| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Skolans kommunalisering och de professionellas frirum
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om professionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-talet och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidsperioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbegrepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i sammanhanget adekvat analysram.Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas under tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigstiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i huvudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksamhet i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resultatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals historia präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckelbegrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta begrepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professionellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfarande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer snarare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-talets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klassrumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvaltningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för vardagsarbetet.Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grundskolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.
|
|
| 4. |
- Berg, Gunnar, et al.
(författare)
-
Skolans kommunalisering och de professionellas frirum : Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FörordAllt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)Leif Lewin Särskild utredare
|
|
| 5. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(författare)
-
Towards robust European air pollution policies : constrains and prospects for a wider dialogue between scientists, experts, decision-makers and citizens : a workshop report
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The international regulation of transboundary air pollution in Europe is often considered a success story. The success is usually explained by a close relationship between scientists and policy makers. When looking into other international environmental areas (e.g. climate change, marine pollution), there have generally been larger obstacles in the science-policy relationships. Social scientists have for many years studied the international policy development processes for air pollution and pointed to certain factors of importance in for its success. There have however seldom been opportunities for social scientists, policy makers and scientists to discuss together the interrelations between science and policy in the area.In order to further evaluate the science policy interactions and discuss possibilities for social scientists to play a role in the further development of air pollution strategies a workshop was organised in Gothenburg, Sweden 5-7 October 2005. The workshop was organised by the Swedish ASTA programme and the EU Network of Excellence ACCENT in collaboration with the Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution and the EU CAFE initiative. Approximately 35 participants from 12 countries representing Europe, North America and Japan attended at the workshop. This report compiles the outcome of the workshop. The report is also available at http://asta.ivl.se/
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Malte, 1941, et al.
(författare)
-
”Minskande befolkning är inte problemet”
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; :1 augusti, DN-debatt
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nätverket Population Matters Sweden: En uppmärksammad studie i The Lancet pekar mot en lägre befolkningsökning i världen än tidigare prognoser. Men en miljard människor till är fortfarande långt över vad jorden klarar. Befolkningstrenden måste snarare vända neråt, och det kräver åtgärder för att stärka kvinnors rättigheter världen över.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
International Perspectives on Learning and Teaching Mathematics
- 2004
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book provides examples from around the world of research insights and approaches to teaching mathematics that recognize the crucial role of the teacher in facilitating learning. The book has contributions from 14 countries and more than 50 mathematics educators and researchers. The scope of their expertise clearly illustrates how varied, complex and stimulating the study of mathematics education is. It also demonstrates that teachers and researchers around the world share a powerful interest in improving mathematics learning for all students. This book is written for classroom teachers, for pre-service and in-service education and for students in postgraduate courses.
|
|
