| 1. |
- Nyström, Ingrid, 1965, et al.
(författare)
-
Energieffektiv bebyggelse och fjärrvärme i framtiden
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I strategisk planering för fjärrvärme i ett framtida energisystem måste hänsyn tas till att fjärrvärmens omvärld står inför stora förändringar. Med fortsatta krav på minskad miljöpåverkan och ökad resurseffektivitet och med samtidig energieffektivisering på användarsidan kommer högre krav att ställas både på beslutsunderlag och analys samt på branschsamverkan med andra intressenter i energisystemet och fastighetsbranschen. Detta projekt inleder en mer framtidsinriktad analys av fjärrvärmens utveckling och bidrar med ny kunskap framförallt rörande energianvändningens utveckling och fjärrvärmens roll för att minska miljöbelastningen från uppvärmning. Särskilt fokus har lagts på betydelsen av energieffektivisering av värmeanvändning i bebyggelsen. Projektet är relativt begränsat i sin omfattning och riktar därför in sig på några särskilda frågeställningar, genom fyra delprojekt:● Klassningssystem för fastigheter och dess inverkan på fjärrvärme (se Delrapport A).● Miljöpåverkan från energieffektiva hus och alternativ värme/el (se Delrapport B).● Analys av energianvändning i miljonprogramsområden (se Delrapport C).● Nya tekniker och ändrade förutsättningar för el- och värmeproduktion (se Delrapport D). I rapportens huvuddel finns en samlande syntes, vilken bidrar med en sammanhållen systemsyn för fjärrvärmens framtida utmaningar såväl på användar- som produktionssidan. Underlaget för denna syntes består av material och resultat från de fyra delprojekten samt diskussioner och bearbetning av branschföreträdare för energi- och fastighetsbransch under projektets workshops. Syntesen är, på grund av projektets omfattning, i första hand kvalitativ och syftar heller inte till att ge några färdiga svar. Den ska i första hand ses som en utgångspunkt för fortsatt analys av fjärrvärmens framtida roll.Projektet lyfter särskilt fram följande slutsatser:• Fjärrvärmebranschen ser kraftigt ändrade förutsättningar framför sig, både vad gäller värmeanvändningens utveckling och tillförselssidan. Det finns därför starka skäl att vidareutveckla och tillämpa metoder för strategisk framtidsinriktad analys, vilket särskilt kräver utveckling av data, datahantering och systemanalytiska metoder avseende utvecklingen av värmeefterfrågan i byggnader och industri.• För att även framåt säkerställa fjärrvärmens roll i ett uthålligt energisystem kommer det att bli viktigare med en transparent och heltäckande miljövärdering av olika typer av fjärrvärmesystem. Miljövärderingen behöver genomföras med hänsyn tagen till det lokala fjärrvärmesystemet, men utifrån generellt tillämpliga, gemensamma, principer.• Från miljösynpunkt står inte fjärrvärme och energieffektiv bebyggelse (”passivhus”) i något motsatsförhållande. Energieffektiva delar som kopplas samman i ett effektivt energisystem ger optimalt utfall.• För att utveckla långsiktigt hållbara fjärrvärme- och byggsektorer krävs fortsatt utveckling av samverkan mellan bland andra fjärrvärmebransch, fastighetsbransch och samhällsplanering. Fjärrvärmebranschen behöver kunskap om sina kunder, ner till aktuell byggnadsstatus och bostadsbolagens åtgärdsplaner, samtidigt som bygg- och fastighetssektorn behöver kunskap om fjärrvärmens förutsättningar och möjligheter att på lång sikt fortsätta att leverera tillförlitlig värme med minsta möjliga miljöpåverkan.
|
|
| 2. |
- Fröling, Morgan, 1966-, et al.
(författare)
-
DISTRICT HEATING AS PART OF THE ENERGY SYSTEM : AN ENVIRONMENTAL PERSPECTIVE ON ‘PASSIVE HOUSES’ AND HEAT REPLACING ELECTRICITY USE
- 2010
-
Ingår i: Proceedings of 12th International Symposium onDistrict Heating and Cooling, September 5th –September 7th, 2010, Tallin University of Technology, Tallinn, ESTONIA. - 9789949230150 ; , s. 202-205
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energy use for space heating, hot tap water and otherheat use at comparatively low temperature levelsrepresent a substantial part of the total energy use inSweden and countries with similar climate. It is thus ofimportance to meet this demand in a way generating assmall environmental impact as possible. However, it ispossible to create a system with higher environmentalimpacts with energy efficient buildings compared toless energy efficient buildings through choice of lessgood energy carriers. It is not enough that theindividual parts of a system are good and efficient togive a low environmental impact; the parts must beconnected into the system in a good way.From environmental perspective energy efficientbuildings and district heating don‘t oppose each other– good parts connected in a good system will give anoptimal. The results from the study of the three items ofhousehold equipment show possibilities for districtheating to be an alternative with good environmentalperformance, but not under all heat generationregimes.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fröling, Morgan, 1966, et al.
(författare)
-
Fjärrvärmens roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har tagit sitt avstamp i den för fjärrvärmebranschen något provocerande men ändå viktiga frågeställningen: Har fjärrvärmen någon roll i ett samhälle med energieffektiv bebyggelse? Studiens slutsats är att fjärrvärme definitivt kan spela en fortsatt betydande roll i svensk energiförsörjning även i framtiden, men att det kräver ett mer aktivt förhållningssätt hos branschen än vad som traditionellt varit fallet och en aktiv kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem. Fjärrvärmebranschen står inte inför någon omedelbar kris, men måste redan nu förbereda sig för nya marknadsförutsättningar i framtiden.Studien arbetar huvudsakligen med fyra områden som berör fjärrvärme, som getts de vida benämningarna Fjärrvärmens roll, Energianvändningens nivå, Energianvändningens fördelning och Nya värmeapplikationer. Rapporten utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör dessa fyra områdena.Fjärrvärme används huvudsakligen för att täcka värmebehov i byggnader. En förståelse av bebyggelsens roll i energisystemet är en mycket viktig grund för vidare resonemang runt frågan vilken roll fjärrvärmen har i systemet nu och i framtiden med energieffektiva byggnader. Fjärrvärme med sin energimix har bidragit till minskad oljeanvändning, framför allt i flerbostadshus. Elvärme visar ingen minskande trend trots politisk viljeinriktning. Elanvändning för hushåll och fastighetsdrift visar en ökande trend. Effektivisering och miljömål är väsentliga för inriktningen av framtida energianvändning i bebyggelse. Det finns ett antal miljömål med bäring på värmeanvändning i bostäder. Det är dock inte alltid helt självklart hur mål för energieffektivisering och minskad andel köpt energi för bostäder bidrar till miljömålen i ett system med fjärrvärme och ökad andel kraftvärme och bioenergi. Sveriges energisystem för bostadssektorn ser annorlunda ut än vad som är genomsnittligt i Europa och slutsatser från Kontinentaleuropa kan inte alltid självklart tillämpas i Sverige. Hur vi betraktar användning av el för att generera värme spelar också stor roll för vilka åtgärder som bör prioriteras (till exempel diskussionen om miljövärdering av el skall ske som medel- eller marginalel).Fjärrvärme har spelat en betydande roll för utvecklingen av energisystem i Sverige. Detta är en väsentlig bakgrundsförståelse för diskussion av fjärrvärmens framtida utveckling samt de hot och möjligheter som kan föreligga, sett ur fjärrvärmens perspektiv. Energianvändningens nivå i nuläget och scenarier för framtiden visar att fjärrvärmebranschen i Sverige står inför stora utmaningar i utvecklingen av hållbara energisystem. Investeringar i energianläggningar som görs de närmaste åren har också en ekonomisk livslängd som innebär att de påverkas av perioder när förutsättningar på energimarknaden kan förändras kraftigt. Fjärrvärmeföretagens strategi bör vara att förbereda sig nu, inte i efterhand när förändringarna redan har skett. På nytt kan konstateras att systemförståelsen och förmågan till överblick ofta inte är så stark när energiframtid diskuteras i Sverige. Risk för suboptimeringar är uppenbar. Vad gäller energianvändningens fördelning kan liknande slutsatser dras. Fjärrvärmeföretagens i allmänhet låga kännedom om sina kunders användning av produkten som levereras är intressant att notera. Möjligheter till nya användningsområden för frigjord kapacitet (till följd av effektivare värmeanvändning hos kunder) i distributionsnät för fjärrvärme är en utmaning för branschen att ta tag i. Studien utmynnar i ett antal frågeställningar och markanta kunskapsluckor som berör de huvudfrågor som ursprungligen ställdes i projektet. Behovet av ett aktivt förhållningssätt och fortsatt kunskapsuppbyggnad för utveckling av hållbara energisystem är uppenbart. Det leder fram till de frågor för fortsatt forskning och det förslag till forskningsprogram, Framtidens Fjärrvärme, som skissas i rapportens avslutande kapitlet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Peterson, Andrew A., et al.
(författare)
-
Thermochemical biofuel production in hydrothermal media: A review of sub- and supercritical water technologies
- 2008
-
Ingår i: Energy and Environmental Sciences. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 1754-5692 .- 1754-5706. ; 1:1, s. 32-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hydrothermal technologies are broadly defined as chemical and physical transformations in high-temperature (200–600° C), high-pressure (5–40 MPa) liquid or supercritical water. This thermochemical means of reforming biomass may have energetic advantages, since, when water is heated at high pressures a phase change to steam is avoided which avoids large enthalpic energy penalties. Biological chemicals undergo a range of reactions, including dehydration and decarboxylation reactions, which are influenced by the emperature, pressure, concentration, and presence of homogeneous or heterogeneous catalysts. Several biomass hydrothermal conversion processes are in development or demonstration. Liquefaction processes are generally lower temperature (200–400° C) reactions which produce liquid products, often called ‘‘bio-oil’’ or ‘‘bio-crude’’.Gasification processes generally take place at higher temperatures (400–700° C) and can produce methane or hydrogen gases in high yields.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Rickard, 1984, et al.
(författare)
-
Energy use indicators in energy and life cycle assessments of biofuels: review and recommendations
- 2012
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 31, s. 54-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study we investigate how indicators for energy use are applied in a set of life cycle assessment (LCA) and energy analysis case studies of biofuels. We found five inherently different types of indicators to describe energy use: (1) fossil energy, (2) secondary energy, (3) cumulative energy demand, (4) net energy balance, and (5) total extracted energy. It was also found that the examined reports and articles, the choice of energy use indicator was seldom motivated or discussed in relation to other energy use indicators. In order to investigate the differences between these indicators, they were applied to a case. The life cycle energy use of palm oil methyl ester was calculated and reported using these five different indicators for energy use, giving considerably different output results. This is in itself not unexpected, but indicates the importance of clearly identifying, describing and motivating the choice of energy use indicator. The indicators can all be useful in specific situations, depending on the goal and scope of the individual study, but the choice of indicators need to be better reported and motivated than what is generally done today.
|
|
| 10. |
- Arvidsson, Rickard, 1984, et al.
(författare)
-
How do we know the energy use when producing biomaterials or biofuels?
- 2012
-
Ingår i: Proceedings of ECO-TECH 2012.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How much fossil energy that is used in the production of biomaterials or biofuels (e.g. fuel used in harvesting) is a parameter of obvious interest when optimizing the production systems. To use more fossil fuels in the production of a biofuel than what will be available as the biofuel product is obviously a bad idea. With increasing interest in biomaterials and biofuels, a shift from a sole focus on fossil energy will be necessary. Optimized use of energy over the whole life cycle is one important parameter to ensure sustainability. However, to report and interpret values on life cycle energy use is not as straight forward as what might immediately be perceived. The impact category ‘energy use’ is frequently used but is generally not applied in a transparent and consistent way between different studies. Considering the increased focus on biofuels, it is important to inform companies and policy-makers about the energy use of biofuels in relevant and transparent ways with well-defined indicators. The present situation in how energy use indicators are applied was studied in a set of LCA studies of biofuels. It was found that the choice of indicator was seldom motivated or discussed in the examined reports and articles, and five inherently different energy use indicators were observed: (1) fossil energy, (2) secondary energy, (3) cumulative energy demand (primary energy), (4) net energy balance, and (5) total extracted energy. As a test, we applied these five energy use indicators to the same cradle-to-gate production system and they give considerably different output numbers of energy use. This in itself is not unexpected, but indicates the importance of clearly identifying, describing and motivating the choice of energy use indicator. Direct comparisons between different energy use results could lead to misinformed policy decisions.
|
|
