsmedelsverkets nationella undersökning Riksmaten ungdom 2016-17 och inkluderade data från 2807 ungdomar i åldrarna 12, 15 och 18 år. Ungdomarna besvarade ett frågeformulär om deltagande i organiserad fysisk aktivitet. Under två 24-timmarsperioder registrerades kostintag genom en webbaserad metod (RiksmatenFlex). Följande kostvariabler ingick i analyserna: intag av frukt, grönsaker, godis och sötad dryck, hälsosamt kostindex och andel tillsatt socker i relation till totalt energiintag. Frågeformulär användes också för att mäta föräldrars utbildningsnivå vilket användes som indikator för socioekonomisk bakgrund. Resultat Deltagande i organiserad fysisk aktivitet var förenat med lägre intag av sötad dryck bland pojkar (p<0.001) och flickor (p=0.007), högre intag av frukt bland pojkar (p=0.043) men också lägre intag av grönsaker bland flickor (p<0.001). Deltagande i organiserad fysisk aktivitet var inte relaterat till intag av godis, hälsosamt kostindex och andel tillsatt socker i relation till totalt energiintag (p>0.05). Vidare observerades inga tydliga skillnader i kostintag mellan de som inte deltog alls och de som deltog 1, 2, 3, 4 eller 5 gånger eller mer per vecka. Diskussion och slutsatser Studien visade att deltagande i organiserad fysisk aktivitet var förenat med vissa hälsosamma kostvariabler men att det finns utrymme för förbättringar. Platser där ungdomar deltar i organiserad fysisk aktivitet kan utgöra viktiga sammanhang för att främja hälsosamma kostvanor bland ungdomar.
  •  
8.
  •  
9.
  • Fröberg, Andreas, 1985, et al. (författare)
  • Self-reported physical activity and sedentary behaviour among adolescents in Sweden vary depending on sex, age and parental education.
  • 2021
  • Ingår i: Acta Paediatrica. - : John Wiley & Sons. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 110:11, s. 3097-3104
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: The aim of this study was to investigate self-reported physical activity and sedentary behaviour by sex, age and parental education in a large representative sample of Swedish adolescents.METHODS: This study is based on data from the national dietary survey Riksmaten Adolescents that was conducted by the Swedish Food Agency in 2016-2017. In total, 3477 students in grade five (11-12 years), eight (14-15 years), and eleven (17-18 years) were included. A web questionnaire was used to collect information about physical activity and sedentary behaviour.RESULTS: In total, 53% reported active transport to and from school, 93% that they usually participate in the physical education, 76% reported a physically active leisure time, and 66% that they participated in organised physical activities. In addition, 12% and 6% reported two hours or less of screen time on weekdays and weekends, respectively. Participation in physical activity was generally lower among girls, older adolescents and for those from families with low parental education.CONCLUSION: This study provide reference values for self-reported physical activities and sedentary behaviours among adolescents in Sweden. Strategies to increase physical activity and reduce screen time are needed, particularly among girls, older adolescents and among those with low parental education.
  •  
10.
  • Helgadóttir, Björg, et al. (författare)
  • COVID-19 induced changes in physical activity patterns, screen time and sleep among Swedish adolescents - a cohort study.
  • 2023
  • Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Nature. - 1471-2458. ; 23:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: The coronavirus disease 2019 (COVID-19) pandemic had a huge impact on daily life, even in countries such as Sweden where the restrictions were relatively mild. This paper assesses the effects of the COVID-19 pandemic restrictions on physical activity (PA) patterns, screen time, and sleep among Swedish adolescents. The exposures explored include gender, parental education, anthropometrics, and cardiovascular fitness (CVF).METHODS: Cohort data were collected from September 26th to December 6th, 2019, and from April 12th to June 9th, 2021. Participants were 13-14 years-old (7th graders) at baseline with 585 participating at both baseline and follow-up. At both baseline and follow-up PA and sedentary time were measured with accelerometers, and sleep and screen time with questionnaires. The exposure variables (gender, parental education, anthropometrics and CVF) were collected at baseline. Multilevel linear regression analyses were performed.RESULTS: Moderate-to-vigorous-physical activity (MVPA) remained unchanged while light physical activity (LiPA) decreased and sedentary time increased. Sleep duration decreased and screen time increased. Girls, adolescents with overweight/obesity (BMI and percent body fat), and those with lower CVF at baseline had less favourable changes in PA patterns, sleep and screen time.CONCLUSIONS: Although no significant (α = 0.05) changes were seen in MVPA, both LiPA and sedentary time as well as sleep and screen time changed in unfavourable ways. More intense activities are often organised and seem to have withstood the pandemic, while less intense activities decreased. Some groups were more vulnerable and will need directed intervention in the post-pandemic period as well as when future pandemics hit.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy